Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Automatiska styranordningar i flygplan, av O Carlstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
TEKNISK TIDSKRIFT
och stannar icke på kurslinjen, så att flygplanet
pendlar kring rätta kursen. Är roderutslaget för
litet håller flygplanet icke heller kursen på
tillfredsställande sätt. Återföringen måste sålunda
noga anpassas till planets flygegenskaper;
anpassningen blir riktig endast för en viss fart,
marschfarten. Vid högre och lägre farter än denna
arbetar sålunda autopiloten icke fullt
tillfredsställande. Detta förhållande innebär dock ej några
risker. Systemet är relativt känsligt och
tillräckliga impulser för roderutslag erhållas så snart
flygplanet avviker ur kursen med mer än
a/s0-Styrmaskinens arbetshastighet kan regleras med
fördröjningsventiler 1A.
Autopiloten kan liknas vid den mänskliga
organismen i så måtto, att man där kan urskilja en
"hjärna", ett "nervsystem" och ett
"muskelsystem". "Hjärnan" är alltså styrinstrumenten,
horisontgyron och kursgyron, som bestämma
vilka utslag rodren skola göra. "Nervsystemet" är
de organ, som förstärka och överföra de svaga
impulserna från styrinstrumenten och utgöras av
membrandosorna och sliderna. "Muskelsystemet"
slutligen, som utför arbetet, motsvaras av
styrmaskinen.
Fig. 4 visar instrumentens
upphängningsanordning, chassiet som är fjädrande fästat i
instrumentpanelen. Instrumenten kunna skjutas in i
chassiet längs styrskenor, varvid alla pneumatiska
och elektriska ledningar automatiskt anslutas,
samt skruvas fast med endast två bultar. På
chassiets insida äro membrandosorna monterade och
på baksidan sliderna, återföringens linskivor m.m.
Kursstyrapparater
Bland de automatiska styranordningarna kunna
två huvudtyper urskiljas. Den ena typen är
autopiloten, som påverkar såväl höjd- och skevrodren
som sidorodret. Den inbygges i de flesta större
amerikanska bombplan och trafikflygplan och
avlastar fullständigt flygplanets förare från
styr-arbetet, varigenom denne helt kan ägna sig åt
navigationen. Han behöver i regel själv överta
rodren blott vid start och landning.
Fig. 6. Förloppet av styrimpulserna, då ett flygplan under
flygning med kursstyrapparat genom en yttre störning
bringas ur rätt kurs.
Den andra typen av automatiska
styranordningar är kursstyrapparaten, som endast påverkar
sidrodret. Piloten får då själv sköta höjd- och
skevrodren, men eftersom sidrodret kräver ca
80 % av hela styrarbetet medför även
kursstyrapparaten en fördelaktig avlastning för
flygplan-föraren.
Kursstyrapparaterna tillverkas framför allt i
Tyskland och användas på bombplan och även
på medelstora trafikflygplan. De ställa sig
väsentligt billigare än autopiloter och äro mindre
skrymmande; utrymmeskravet har stor betydelse för
militärplan.
Fig. 5 visar en schematisk bild av en
kursstyr-anläggning, tillverkad av den tyska firman
Askania. Denna apparat har vissa fördelar framför
den anordning för kursstyrning, som ingår i
Sperrys autopilot. Askania utnyttjar icke endast
kursgyron som styrinstrument utan även en
modifierad girindikator, varigenom roderutslaget
påverkas även av flygplanets vinkelhastighet och
vinkelacceleration.
Fig. 5. Principskiss för Askanias
kursstyrapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
