Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Elektricitetens användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-262 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 10. SJ:s snälltågslok litt. F med hålaxeldrift.
skande av de vibrationer som uppstå under
inverkan av det pulserande motormomentet vid
växelströmsdrift.
På dessa lok har också finreglering för första
gången tillämpats i Sverige. Samtidigt har
praktiskt visats att seriekoppling av drivmotorer vid
växelströmsdrift med fördel kan tillämpas även
vid enkelaxellok utan risk för otillåtna
påkänningar vid slirning. Härmed har ett viktigt
framsteg gjorts vid utformning av manöversystem med
regleringen förlagd till transformatorns
lågspän-ningssida, i det strömstyrkan på
kopplingsapparaterna även vid stora motoreffekter kan hållas
vid måttliga värden.
De prov, som Statens Järnvägar gjort med
snälltågslok med hög effekt och hastighet, F-loken, äro
likaledes anmärkningsvärda. Proven ha visat att
snälltågslok med hålaxeldrift kan framföras med
mycket goda gångegenskaper och en dämpning,
som hindrar svängning oberoende av om
Krauss-eller Bisselboggier användas. Av intresse är att det
på F-loket gjorts försök med
högspänningsregle-ring, som visat sig jämbördig med den allmänt
använda lågspänningsregleringen, åtminstone för
snälltågslok med stora effekter. Man använder
här en lindningskopplare med 40 steg, som kan
passeras på endast 17 s. Den fortsatta
utvecklingen av dessa regleringssystem, t.ex. på SJ:s
blivande godstågslok för 3 500 hk, kan därför
motses med stort intresse.
På kontinenten har utvecklingen av de
elektriska enfaslokalen i stort sett följt tidigare linjer.
I Amerika har på New Heaven-järnvägen införts
lokomotiv på 3 650 hk, vilka kunna köras såväl
med 25 p/s växelström 11 000 V som med 600 V
likström, varvid omkopplingen sker automatiskt.
Principen som sådan är inte ny. Den har tidigare
tillämpats på SJ:s växellok för kombinerad
kon-taktledning och batteridrift.
vagnar bli de nya vagnarna för Ängbybanan,
som normalt skola gå i tågenheter om två
motorvagnar med mellankopplad släpvagn, och
tillsammans kunna ta 250 passagerare. Vid behov
kunna upp till 6 vagnar multipelkopplas.
Motorvagnarna äro utrustade med fyra motorer med en
sammanlagd effekt av 272 kW och få en högsta
hastighet av 70 km/h.
Manöversystemet på Ängby-vagnarna bygger
på användning av kontaktorer. Automatiken
arbetar på så sätt att föraren vid igångsättning
omedelbart kan ställa kontrollera i fullt körläge, men
uppkopplingen sker trots detta inte snabbare än
som svarar mot en på förhand inställd idealisk
start. Härigenom elimineras alltså förarens
skicklighet, utan att hans kontroll över manövern ined
hänsyn till trafiken i gatan eftersättes, ty
uppkopplingen sker inte längre än till det läge, på
vilket kontrollera blivit inställd. Av intresse är
att en automatisk summakontroll införes över
kortslutningsbromsens och luftbromsens
sammanlagda styrka.
Under krigsåren har trådbussen gjort sitt inträde
1 Sverige och på ett utmärkt sätt kunnat bidra
till en förbättring av städernas och förorternas
trafikproblem. Den är konstruerad i huvudsak
enligt samma principer som den moderna
spårvagnen och utvecklingen går även här mot lättare
typer. Ett typiskt exempel är de nya 18 m långa,
ledade trådbussarna i Rom, som rymma 150
passagerare, varav 51 sittande. Vikten är 14 t utan
passagerare, fördelad på tre axlar.
För svenska förhållanden har de senaste årens
utveckling av lokomotiv och vagnar för
enfas-drift speciellt intresse, så mycket mer som den i
betydande grad påverkats av svenska
konstruktioner. Bergslagsbanans nya godstågslokomotiv för
2 500 hk av boggityp och för 80 km/h
maximihastighet ha väckt uppmärksamhet genom sin
prestationsförmåga. De möjliggöra framförandet
av 1 300 t vagnvikt på sträckor med stigningar på
10 °/oo samtidigt som de uppvisa synnerligen goda
gångegenskaper även i tung persontågsdrift, ett
resultat av systematiska åtgärder att nedbringa
svängningarna vid gång i rakspår och till min-
Fig. 9. Bergslagsbanans nya godstågslok för 2 500 hk av
boggityp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
