Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1944 - Fasta kroppars termiska och mekaniska egenskaper, av Robert Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Produkt av volymvikt, specifikt värme och
smälttemperatur som funktion av brottspänningen.
I diagrammet, fig. 1, återge de heldragna
kurvorna den relativa volymändringen för några
metaller som funktion av trycket o såsom de
uppmätts, medan de streckade kurvorna äro
beräknade ur ekv. (14). Överensstämmelsen är fullt
tydlig. Ekv. (14) synes emellertid leda till
orimligheter så till vida att mycket höga spänningar
skulle kunna göra — 1. Detta har sin grund
V o
i att icke någon hänsyn tagits till volymviktens
förändring med trycket. Det visar sig emellertid,
att inga större felaktigheter uppträda, så länge
vi röra oss med tryck, som äro möjliga att uppnå
med jordiska resurser (ca 50 000 at).
Termiska egenskaper — mekanisk hållfasthet?
Vi ha i det föregående, med ett enda antagande
om värmeenergin, lyckats konstatera flera
samband mellan metallernas elastiska och termiska
egenskaper. Steget härifrån till hållfastheten är
icke långt. Den förste som mig veterligt framkom
med denna tanke var professor Matts Bäckström.
Detta inspirerar till följande överläggning.
Vi kunna anse en metalls smältning vara en
termisk motsvarighet till dess mekaniska
sönderbrytande, varvid den för smältpunktens uppnående
erforderliga energitäthetsökningen motsvarar den
mekaniska brottspänningen. Ju högre
begynnelsetemperaturen är, desto mindre termisk
energitäthetsökning (dvs. termisk tryckökning) fordras
för att uppnå smältteinperaturen. Analogt blir
den mekaniska brottspänningen mindre ju mer
temperaturen närmar sig smältpunkten, för att
vid dess uppnående sjunka till noll.
I fig. 2 är för de metaller, vars brotthållfasthet
varit möjlig att uppbringa, kvantiteten y’ c’
’ (Ts —273), som är ungefär proportionell mot
den termiska tryckökningen mellan 0°C och
smältteinperaturen, avsatt som funktion av
brotthållfastheten. En viss kurvbild gör sig utan tvivel
gällande. Det synes som om det termiska trycket
nått en övre gräns vid ca 70000—80000 at, då
samtidigt den mekaniska hållfastheten växer enormt.
Fig. 3 framställer kvantiteten y • c at/grad i dess
eventuella relation till brotthållfastheten, och en
viss kurvbild är även här tydligt skönjbar. Denna
kurva företer emellertid några större
oregelbundenheter i det att metallerna tantal, volfram och
molybden, vilka av utrymmesskäl ej medtagits i
diagrammet, icke gruppera sig i överensstämmelse
med den av de övriga metallerna fixerade
kurv-bilden.
Av de vunna resultaten att döma tycks den
inslagna vägen ej lett alldeles vilse, ehuru de
uppträdande fenomenens djupare sammanhang och
verkliga innebörd ej fått sin förklaring. Fältet
ligger öppet för vidare undersökningar, och fördelen
med denna sortens forskning är, att de
erforderliga resurserna inskränka sig till papper, penna,
en del fysikaliska uppslagsböcker samt en aning
tålamod. Kanske kunna undersökningar av detta
slag ge* ny basis för studerandet av legeringars
egenskaper?
Litteratur:
Planck, M; Debye, P; Nernst, W; ton Smoluchowskx, M;
Sommerfeld, A; Lorentz, H A: Vorträge tiber die kinetische
Theorie der Materie und Elektrizität. B G Teubner. Leipzig
und Berlin 1914.
van Arkel, A C: Reine Metalle. Julius Springer, Berlin 1939.
Masing, G: Handbuch der Metull-Physik, I. Teil. Der
me-tallische Zustcind der Mat ene. Akademische Verlags GMBH.
Leipzig 1935.
Fig. 3. Produkt av volymvikt och specifikt värme som
funktion av brottspänningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
