Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Maskiner och apparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-252
TEKNISK TIDSKRIFT
Isolationstekniken liar genom den omnämnda
kompounderingsprocessen av hela härvor gjort
utomordentliga framsteg och öppnat möjligheter
till allt högre spänningar. Under tillverkning äro
t.ex. generatorer på 16,5 kV. Shellack som
bindemedel ersättes numera ofta med asfaltkompoun-,
der. De dielektriska förlusterna ha kunnat
väsentligt nedbringas. Den för dessa förluster
kännetecknande produkten e tg d har vid 90°
temperatur uppnått följande lägsta värden: för
helbands-isolering 0.24, för asfaltmikafolium 0,18, medan
för shellackmikafolium gäller värdet 3,0.
Lindning st e or in har gjort framsteg genom
fulländandet av delspårslindningar
(Bruchlochwel-lenwicklungen), framför allt
delspårsvåglind-ningar och speciella lindningar för små övertoner,
vilka senare komma till användning för små
asynkronmaskiner.
Stora, hastigtgående synkronmaskiner ha som
synkronkondensatorer utförts för 25 MVA vid
750 r/m med 1.6 % förluster.
Turbogeneratorer ha utvecklats olika i USA och
Europa, betingat av de olika frekvenserna 60 och
50 p/s ocli olika fordringar på stationär
kortslut-ningsström. Medan man i Europa icke har dragit
sig för att minska den stationära
kortslutnings-strömmen till 40 % för att kunna utnyttja
maskinerna hårdare, har man i Amerika räknat med
mera konservativa värden, enligt senaste
uppgifter omkring 1939 icke mindre än 80 till 100 %.
Svårigheterna att bygga stora effekter vid 3 600
r/m äro betydligt större än vid 3 000 r/m. Genom
användning av aluminium i rotorlindning och
genom kylning med vätgas har det varit möjligt för
amerikanarna att driva upp effekten på 3 600 r/m
maskiner till ca 60 MVA, medan i Europa utförts
3 000 r/m maskiner för 80 MVA i Tyskland och
icke mindre än 110 MVA i Ryssland.
Vi ha i Sverige kunnat notera framgångar
beträffande rotorernas kylning. Genom
rationalisering av kylkanalernas utformning kan t.ex. en
rotor, som förut kunde användas för t.ex. 20 MVA,
med bibehållande av samma luftgap, dvs. med
minskad procentuell kortslutningsström, nu köras
med 27 MVA vid samma temperaturstegring,
medan samtidigt luftfriktionsförlusterna minskats
med ca 45 %. Tillsatsförlusterna vid belastning,
som förr varit mycket stora, ha kunnat avsevärt
nedbringas genom lämplig utformning av
härvändarna och genom avskärmning av
härvänds-läckflödet medelst beklädnad av koppar på
tryck-ringarna.
För fartygsmaskinerier med hastigtgående
dieselmotorer ha som koppling mellan dieselmotor
och växel använts elektriska slirkopplingar,
bestående av ett likströmsmagnetiserat polsystem
och en i detta roterande del med en kortsluten
lindning. Denna elastiskt dämpande koppling
skyddar växeln och möjliggör ett gott
parallellarbete av flera dieselmotorer på samma växel, är
lätt manövrerad och erbjuder även andra
värdefulla egenskaper. Den svenska insatsen är av
pionjärtyp: över 25 fartyg sedan 1935.
Högfrekvensgeneratorer få en alltmera ökad
användning. För matning av smältugnar,
huvudsakligen för stålframställning, användas periodtal
upp till 2 000 p/s vid mindre effekter och ca
1 000 p/s vid större effekter upp till 1 250 kW.
För en mängd intressanta speciella
användningar ha frekvenser från 4 000 till 20 000 p/s
använts för att på det mest eleganta och fulländade
sätt ge värme på rätt plats. För dessa höga
frekvenser ha speciella maskintyper utvecklats,
ställande stora krav på både elektriskt och
mekaniskt utförande. Vid 20 000 p/s blir poldelningen
2.5 mm, medan rotorns periferihastighet uppnår
det betydande värdet av 103 m/s.
En bättre anpassning efter driftförhållandena
kännetecknar utvecklingen av samtliga
maskinslag. För mindre asynkronmotorer lägger man
särskilt märke till det mekaniska utförandets
anpassning efter driftförhållandena med avseende
på t.ex. monteringssätt och kylning. Som exempel
nämnas motorer för hopbvggnad med
kuggväxlar, för inbyggning i olika arbetsmaskiner,
rull-bordsmotorer, elrullar, telfermotorer,
bromslyft-motorer m.m. Särskilt framträdande är den ökade
användningen av kapslade motorer med
mantel-kylning. Hela motorserier konstrueras för
uteslutande sådant utförande.
En väldig expansion präglar området för
småmotorer för de mest mångskiftande behov i
hushållsmaskiner, kontorsmaskiner osv. Detta har
medfört ett uppsving för de enfasiga
asynkron-motorerna med hjälpfas för starten. Den rätta
fasvridningen i denna ernås antingen med
resi-stans eller kondensator och detta behov har i sin
tur givit nya utvecklingsimpulser till
elektrolytiska kondensatorer för växelström.
Följande exempel kunna nämnas på nyare
svenska konstruktioner av banmotorer: en
likströmsmotor med så låg vikt som 5V4 kg/hk vid
en-timmesdrift och en enfasmotor med 4,7 kg/hk.
Fig. 2. Sektion av
elektrisk slirkoppling för
fartygsdrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
