Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1944 - Konsthartsernas utveckling och användning, av Halvard Liander - Det enskilda företaget och dess sociala ansvar II - Arbetslokaler, av Eskil Sundahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-280
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Mosquito-planet är byggt au bakelitimpregnerat
träfaner.
tär, ftalsyran kan helt eller delvis utbytas mot
nästan vilken som helst två- eller flerbasisk syra
och glycerinen på samma sätt mot andra
fler-värda alkoholer. Man kan till och med införa
monoalkoholer eller enbasiska syror andra än
fettsyror. Men naturligtvis utnyttjas inte alla
dessa möjligheter i praktiken utan man nöjer sig
med att framställa vissa typer. Särskilt goda
resultat uppnås tillsammans med andra härdbara
hartser. Vi ha bl.a. en isolerlack, uppbyggd på
bakelitglyptal, och karbamid- och melaminharts
ger ävenledes i kombination med alkyder
snabb-liärdande läcker av utomordentlig kvalitet.
För tillverkningen av alkyder äro vi emellertid
beroende av tillgången till ftalsyreanhydrid, och
det är därför glädjande, att en tillverkning av
ftalsyra kommit till stånd ur naftalin från
gasverken. Det är som bekant Linoljeslagerierna i
Göteborg, som tacklat denna uppgift och efter
ett resultatrikt forskningsarbete kunnat bygga en
anläggning, som täcker landets behov.
Linoljeslagerierna planera också en tillverkning av
alkyder, en arbetsuppgift, som ju ligger nära till hands
för denna firma.
Men det finns många andra lackhartser, som vi
med fördel skulle kunna göra här i landet för
att förbättra våra läcker och spara
importmaterial. Det är exempelvis de modifierade
bakelit-hartserna. En med kolofonium eller numera
sulfatharts kondenserad bakelit av albertoltyp ha
vi sedan flera år gjort vid Asea, och även en
fett-syremodifierad typ har utexperimenterats.
Liknande blandkondensationer kunna utföras med
karbamid och melamin i stället för fenol.
Men kan också göra maleinsyra ur terpentin
och sedan addera den till terpentin eller
kolofonium samt förestra det så bildade syrakomplexet
på ungefär samma sätt som ftalsyreanhydrid.
Inför man så tallolja i stället för linoljesyra får
man ett helt ur skogsprodukter framställt
alkyd-harts.
Användningsmöjligheterna för konsthartserna
eller konstämnena, som man hellre bör säga, äro
sålunda om inte obegränsade, så dock mycket
stora, och utvecklingen har ju också som bekant
varit stormande. Vad som framför allt bidragit
till att driva fram konstämnena äro variations-
möjligheterna vid deras framställning,
formbarheten, utseendet, elektriska isolationsförmågan
och beständigheten mot kemiska angrepp.
Att de i större omfattning skulle kunna ersätta
metallerna som konstruktionsmaterial är däremot
osannolikt. Häremot tala förutom den dåliga
hållfastheten, särskilt i värme, även begränsade
råvarutillgångar, högre pris och högre
formningskostnader.
Det finns så många andra områden, där
konstämnena fylla ett behov, och utvecklingen är här
långt ifrån avslutad. Vi ha också all anledning
att söka hänga med. Hittills ha vi egentligen inte
presterat något nytt utan bara delvis hämtat upp
det försprång andra länder haft före oss — och
det är vackert så. Men jag hoppas, att vi genom
ett vidgat forskningsarbete skola kunna arbeta oss
fram i täten och ta ledningen åtminstone där vi
ha de naturliga förutsättningarna.
Det enskilda företaget
och dess sociala ansvar II
Arbetslokaler (professor Eskil Sundahl)
Direkt eller indirekt ha sådana humanitetens pionjärer
som Robert Owen, Ruskin och Morris banat väg för en
genomgripande förändring i uppfattningen om
arbetsmiljöns betydelse för den sociala trevnaden. Tekniken, som
skapade de sociala svårigheterna, har tagits i humanitetens
tjänst och blivit ett medel bland andra till de ovärdiga
förhållandenas likvidering. Hittills ha vi dock föga
förmått att omgestalta vår mänskliga omgivning till en härd
för meningsfullt och fredligt arbete. Man vill gärna tro,
att massarbetets psykiskt nivellerande verkan är på väg
att dämmas upp genom den fortskridande humaniseringen
av arbetsmiljön och genom en förändrad syn på det
kollektiva arbetets värde. Från olika håll, icke minst i
vårt land, har det givits värdefulla bidrag till frågans
belysning. Enskilda företag inom handel och industri ha
därvidlag gått i spetsen.
Alltjämt utlöser sig det enskilda företagets ansvar, när
det är som djupast, i en medveten fostran, som kan
beröra företaget internt, men som också kan rikta sig till
en större allmänhet.
I bästa fall präglas en sådan uppfostran av en bestämd
vilja att göra företaget, dess arbetsliv och produktion till
ett stycke god kultur.
Vilka uttryck, ett företags sociala ansvar kan ta sig, beror
naturligtvis på företagets ekonomi. Lyckligtvis förhåller
det sig så, att vad som är till ekonomisk fördel för
företaget också kan vara till fördel för de anställda och
indirekt också för samhället. Arbetslokalernas anordning
som uttryck för ett socialt ansvar måste därför helt
naturligt inbegripa sådana anordningar, som ha sitt
upphov i företagets rationaliseringsåtgärder, och som
samtidigt befordra arbetslättnad, ökad prestationsduglighet
eller rekreation i någon form.
De anställda ha ofta god blick för ändamålsenlighet i
arbetsförhållandena. De böra på lämpligt sätt få göra sin
mening hörd såväl i fråga om de individuella
arbetsplatserna som vid planläggningen i större sammanhang.
Kravet på en allmängiltig byggnadsstomme, som tillåter skif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
