Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Utbildningsmöjligheternas demokratisering, av Richard Smedberg - Grösse, Masszahl und Einheit, av J Tandberg - Benjamin Franklin, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-250
TEKNISK TIDSKRIFT
DK 374(485)
Utbildningsmöjligheternas demokratisering, Social
Årsbok 1942. Kooperativa Förbundet, Stockholm 1943. 224 s.
6,50 kr.
Till slagorden hör att ingenjören är hängiven yrket
men en tämligen liknöjd medborgare. I den mån läsning
kan avhjälpa sistnämnda brist anbefalles
Centralförbundets för Socialt Arbete utmärkta årsböcker. Ärsbok 1942
angår i hög grad näringslivet och tekniken, varför den är
värd ett omnämnande i denna tidskrift.
Volymens första del behandlar
"Utbildningsmöjligheternas demokratisering" med en livfull upptakt av professor
Sten Wahlund om ’Demokrati och utbildning". Med
måttfullt begagnande av statistik påvisas, att skriande
orättvisor alltjämt finnas i vår förmåga att tillvarata det
svenska folkets begåvningar, det må gälla teoretiska eller
praktiska yrken. Han hävdar i likhet ined professor Alf
Nyman nödvändigheten för ett litet folk att beakta detta.
Urvalet måste ske via undervisningsväsendet, och
följaktligen böra alla barn ha samma utbildningsmöjligheter,
vilket icke är fallet för landsbygdens ungdom. Han bevisar,
att alla samhällsgrupper — sålunda även arbetarna — ha
intresse av att forskningen förs framåt, det må gälla
teknik, jordbruk, skogsskötsel osv., varvid kunskap i språk
är av den största betydelse (Tekn. T. 1942 V s. 98). Det
är framför allt stadsnäringarna (befolkning 4,2 miljoner),
som behöva högt utbildade teknici, organisatörer etc.,
vilket siffermässigt tagit sig uttryck i att studenterna under
de senaste 50 åren vid fackhögskolorna sexfaldigats,
medan övriga högskolor endast visa en trefaldning. När det
gäller teknisk högskoleutbildning, är även beroendet av
föräldrahemmets geografiska läge påfallande (Tekn. T.
1943 V s. 106). För att i någon mån skapa bättre
undervisning före specialutbildningen förordar förf. direkt
ekonomiskt stöd samt ett förenat radio- och
brevskolestudium.
Redaktör Per Åsbrink — årsbokens redaktör —
behandlar samma tema i "De ekonomiska
utbildnings-hindren" och framhåller, att de nuvarande
utbildningsmöjligheterna bl.a. bidra till den ödesdigra
barnbegränsningen. 1927 års stora skolreform var halvgjort arbete, ty
man försummade den ekonomiska sidan av saken. Förf.
lämnar intressanta kostnadssiffror, bl.a. i fråga om
statens bidrag till studiestipendier, varvid man finner, huru
missgynnad KTH är.
"Samhällsutvecklingen och utbildningsbehovet" söker
amanuens James Rossel komma till rätta med. Han
framhåller, hurusom framåtskridandet, framför allt det
tekniska och det organisatoriska, kräver mera sakkunskap
och flera sakkunniga. Yrkesprognoser förordas och i
samband därmed påtalas den hotande "förgubbningen" av
vårt samhälle. Byggnadsverksamheten ägnas särskild
uppmärksamhet.
Ett svårhanterligt problem, "Läroverken och
ståndscirkulationen", belyser fil. licentiat Gunnar Boalt, där
förf. exempelvis begagnar sig av studentmatrikeln från
vårt speciella ingenjörsläroverk, Norra Real i Stockholm
(Tekn. T. 1941 V s. 158). Han framhåller studentbetygets
tvivelaktiga värde som förutsättning för fackstudier. Även
här framträda de ekonomiska orättvisorna, när man
beaktar fädernas yrken.
Slutligen upptas tvenne problemlösningar, som
statsrådet Bagge förebådat i den pågående skolutredningen.
Den ena behandlar "Realskolor med
korrespondensundervisning — landsbygdens realskoleform" av redaktör Nils
Wikström och "Radions undervisnings- och
folkbildningsproblem" av fil. dr Ingvar Andersson.
