- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
297

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1944 - Magnesium, av E R—s

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 mars 1944

297

Magnesium. Magnesium är i dag föremål för stort
intresse. Namnet härledes från Magnesia i Mindre Asien,
där slaget vid Magnesia utkämpades mellan romare och
syrier år 190 f.Kr. Av mindre intresse är kanhända att
på den världsberömda egyptiska Rosetta-stenen återfinnes
en tidsangivelse motsvarande 196 f.Kr.

Magnesium är den sjätte i ordningen av metallerna
räknat efter den i jordskorpan förekommande mängden och
följer närmast efter aluminium, järn, kalcium, natrium
och kalium i nu nämnd ordning samt utgör 2,24 % av
jordskorpan, under det att aluminium utgör 7,85 %.
Smälttem-peraturerna äro 651 °C för magnesium och 660°C för
aluminium; specifika vikten är 1,7 för magnesium, 2,7 för
aluminium och 8,9 för koppar. Den elektriska
ledningsförmågan är (om den för koppar sättes till 100), 61 för
aluminium och 38 för magnesium. Approximativa kostnaderna i
cents per pound äro: 10,5 för koppar, 15 för aluminium och
22 för magnesium. Brytvärda magnesiumföreningar finnas
på alla kontinenter. Även ur havsvattnet kan magnesium
utvinnas, och havsvattnet är den största råvarukällan, men
dess koncentration av magnesium är liten, ty den uppgår
endast till ca 0,13 %. Det behövs med andra ord ca 800 m3
havsvatten för att producera ett ton magnesiummetall
teoretiskt sett. Magnesium förekommer i havsvattnet som
klorid och sulfat. Fastän havsvattnet erhålles gratis äro
andra metoder att framställa magnesium alltjämt
konkurrenskraftiga beroende på andra omständigheter såsom
lägre kraftkostnader m.m. Aluminiumförekomster, som äro
brytvärda, finnas däremot på relativt få lokaler.

När magnesium omnämnes tänka de flesta på
magnesiummjölk Mg(OH)2 eller epsomsalt MgSCU 7 H20. Detta
senare härleder sitt namn från Epsom i England där
källor med magnesiumsulfat för första gången observerades
beroende på vattnets medicinska egenskaper.

Bland de betydelsefulla magnesiummineralen märkas
bru-cit Mg0H20 eller Mg(OH)2, karnallit MgCbKCl • 6 HaO
(8,8 % Mg), magnesit MgCOs (28 % Mg), dolomit
MgCOsCaCOs (13 % Mg), serpentin, som är ett avvattnat
bisilikat 3 MgO 2Si02 2 H20 (26 % Mg), kallat så därför att
dess matta gröna färg och fläckiga utseende påminner om
ormskinn. Bland magnesiumsilikaten märkas sjöskum och
asbest.

Betydelsen av magnesium kanske framgår bäst, om man
omnämner att i genomsnitt ca 500 kg går åt till varje
flygplan och att 4 000—5 000 sådana tillverkades per månad
i Förenta Staterna under år 1942. För 1943 förutses en
två till tre gånger så stor produktion. Till denna
oerhörda mängd magnesium för flygplan komma så de
nästan obegränsade kvantiteter, som erfordras till
signalljus, spårljus och brandbomber. En siffra rörande sig om
180 miljoner brandbomber har beräknats.
På grund av att magnesium användes på detta sätt, skulle
man kunna tro att denna metall är ytterst brandfarlig.
Detta är emellertid icke fallet, ty den måste upphettas till
omkring 650°C för att antändas i luften. En gång antänd
brinner magnesium våldsamt och släckes bäst med hjälp
av vatten. Denna metall kommer även att efter kriget
användas på många sätt som vi ej nu kunna föreställa oss.
Kylskåp, möbler, automobiler, ja, t.o.m. hus komma att
framställas i lättare konstruktioner genom användning av
magnesium. Naturligtvis kommer magnesium också att
erhålla stor betydelse som konstruktionsmetall när det
gäller att åstadkomma lätta konstruktioner, såsom t.ex. nya
tillverkningar av flygplan och motordelar eller som
des-oxidationsmedel vid tillverkning av nickel och vissa av dess
legeringar, beroende på magnesiums stora affinitet till syre
och kväve. Ett sätt att använda magnesium, som kan bli
av stor betydelse för oljeraffinaderierna, är att använda
denna metall i stor skala för framställning av organiska
magnesiumhalogenföreningar att användas vid organisk
syntes (Grignard’s reagens).

