Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Sveriges försörjning med flytande bränsle under kriget, av Harry Kähr - Diskussion, av H Björk, H Romanus, F Hansen, C Hammarskjöld, B Thorbjörnson, Th. Christiansen, T Svennberg, R Steenhoff samt Harry Kähr, referat av Fmn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
TEKNISK TIDSKRIFT
missionen gjort det möjligt att insätta dylika
bränslen för bildrift, och läget är numera sådant
att kommissionen planlägger att skapa ökade
möjligheter till framställning av sådana
destillat, som äro avsedda att komma bilismen till
godo. Givetvis måste dock fortfarande en sträng
behovsprövning upprätthållas. Speciellt ha
tvåtakts förgasarmotorerna visat sig lämpliga för
detta bränsle.
Mineraloljor
Det torde stå klart att avspärrningen från
import den 9 april 1940 och det förhållandet att den
med lejdfartygen inkommande oljan helt skall
reserveras för militära ändamål ställt mycket
stora anspråk på försörjningen av mineraloljor.
Ett problem som vi ställdes inför redan i
början var frågan om huruvida den i lager liggande
bensinen skulle visa sig tillräckligt
lagringsbeständig. Någon erfarenhet om egentlig långtidslagring
av bensin fanns icke, men det ansågs att bensin
icke borde lagras längre tid än ett år. Detta
verkade i början ganska oroande, varför
Bränslekommissionen lät igångsätta försök i avsikt att
fastställa, huruvida det var möjligt att stabilisera
bensinen på något sätt. Redan tidigare hade
använts stabilisatorer eller inhibitors, men man
kände icke till huruvida dessas stabiliserande verkan
var av mera långvarig natur. Samtidigt borde
också undersökas huruvida det var möjligt att
tillverka lämpliga stabilisatorer inom landet.
Medan försöken pågingo visade det sig emellertid
möjligt att importera ett ämne med de önskade
egenskaperna, som numera användes då ett
bensinlager förefaller att vilja öka hartshalten,
varför försöken att framställa en svensk stabilisator
tills vidare lades ned.
I övrigt är det icke mycket att tillägga om
mineraloljorna annat än att de sparas i all tänkbar
omfattning och tillgripas endast då
ersättningsbränslen absolut icke kunna användas.
Slutord
Det nuvarande försörjningsläget kan
sammanfattningsvis karakteriseras på följande sätt:
Fisket och kustfarten kunna i dag erhålla hela
sitt behov av motortjära täckt.
Bildriften genomföres till den ojämförligt största
delen med tillhjälp av gengas. För den del av
bilparken, som går på flytande bränsle, användas
redan nu delvis lättkokande tjärprodukter, och
denna användning kommer att ökas. För den
övriga delen av bilparken komma under
innevarande år att tilldelas skifferbensin och sprit samt en
mindre kvantitet bensol.
Inom jordbruket användes gengasdrift till
övervägande delen, och övriga traktorer komma —
under förutsättning att försöken fortfarande ge
gott resultat — att innevarande år drivas med
destillat erhållna ur trätjäror.
Såsom ersättning för lysfotogen användes till
övervägande del karbid i de fall där elektrifiering
icke genomförts.
Inom industrin har eldningsoljan ersatts med
elektrisk kraft, lysgas, ved och stenkol.
Sådana behov, för vilka fotogen måste användas,
komma i år att till viss del tillgodoses med
skifferfotogen.
För att belysa verkan av övergången till de nu
nämnda ersättningsbränslena kan nämnas, att vi
inom Bränslekommissionen räkna med att — vad
förbrukningen för civila ändamål beträffar — den
kvantitet mineralolja, som i dag förbrukas, endast
utgör några procent av den totala förbrukningen
av bränslen för nu avsedda ändamål, och om de
angivna planerna bli realiserade, kan det
förväntas att mineraloljeandelen kommer att minska
ännu mera! Härav torde det framgå, att vi i
Sverige kommit ganska långt då det gäller att göra
landets civila förbrukning oberoende av
importerade bränslen under nuvarande kris.
Diskussion
Civilingenjör II Björk: Konsumenterna längta intensivt
till de tider, då tillgången till de flytande bränslena åter
blir fri. Med tanke på kommande försörjningskriser och
avspärrningar är dock av stor vikt att ta vara på under
kriget vunna erfarenheter. Man kan fastslå, alt vi vid
krigsutbrottet voro mycket oförberedda och även
okunniga om försörjningsproblemen — särskilt om motorismens
och bilismens problem, varav bränslefrågan var ett. Det
dröjde också rätt länge, innan myndigheterna fingo grepp
på försörjningen av flytande bränslen. Det svåraste
misstaget var, när oljeeldning tilläts utan restriktioner, sedan
kol och koks ransonerats. Den därvid förbrukade
brännoljan var i flesta fall användbar för dieselmotordrift. Det
förefaller även som om importen, innan handelsvägarna
spärrades, ensidigt inriktades på bensin. En liter brännolja
är i många fall, t.ex. vid bussdrift, nära nog likvärdig med
två liter bensin. Brännoljan är dessutom mindre eldfarlig,
lättare att lagra och ger mindre lagringsföiiuster. En
allmännare omställning till brännoljedrift skulle väsentligt
underlättat beredskapslagring bl.a. för vissa militära,
motori-serade förband.
Vi ha också under krisen lärt, att en mängd flytande
bränslen, som inte förut använts till motorer, gå utmärkt bra
härtill. Vissa restoljor från terpentintillverkning gå t.ex. i
själva verket bättre än brännolja till hesselmansmotorer.
Detsamma gäller lättolja från Kinnekulle, som även, om än
med svårighet på grund av lågt cetantal, kan användas till
dieselmotorer. En angelägen forskningsuppgift är att söka
höja denna oljas cetantal.
Gengasdriften räddade oss från kaos men blev en dyr
hjälp. Enbart i aggregat torde ha investerats ca 200 Mkr.;
tillägges kostnaden för kolningsanläggningar,
ventilationsanordningar m.m., kommer man upp i ungefär dubbla
summan. Gengasdriften är dessutom mycket
personalkrävande. Även om man fick både aggregat och bränsle gratis,
är för bussdrift gengasdriften nu avsevärt dyrare än
dieseldrift före kriget. Om vi få rimliga bensin- och
brännoljepriser, kommer mycket litet gengasdrift att stanna kvar.
Mycket av det kapital, som har nedlagts för gengasdriften,
skulle därför troligen med väsentligt större nytta ha
kunnat läggas ned i fasta anläggningar för framställning av
flytande bränsle. Jag är väl medveten om att tiden inte
har medgivit detta, men det borde vara en lärdom till näs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
