Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Elektricitetens användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-260
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Superhögtryckskvicksilverlampor för ca 25 000
nljcm2, överst luftkyld, underst vattenkyld.
nästan omärkbar om lamporna i samma rum
anslutas till olika faser. Det förhållandet att
ljusutbytet faller starkt med fallande
omgivningstemperatur har man däremot inte lyckats övervinna,
varför lampan inte är lämplig utomhus och i lokaler
med temperatur under + 10°. En egenskap som
lysämneslampan delar med andra ljuskällor med
dagsljusliknande karaktär är det psykologiskt
betingade kravet på en starkare belysning än som
erfordras för själva seendet. Detta fenomen, som
möjligen beror på Purkinje-effekten, är ännu icke
belt utrett.
Superhögt ryckskvicksilverlampan har de senaste
åren varit föremål för ett energiskt
forsknings-och experimentarbete. Vid den luftkylda typen
har man kunnat förkorta tändningstiden och
möjliggöra återtändning i upphettat tillstånd, så att
lampan kan användas i luftvärnsstrålkastare, där
den är synnerligen lämplig på grund av sin
höga ljustäthet, ca 25 000 nl/cm". Den vattenkylda
kapillärlampan har fått användning bl.a. för
biografprojektorer.
Sedan flera år tillbaka ha undersökningar
pågått både här och i utlandet över möjligheten att
sterilisera mjölk, vatten, luft m.m. med hjälp av
kvicksilverlampor för högt eller lågt tryck. Det
förefaller nu som om åtminstone sterilisering av
mjölk skulle gå bättre med
superhögtryckslam-pan, vars strålningsintensitet är betydande.
Principen för mjölksterilisering är att mjölken i ett
tunt skikt får passera utmed insidan av en
cylinder, i vars centrum lampan befinner sig. Det är
inte otänkbart att metoden kan komma att
undantränga den nuvarande pasteuriseringen.
Kvicksilverlamporna med urladdningsrör av
kvarts och ytterkolv av svartglas ha fått allt större
användning för åstadkommande av
fluorescens-effekter, t.ex. som analyslampor för
mineralundersökningar och liknande. Små
kvicksilverlampor för 24 V likström ha konstruerats för
aktivering av lvsfärger på instrumenttavlor,
särskilt i flygplan.
Glödlamporna ha knappast undergått några
större förändringar senare år. En ny specialtyp
är den s.k. värmelampan eller torkstrålaren,
avsedd att begagnas i lampugnar för torkning av
t.ex. lackerade eller målade föremål. Torkning
genom bestrålning är betydligt överlägsen den
äldre metoden med upphettad luft, emedan
strålningen tränger igenom lacket och verkar på
djupet, medan varmluften medför att lacket torkar
först på ytan, varvid den fortsatta djuptorkningen
försvåras.
Motordrift
Motordriften karakteriseras av fortsatt
utveckling av systemet med enkeldrift, så att även inom
samma arbetsmaskin man har en motor för varje
arbetsoperation. Metoderna för kontinuerlig
hastighetsreglering ha fullkomnats och dess
möjligheter utnyttjats i allt högre grad. Detsamma gäller
automatiseringen av driften. Som exempel kunna
nämnas de nyare metoderna för elektrisk drift av
valsverk, gruvspel och linbanor, av
pappersmaskiner och tidningspressar, där man på elegant sätt
tagit vara på dessa möjligheter. Genom nya
svenska konstruktioner har man sålunda kunnat
delvis automatisera götvalsverken och fått rent
elektrisk reglering på konstant dragkraft från
hasp-larna vid kallvalsning av band, oberoende av den
ändrade haspeldiametern vid på- och avlindning.
De nya stora linbanorna i Köping och i Boliden
drivas sektionsvis med kommutatormotorer.
Särskilt svåra problem i fråga om reglering och
automatisering ha lösts i samband med
konstruktion av riktningsinstrument för kanoner, varvid
ett mycket stort antal motorenheter kommit till
användning.
Den mera traditionella användningen av
elektrisk motordrift skall här endast antydas i den
mån den avser nya tillämpningsområden. Bristen
på brännolja har medfört omläggning till eldrift
av ett stort antal mindre och medelstora objekt,
såsom kvarnar och sågar, där eldriften tidigare
haft svårt att konkurrera. Släpskopor för
torvupptagning, en modifikation av de kända
skrap-spelen för gruvdrift, ha kunnat ersätta de tyngre
och dyrare grävmaskinerna, och en rik flora av
Fig. 1. Värmelampa
eller torkstrålare för
snabbtorkning av
lackerade ytor m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
