Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1944 - Luftvärnets eldledningsinstrument, av C W Winsnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Relativ uppsättning
som funktion av höjdvinkeln
vid konstant avstånd.
T P syftlinje till
träffpunkten, R P skjutlinje till
träffpunkten, R T ett avstånd
beroende av lutande avståndet,
R T
för Tp0 gäller tg u0 = ^ p
R T
för Tpi gäller tg ui f^
eos hvi, för Tp2 gäller u-j=0
alltså ui f^ Un eos hvi.
näns form". Kulbanan har ju en krökt
parabellik-nande form. Kulans sänkning i förhållande till
ut-gångsriktningen föranleder riktning mot målet
med en viss relativ uppsättning u. Kulans
utgångsriktning förlägges mot en punkt belägen vinkeln
ii över målet. Den relativa uppsättningen ökar
med skjutavståndet. Den är på ett visst avstånd
störst mot ett i samma horisontalplan som pjäsen
befintligt mål, höjdvinkeln är 0°. Ökas
höjdvinkeln minskar relativa uppsättningen för att vid
hv<= 90° bli noll, tyngdkraft- och luftmotstånd
verka utefter utgångsriktningen. Betecknar enligt
fig. 4 iio den relativa uppsättningen för visst
horisontellt avstånd och ux den relativa
uppsättningen vid höjdvinkeln hvi och ett lutande avstånd
lika med det horisontella avståndet, kan man visa.
att iii approximativt kan beräknas ur formeln
•== Uo eos hvt
Genom en förskjutning av riktcirkelns
medelpunkt i vertikalled tas för ett visst avstånd den
erforderliga relativa uppsättningen ut. Avståndet
väljes lika det. för vilket framförhållningen gäller.
Vid horisontellt inställd riktcirkel. fig. 5,
korrigeras uppsättningen automatiskt med höjdvinkeln
enligt ovanstående formel. Härför behöver
rikt-^irkeln blott sänkas något i förhållande till sin
vridningsaxel. den lagras excentriskt.
Uppsättningsändring med ändrad fartinställning
motverkas av att fartlinjalen ges en viss lutning i
förhållande till eldrörets kärnlinje.
De fel, som uppstå på grund av gjorda
approximationer i riktmedlets konstruktion, äro icke
stora, men de böra elimineras av sättet för eldens
avgivande. Bland annat härför inlägges med
jämna mellanrum spårljusammunition. Kulbanan
kommer att synas som en streckad linje i rymden.
Detta möjliggör en direkt observation av
avvikelser mellan kulbanan och målet.
Korrektörer
Vid beskjutning av flygplan på större avstånd
kunna icke luftvärnskulsprutor användas, utan
man måste övergå till pjäser med grövre kaliber.
Närmaste steget blir användning av
automatkanoner. De med ringsiktet gjorda approximationerna
ge vid de större avstånden icke heller
tillfredsställande resultat. Pjäsens inriktning måste göras
med hjälp av en korrektör eller något annat enkelt
och lätthanterligt eldledningsinstrument.
Korrektörer finnas i ett flertal olika utföranden. Deras
teoretiska underlag är i stort detsamma; de
skillnader, som förekomma, ligga mera i detaljer än
i huvudprincipen.
Korrektörens teori bygger på en avbildning av
triangeln genom de tre punkterna, fyrpunkt,
träffpunkt och pjäs. I sistnämnda punkt befinner
sig också korrektören. Till korrektören hör även
en kikare, ett reflexvisir eller något annat
riktmedel för framställning av riktlinjen.
Korrektörens uppgift är nu att ge t.ex. reflexvisiret och
eldröret en sådan förställning i förhållande till
varandra, att. då det förra inriktas mot flygplanet,
det senare pekar mot den just nu aktuella
träffpunkten. En annan av korrektörens uppgifter är
att uträkna gällande relativ uppsättning. Härför
måste eldröret dessutom höjas med denna, eller
— vilket ger samma verkan — siktlinjen måste
sänkas med relativa uppsättningen.
För att göra korrektören så enkel som möjligt
låter man den arbeta med ett fåtal enkla
ingångsvärden. Som ingångsvärden väljas vanligen
lutande avståndet till fyr-(träff-) punkten,
flygplanets fart och kurs. Vid horisontell flygväg
bestämmes flygplanets kurs av kursbäringen, den
vinkel flygvägen bildar med noll-(norr-)
riktningen. Är flygvägen icke horisontell, bildar
denna även en vinkel med horisontalplanet, dykvinkel
eller stigvinkel, om flygplanets höjd över
horisontalplanet minskar eller ökar. Flygplanets fart
uppdelas då med en komposant i
horisontalplanet och en i vertikalplanet. Ofta tas endast
hänsyn till den horisontella farten.
Fig. 6 visar geometriska framställningen av
framförhållningstriangeln i det allmänna fallet,
att flygplanets väg är rätlinjig ocli har en viss
dykvinkel. Framförhållningen är lika med
produkten av fart och skjuttid / ’ ts. De två övriga
sidorna i framförhållningstriangeln äro lutande
avstånd till fyr- och träffpunkten. Dessa två sidor
förlängas bakåt, och på visst avstånd från P
inlägges en linje parallell med flygvägen. Två lik-
Fig. 5. Luftvärnskulspruta med ringsikte; riktcirkeln hålles
ständigt horisontell (äldre utförande).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
