- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
338

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1944 - Bränsleförbrukningen för beredning av varmvatten i hyreshus, av Cesar Kinander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 9. Belastningsvariationerna i en
varmvattenberednings-anläggning under ett dygn. - medelvärden vid de
undersökta fastigheterna,––maximivärden vid de
undersökta fastigheterna.

Varmvattenpannornas verkningsgrad
För 18 anläggningar med en sammanlagd mängd
alstrat varmvatten av 6 714 m3 har det varit
möjligt få en uppfattning om bränsleförbrukningen
per m3 varmvatten. Bränsleåtgången härför har
uppgått till 4 498 poäng, varav ojämförligt största
delen utgjorts av koks. Per m3 varmvatten har
således förbrukats 0,67 poäng. Enligt uppgifter
synes varmvattnets temperatur legat mellan 70—
75°C, och om man antar
kallvattentemperaturen till 5—10°, har varmvattnet tillförts högst
65 000 kcal/m3. Koksens värmevärde kan under
nu rådande förhållanden icke sättas högre än
6 600 kcal/kg och hl-vikten till 50 kg. Då 1 hl
koks ger 2 poäng, motsvarar 1 poäng 165 000
kcal. Härav kan beräknas, att
medelverkningsgraden för pannorna, medräknat förlusterna t.o.m.

utloppet från varmvattenberedaren, uppgått till
65 000

0,67 X 165 000

X 100 = 59%

I fig. 10 har verkningsgraden, beräknad på här
angivet sätt, angivits i förhållande till alstrad
mängd varmvatten. Anläggningarna ha
uppdelats i två grupper, den ena med en
dygnsförbrukning av i medeltal 30 m3, den andra omfattande
anläggningar med en förbrukning av i medeltal
5 m3/dygn. Som synes varierar verkningsgraden
för de större anläggningarna mellan 79 och 58 %
och utgör i medeltal 66 %. Den bästa av de små
anläggningarna kommer endast upp i 55,5 %
och för att belysa huru förhållandena kunna
ligga till, ha även medtagits fyra små anläggningar,
som uppvisa verkningsgrader liggande under
30 %. Medeltalet för de små anläggningarna når
icke högre än till 45 %.

Resultatet måste — med undantag för tre
anläggningar, som arbeta med en verkningsgrad av
70 % eller däröver — betraktas som mycket
nedslående. Det är allmänt erkänt, att en
magasins-eldad värmeledningspanna eldad med koks av
rätt styckestorlek arbetar med en verkningsgrad
av ca 80 %. Visserligen förekomma vid
värmeledningspannor icke de snabba och stora
belastningsvariationer, som förefinnas vid en panna
kopplad till en varmvattenberedare, men enbart
detta kan icke förklara det här påvisade ytterst
dåliga värmeutbytet. Den främst bidragande
orsaken torde utan tvivel vara att tillskriva det
förhållandet att dimensioner på såväl pannor som
varmvattenberedare beräknats felaktigt i
förhållande till det föreliggande varmvattenbehovet. För
små beredare och pannor måste medföra långa
överbelastningsperioder på de senare med
åtföljande dåligt värmeutbyte. En annan orsak till
den låga driftverkningsgraden ligger utan tvivel
i för svag isolering av beredaren. Den isolering,
som vanligen föreskrives från konstruktörernas
sida, eller som utföres på de standardstorlekar av
beredare som saluföras och som dessutom ofta

Fig. 10. Pannverkningsgraden vid
varmvatten-beredningsanläggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free