Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Sveriges försörjning med flytande bränsle under kriget, av Harry Kähr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
TEKNISK TIDSKRIFT
lat. Vid denna krisens början upptogs redan på
ett tidigt stadium frågan om hur man ur trätjära
skulle kunna få ersättning för brännolja och
smörjolja. På grund av den väsentligt ökade
användningen av motorn såsom kraftkälla hade
behovet av motorbränsle ökats i så hög grad i
jämförelse med förra krisen, att det ganska snart
stod klart att det var nödvändigt att söka undvika
en destillation av tjäran, genom vilken
bruttoproduktionen av tjära skulle behöva vara av mycket
stora mått. Man försökte därför göra det möjligt
att använda tjäran i dess ursprungliga skick. Detta
visade sig också möjligt genom att i stället för
prima trätjära använda råtjära.
Inom Ingeniörsvetenskapsakademien bildades
redan ganska tidigt det motorbränsleutskott, i
vilket Bränslekommissionen är representerad och
som står till Bränslekommissionens förfogande
för undersökningar av tjäror. Utskottet har
tillgång till såväl kemisk som motorteknisk expertis,
och genom detta utskotts försorg samt genom
samarbete med olika motortillverkare har en
mängd tjäror av olika slag undersökts. Parallellt
härmed har även av professor S Lundberg vid
Chalmers Tekniska Högskola bedrivits ett
omfattande undersökningsarbete, i vilket
västkustfiskarna ha deltagit med praktiska prov.
Det visade sig ganska snart, att den tjära som
bäst lämpade sig såsom motorbränsle var den i
kolugnar framställda rena barrvedstjäran, under
det att exempelvis lövvedstjära icke äger för
motordrift lämpliga egenskaper. Det konstaterades
vidare, att icke alla ugnskonstruktioner eller
driftsätt gåvo en lämplig motortjära. Sedan dessa
frågor utretts så långt tiden medgav, vidtog
Bränslekommissionen åtgärder för att få fram en
efter behovet avpassad produktion av motortjära.
Sålunda träffade kommissionen avtal med det
statliga bolaget AB Statens Skogsindustrier om en
avsevärd tillverkning. Detta har senare
kompletterats med andra avtal med privata
tillverkningsföretag. Genom de vidtagna åtgärderna har
tillgången på motorbränsle ur tjära nu blivit så
riklig, att den t.o.m. överstiger behovet, vilket gjort
det möjligt att ställa stora mängder tjära till bl.a.
den civila sjöfartens förfogande. Tillgången på
motortjära lägger sålunda numera inga hinder i
vägen för bedrivande av ett intensivt fiske. Det
bör i detta sammanhang också framhållas, att det
icke skulle varit möjligt att använda motortjära
i så stor omfattning som skett, om icke de
svenska fiskarna varit så tekniskt kunniga och
förstått att klara de många gånger mycket svåra
situationer, som måste uppstå vid användandet av
det kristidsbränsle, som trätjäran trots allt är.
Numera förefinnes sålunda mycket stor
erfarenhet om tjärans användning i motorer, och denna
erfarenhet har bl.a. visat att tjäran kan användas
i motorer med en effekt av ned till 25 hk per
cylinder. Vid mindre motorer uppstå gärna koks-
ning och beckbildning i cylindern. Dessa
besvärligheter uppträda också vid större
cylinderdimensioner inen äro icke av svårare natur än att de
kunna överkommas. Det konstaterades ganska
snart, att tran utvunnen ur fisklever har
upplösande egenskaper på de avsättningar, som
bildas i cylindern vid tjärdrift, och genom
att införa mindre kvantiteter tran —
antingen såsom smörjmedel direkt i cylindern eller
såsom renkörningsbränsle då motorn stoppas —
har det varit möjligt att minska olägenheterna
med tjärdriften på denna punkt. Professor
S Lundberg har gjort en del undersökningar,
vilka avse att konstatera olika lösnings- eller
smörjmedels inverkan i detta avseende, och dessa
undersökningar finnas närmare återgivna i CTH
Handl. 1942 nr 7. Så småningom visade det sig
dock nödvändigt att använda fisklevertranen
såsom utgångsmaterial för framställning av
vitaminpreparat, och med anledning härav måste
andra medel tillgripas. Som ett lämpligt substitut
framkom då kokillolja, dvs. ett vid
sulfatfabrikerna utvunnet preparat, som nu tilldelas de
fiskare, som använda motortjära såsom
driv-bränsle.
Under kriget har genom Bränslekommissionens
försorg i samarbete med institutioner och enskilda
utförts ett mycket stort antal olika slags försök
med motorbränslen framställda ur trätjära eller
trätjärprodukter. Genom dessa försök har det bl.a.
visat sig möjligt att genom inblandning av vid
destillation av stubbtjära till smörjolja erhållna
lätta derivat samt genom tillsättning av
etylalkohol göra sådana barr- eller blandvedstjäror, som
i sitt ursprungliga skick visat sig odugliga såsom
motorbränsle, användbara för detta ändamål.
Alkoholens förbättrande egenskaper torde i detta
fall få tillskrivas det förhållandet, att tjärans
viskositet sänkes. Alkoholerna kännetecknas som
bekant eljest av ett högt oktantal och äro sålunda
ur denna synpunkt utmärkta i förgasarmotorer
men olämpliga i tändkulemotorer, vid vilka ett
högt cetantal är fördelaktigt. Det torde i detta
sammanhang vara av intresse att omnämna, att
även ren alkohol (95 %) använts i ganska stor
omfattning för tändkulemotorer inom
fraktfarten, sedan det visat sig att detta är möjligt efter
endast en relativt enkel omändring av motorns
detaljer. På grund av spritens låga värmevärde
har dock bränsleförbrukningen i g/hkh blivit hög.
I det föregående omnämndes, att tillgången på
motortjära f.n. överstiger förbrukningen. Detta
har medfört, att vi inom Bränslekommissionen
även börjat spekulera över möjligheten att
kunna framställa ett tjärbränsle, som är användbart
för traktormotorer. Dessa motorer ha nämligen
så högt varvantal, att vanlig motortjära icke visat
sig användbar. Den korta förbränningstiden
medför, att förbränningen icke blir fullständig, utan
en del beck- och koksartade avsättningar uppstår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
