Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Elektricitetens användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1944
261
kap-, klyv- och huggmaskiner underlättar
tillverkningen av gengasved.
Kyltekniken har fått ökat avsättningsområde
genom nya lagerhus för livsmedel, delvis inrättade
för infrysning och förvaring vid temperaturer
under — 20°, en metod, som öppnar nya perspektiv
för konservering och förutsätter bildandet av en
kontinuerlig kylkedja från producent till
konsument. En sådan fryskonserv har blivit en realitet i
Amerika och senare i Tyskland. Hos oss är den
ännu på försöksstadiet.
Till kyltekniken får också räknas dess
ömvändning, värmepumpen, som tilldragit sig stort in
tresse på senare år som en, visserligen dyrbar,
men effektiv kaloribesparare, då den kan
transformera lågvärdigt värme till högvärdigt, med
ringa uppoffring av elektrisk energi. I Schweiz
ha under trycket av kolkrisen flera stora
anläggningar utförts nyligen inom pappers-,
textil-och saltindustrin för värmeåtervinning samt för
uppvärmning av byggnader och simbassänger.
De goda erfarenheterna ha just föranlett
byggandet av en miljonanläggning i Zürich för
uppvärmning av en rad administrationsbyggnader med
värmepump. Motoreffekten blir 4 X 130 kW och
maximala värmeeffekten 1,5 miljoner kcal/h.
Utbytet beräknas bli ej mindre än 3 400 kcal/kWh.
Man anser sig kunna betala 4,6 öre/kWh, vilket
accepteras av elverket.
Ventilationstekniken har fått ökad utbredning
i form av mer eller mindre fullständiga
luftbehandlingsanläggningar för samlingslokaler,
affärs- och industrilokaler. Nya viktiga områden äro
ventilation i lagerhus för rotfrukter samt
spannmålstorkning, som kan sägas vara en
förutsättning för användningen av de moderna
skörde-tröskorna.
Problemet med artificiell grästorkning är aktuellt
även hos oss men har framför allt i Schweiz lett
till byggandet av stora anläggningar baserade på
fläktar och elvärme.
Rent krisbetonade men mycket omfattande
områden äro gengasfläktarna och luftrenare för
skyddsrum, där man i båda fallen tillgodogjort
sig erfarenheterna från dammsugartekniken.
Samfärdselteknik
De senaste årens utveckling inom den elektriska
samfärdseltekniken har till stor del betingats av
de starkt ökade kraven under krisen både på
lokaltrafiken och långlinjetrafiken.
Vagnar för inomstadstrafik ha fått ökade
dimensioner och en bättre utnyttjning av utrymme
och personal. Man har därvid måst tillgripa ett
effektivt cirkulationssystem med rymliga på- och
avstigningsdörrar, fast konduktör och ett väl
avvägt ståplatsutrymme. Systemet har mottagits
med blandade känslor av passagerare och
trafikpersonal men torde icke kunna undvikas vid ett
effektivt utbildat transportmaskineri för gatutra-
Fig. 8. Göteborgs Spårvägars nya motorvagn för en
kör-riktning och med cirkulationssystem för passagerarna.
fik. Det ger betydligt ökat antal passagerare per
vagn och personalenhet ocli gör det ekonomiskt
möjligt i fredstid att slopa släpvagnssystemet ocli
i stället öka trafiktätheten till fördel för
gatu-trafiken.
Ett typiskt exempel på vagnar av detta slag är
de nya spårvagnarna för en körriktning, som
införts i Rom, vilka ha tre boggier och ledad korg.
De äro nära 20 m långa, 2,4 m breda och ta
170 passagerare, varav 124 stående.
Motoreffekten är 190 kW, fördelad på fyra motorer. I
Sverige ha som bekant Stockholms och Göteborgs
Spårvägar gjort undersökningar och experiment
enligt delvis samma linjer.
Spårvagnarnas mekaniska utförande
karakteriseras av svetsade konstruktioner, både av boggier
och vagnskorg, av rullager och gummiinlägg i
drivhjulen för att ge tystare gång och mindre
vibrationspåkänningar från stötar mot rälsen.
Den elektriska utrustningen följer knappast
någon enhetlig utvecklingslinje. Motorerna utformas
antingen traditionellt som tasslagermotorer eller,
som på de nya spårvagnarna i Turin, med
motorerna upplagda direkt i boggiramverket med
kardanaxlar och koniska växlar till drivhjulen.
Höga motorvarvtal och motsvarande hög
utväxling ge låg vikt per effektenhet.
I fråga om manöverutrustningen går tendensen
mot flerstegsreglering genom direktkontroller av
kamvalstyp eller genom indirekt manövrerade
kamvalsar eller kollektorpådrag. I lika stor
utsträckning användes emellertid kontaktorpådrag.
Även bromssystemet uppvisar ett stort antal
ut-föringsformer. En viss standardisering kan dock
spåras i det att den elektriska motståndsbromsen
kombineras med en stoppbroms, i regel utförd
som tryckluftbroms, varjämte elektromagnetiska
skenbromsar alltmer införas. Den elektriska
motståndsbromsen utföres vanligen som
kortslutningsbroms, ofta i kombination med en viss
separatmagnetisering för att få snabb insättning av
bromsen och förbättrade bromskurvor. I vissa
fall är bromsen rent separatmagnetiserad och
matad antingen från nätet eller från batteriet. De
nya motorvagnarna för Göteborgs Spårvägar ha
separatmatning från nätet.
Representativa exempel på moderna förstads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
