- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
265

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Mätinstrument, normer, material

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 mars 1944

265

I avseende på det konstruktiva utförandet av
mätinstrument i allmänhet äro inga
revolutionerande nyheter att anteckna, däremot successivt
införda förbättringar genom konstruktiva
småänd-ringar och bättre material. En sådan
utvecklingslinje, som är betingad av de förbättrade
magnet-stålen, är att permanentmagneten i
likströmsinstrument kunnat utformas med allt mindre vikt.
Man har till och med lyckats undvika den
häst-skoformiga magneten och endast göra den lilla
järnkärna, som på äldre instrumenttyper sitter
inuti vridspolen, av magnetstål. Allt som allt har
förbättringen på mätinstrument medfört en
förbättrad mätnoggrannhet, större livslängd, större
överbelastningsförmåga osv.

Numera skulle man nästan kunna säga att
mätteknik är detsamma som elektrisk mätteknik, och
det skulle därför föra alldeles för långt att gå in
på några detaljer. Om något skall nämnas är det
väl närmast oscillografernas växande betydelse.
Framför allt ha ju de små
katodstråleoscillogra-ferna vunnit en alltmer ökad utbredning som
universalinstrument. De avsmälta
glasrörsoscillo-graferna ha även under de sista åren undergått
en väsentlig utveckling för att möjliggöra
användning för registrering av mycket snabba förlopp.
Flera firmor ha sålunda lyckats framställa rör,
vilkas registreringshastighet är fullt jämförbar
med de dyrbara och svårskötta
metalloscillogra-fernas, där filmen inlägges i vakuumkammaren.
Uppgifter om livslängden hos dessa högeffektiva
rör saknas dock och man kan nog misstänka, att
den är ganska kort.

Normer

På normområdet har trots avsaknad av
internationellt samarbete en livlig utveckling ägt rum
i Sverige. Härvid ha vi i många fall ställts inför
uppgiften att helt lita till egna undersökningar,
varigenom normerna kunna bli banbrytande även
i det internationella samarbete som kan väntas
komma efter kriget. Vi ha för närvarande arbete
pågående inom mer än 30 normkommittéer.

Fig. 13.
Ta-velinstrument
av
planprofiltyp.

Material

Fig. 12.
Universalinstrument med
många
mät-områden för
likström och
växelström.

Det har upprepade gånger påpekats hur nya
material väsentligt påverkat utvecklingen. Redan
före kriget var därför intresset för
materialfrågorna mycket stort. Under nuvarande
förhållanden har forsknings- och nydaningsarbetet på
grund av avspärrning och råmaterialbrist på de
flesta håll fått omläggas för att finna
ersättningsmaterial, men de linjer som utvecklingen därmed
tvingats in på ha många gånger visat sig
synnerligen fruktbara. Vi ha sålunda redan fått en hel
del material som ursprungligen voro tänkta som
ersättningsprodukter men som visat sig ha bättre
egenskaper, äro lättare att handha eller ställa sig
ekonomiskt gynnsammare än tidigare använda,
och därför säkerligen icke komma att försvinna
när kristiden är över.

Som ledare för den elektriska strömmen har
koppar alltid intagit en dominerande plats. Men
under senare år har aluminium börjat tränga sig
in särskilt där vikten är av betydelse, exempelvis
i kraftledningar och lyftmagneter. En intressant
utveckling är vidare användningen av aluminium
som ledare i kortslutna rotorer, som tack vare
att aluminium kan sprutgjutas i plåtpaketet
kunna göras sjmnerligen kompakta. Mer
krisbe-tonad är användningen av aluminium i
transformatorer och andra elektriska apparater, där ingen
av nämnda fördelar är av betydelse.

I Sverige ha vi denna gång förskonats från zink
som ledningsmaterial, men i Tyskland hade man
redan före kriget börjat experimentera med
tillsatser till zinken för att motverka dess
besvärligaste olägenhet, kallflytningen. Man använder
nu i betydande omfattning en finzinklegering med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free