Bokens andra del fylles av "aktuella frågor och
recensioner", som ge en god överblick av viktiga samhällsfrågor
just nu. Den inledes med överdirektör Ryno Lundquists
"Några sidor av yrkesutbildningens problem inom
hantverk, industri, handel och husligt arbete". Redogörelsen
angår i hög grad ingenjörerna.
Sekreterare Arne Andersson skildrar det med
anledning av socialvårdskommitténs arbetsresultat uppkomna
spörsmålet om ’Socialvårdens organisationsproblem". Som
bekant ifrågasättes skapandet av socialvårdskommuner
med ett minimiantal om 3 000 à 4 000 medborgare, varom
åsikterna ännu gå i sär.
John Olofssons Social krönika’ är en verklig
katekes för den som vill veta något om vad som rör sig i det
svenska folkhemmet.
Till samma upplysningsverksamhet höra "Recensioner",
vilka icke äro några 20-minuterstittar i böckerna utan så
fylliga och självständiga, att man får klart för sig vad
det gäller. Stoffet kommer från Sverige, England och
Förenta Staterna.
Arbetet avslutas med "Svensk social litteratur,
utkommen 1940 och 1941", ej mindre än 232 böcker.
Richard Smedberg
DK 389 : 53
Grösse, Masszahl und Einheit, av Max Landolt,
Ra-scher Verlag, Zurich 1943. 85 s. 5,80 schw. frcs.
Professorn vid Technikum i Winterthur i Schweiz, Max
Landolt, har i denna lilla bok utrett och exemplifierat hur
man bör räkna med fysikaliska storheter i formler och
ekvationer, särskilt hur man bör gå till väga, när man
önskar övergå från ett måttsystem till ett annat. Frågan
är, om man vid räkningen bör tänka sig, att
formelbokstäverna representera rena tal eller fysikaliska storheter
av bestämda dimensioner. Den senare uppfattningen är
som bekant den vanligaste, men man kommer rätt i båda
fallen. Emellertid torde det vara svårt att föreställa sig
den fysikaliska innebörden av sådana storheter som t.ex.
logaritmen för en temperatur. Författarens numeriskt
genomförda exempel på övergång till olika enheter —
även i fall, där speciella enheter förekomma, såsom
varvtal, procent, vinkelmått, temperatur o.d. — äro mycket
instruktiva och klara.
Senare delen av boken ägnas åt utredning och
förklaring av delvis nyuppfunna begrepp, såsom "intensive
Verknüpfung", "qualitative Division", "qualitative
Loga-rithmierung" m.fl. För att uttrycka sina tankar utnyttjar
förf. tryckeriets typografiska resurser ganska hårt och låter
den fingerfärdige sättaren bygga upp märkeliga symboler
med indices, potenser och asterisker, parenteser, bågar och
pilar, jämte några helt nya symboler, som ej här kunna
återges. Frågan är om allt detta abstrakta besvär varit
behövligt. För den praktiskt lagde läsaren är bokens första
del fullt tillräcklig för att han skall lära sig vandra trygg
på framkomliga vägar i formlernas stundom villsamma
värld. J Tandberg
DK 92(7) Franklin
Benjamin Franklin, ett universalgeni, av Stellan
Arvidsson. Natur och Kultur, Stockholm 1943. 235 s.
8,50 kr.
I sina egna ögon förblev Benjamin Franklin livet igenom
först och främst hantverkare; de flesta av oss tänka väl
närmast på honom som den geniale vetenskapsmannen och
diplomaten. Ehuru Franklins intresse för vetenskapliga
studier ständigt förblev lika levande, ägnade ban i själva
verket endast sex korta år av sin långa levnad åt de
systematiska experiment, som så småningom skulle leda fram
till de märkliga upptäckterna av blixtens natur och
åskledaren. Skildringen av Benjamin Franklins fängslande
personlighet och säregna levnadsbana har därför kommit
att främst förknippas med hans verksamhet i det
offentliga livets tjänst. Boken om hans liv ger därför en utmärkt
inblick i de stridigheter, som ledde till brytningen mellan
England och kolonierna och därmed till grundläggandet
av Amerikas Förenta Stater. Den skänker också värdefull
kunskap om den amerikanska nybyggarmentaliteten och
gör det därigenom lättare för oss europeer att förstå
amerikanaren av i dag, hans svn på livet och därmed på kriget
med alla dess problem. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
