- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
311

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 mars 19 AU

311

Automatiska styranordningar i flygplan

Ingenjör O Carlsiein, Stockholm

DK 629.13.014.59

Då en pilot flyger blint, dvs. utan att kunna se
marken eller horisonten, måste han uteslutande
rätta sig efter flyginstrumenten. Om dessa visa
att flygplanet är på väg att inta oriktigt läge,
måste piloten med rodren påverka flygläget till
dess instrumenten åter visa normala utslag, och
detta även om han med ledning av sitt eget
omdöme skulle vilja göra helt andra styrrörelser.
Bristfälligheterna i människans balanssinne äro
ganska stora och leda ofta vilse då synen ej kan
användas.

En god blindflygare måste därför helt
underordna sig blindflyginstrumenten och som en
mekanisk apparat ta emot impulser från
blindflyginstrumenten samt omsätta dem i styrrörelser.

Det ligger sålunda nära till hands att tänka sig
piloten ersatt med en mekanisk styrapparat, som
dirigeras av lämpliga instrument.

Firman Sperry i Amerika släppte redan i början
av 1930-talet ut den första praktiskt användbara
helautomatiska styranordningen. Denna Sperrys
"autopilot" möjliggjorde som bekant den
amerikanska flygaren Posts berömda rekordflygning

Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den
29 november 1943.

jorden runt år 1933. Post var hela tiden ensam i
flygplanet och sov lugnt i halvtimmespass, mellan
vilka han gjorde de erforderliga
kursinställningarna på autopiloten för att flygplanet
approximativt skulle följa storcirkeln. Numera användas
automatiska styranordningar i många militära
flygplan och i så gott som alla större
trafikflygplan.

I Sperrys autopilot användas samma firmas
horisontgyro och kursgyro som styrinstrument,
dvs. impulsgivande organ för styrmaskinerna.

Horisontgyro

Horisontgyron är avsedd att i mörker eller vid
dålig sikt utgöra en ersättning för den naturliga
horisonten. På dess framsida avtecknar sig ett
miniatyrflygplan mot en himmelsblå bakgrund,
över vilken ligger ett rörligt horisontstreck.
Horisontstrecket hålles av gyroskopet under alla
förhållanden parallellt med den verkliga horisonten.
Då flygplanets nos pekar nedåt höjer sig
horisont-strecket och det sänker sig då flygplanet stiger;
instrumentet ger alltså en fullt analog bild av den
naturliga horisonten.

Fig. 1. Horisontgyro av Sperrys fabrikat. T.v. överst rotorhus med kardansk upphängning, horisontstreckets arm och
skaltavla; därunder instrumentets skala, som piloten ser den; nederst illustration av stabiliseringsanordningens
funktion (A fysikalisk pendel; B luftmunstycke, som frilägges helt av pendeln A, då rotorhuset lutar; C riktning hos den
precessionsrörelse, som orsakas av den frilagda luftstrålens reaktionskraft och som återför rotorhuset till vertikalt läge).

T.h. vågrätt snitt genom gyron, sett uppifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1944/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free