En aluminiumlegering med 0,5 % magnesium, 0,5 %
mangan och 4 % koppar har en draghållfasthet lika med

eller större än stålets och blott en tredjedel av vikten.
Detta representerar en kostnadsproportion av tre till fem
till stålets favör, men räknat efter ton per mil resväg och
bombkapacitet synes den lättare metallen vara överlägsen.

Magnesium framställdes första gången år 1808 av Sir
Humphrey Davy, som använde magnesiumoxid och
kaliumångor. Detta var emellertid endast ett experiment av rent
vetenskaplig betydelse. Omkring år 1857 började man
framställa metallen i mindre skala i Frankrike, och 1864 togs
en produktion i mindre skala upp i England. En del
magnesium framställdes så tidigt som 1865 i Förenta
Staterna, där man använde magnesium för fyrbelysningen,
men denna produktion upphörde 1892. Dessa strävanden
hade inte någon större betydelse och magnesiumindustrin
förblev därför tämligen litet utvecklad till omkring 1896,
när tyskarna började framställa metallen i större skala
genom att låta en elektrisk ström passera genom smält
magnesiumklorid, som erhölls som biprodukt vid
framställning av pottaska.

I Amerika har magnesiumindustrin utvecklats i första
hand tack vare arbetet inom Dow Chemical Co., som
grundades 1890, och som 1941 hade utvecklats till ett av
Förenta Staternas ledande kemiska företag med en
omsättning på 46 M$ och en nettoinkomst av nära 8 M$.
Hela denna utveckling blev möjlig tack vare att dr Dow

1 Midland, Michigan, fann en del salthaltiga källor, vilkas
vatten även innehöll magnesiumklorid.

Priset på magnesium har under de senare åren varit i
ständigt sjunkande. År 1915 betalade man 10 $/kg. Är
1925 då produktionen var 122 t hade priset gått ned till

2 $’kg. År 1941 översteg Förenta Staternas produktion
8 500 t.

Utvinningen av magnesium för år 1942 har uppskattats
till 75 000 t och som mål har satts 270 000 t/år. Staten
betalar omkring 319 M$ för expansionsprogrammets
genomförande och industrin omkring 20 M$.

Produktion genom elektrolytisk process

Man kan säga att produktionen av metalliskt
magnesium i dag är delad i två grupper, dels elektrolytiska
processer och dels värmeprocesser. Största delen av
magnesiumproduktionen i USA i dag härrör från elektrolys
av smält vattenfri magnesiumklorid. Havsvatten och vissa
källvatten innehålla MgCb tillsammans med andra salter,
och ha ett pH-värde av 7,2 eller ungefär samma som
människans blod. Havsvatten kan inte användas till
fartygsångpannor, emedan saltsyran frigöres av
magnesium-kloriden, som finnes i vattnet.

Till en början återvanns MgCl2 6 H20 från moderlutar
i saltdammar i Midland (Mich.). Dessa saltdammar
innehöllo klorider av natrium, kalcium, magnesium och
na-triumbromid. Genom avdunstning kristallisera
natrium-kloriderna ut och den återstående koncentrerade vätskan,
som fortfarande innehåller magnesium, kallas moderlut.

Brom förefinnes i havsvatten i en proportion av 67 delar
på miljonen. Tillsättas salt- och svavelsyror till havsvatten
eller saltdammar frigöres brom, som absorberas i
natriumkarbonat. Reaktionen är följande

3 Na2C03 + 3 Br2 —>5 NaBr + NaBrOs + 3 C02

När bromsalterna behandlas med H2SC>4, frigöres åter brom.

Processen, som innefattar elektrolys av smält MgCl2’ H20
och utvinningen av magnesium från saltdammar eller havs.
vatten, kallas vanligen Dow-processen. Möjligheten att
använda havsvatten tyckes obegränsad när vi läsa
uppgifter från Dow Chemical Co. att det finnes en miljon
ton magnesium på varje kubikkilometer havsvatten. Om
dessa siffror reduceras till en mera vanlig måttstock,
finna vi att 1 m3 havsvatten innehåller 1 kg magnesium.
Mängden magnesium i havsvatten är, noggrannare räknad,
en del på 770, dvs. 0,13 %.

I denna process, fig. 1, utfälles magnesiumhydroxid
med kalk CaO, erhållen från kalcinerade ostronskal. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free