- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
398

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1944 - Malmgeologisk forskning på Nordostgrönland, av Olof Eklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398

TEKNISK TIDSKRIFT

I E5r>ck>gc>, mes? rödoAftgo trcnff/omeryjf
rj Do/omitisk ko/tr med ’mo/mA-ört/of ’

Qnuna och ga/o &tar>/r? &ont//go c/o/om/†&r>
H &r>u3

j FosöiJ hor>ioon† (örvchiopoc/enj

Mosafbnmig c/o/om/tuM ka/k
\

Mo/rn Pt>3,idiorr>crfl3
kn/jto/Zef

V’ tt kanbonot
(MO/cj?J

Fig. 2. Bly glans fyndighet 30 juli 1934 (enligt Aug.
Gans-ser). Sydkusten av Wegenerhalvön, norr om Depotön.

finna guldförekomster äro ställvis någorlunda
gynnsamma.

Alluvialt e.d. guld har icke kunnat påvisas vare
sig med vaskning i bäckar eller vaskning och
kemisk analys av basiskonglomerat. Den ringa
guldhalt, som påvisats i ett par
konglomeratprover, härrör från komponenterna.

Då silver uppträder i de kaledona bergarterna,
är det i samband med guldet och troligen mest
såsom elektrum. I samband med den på
Wegenerhalvön funna metasomatiska
blyglansförekomsten (fig. 2), torde även något silver förekomma,
och kvartsgången på norra delen av halvön, den
"Blå gången" (fig. 3) för sporadiskt något silver.

Brytvärd silvermalm kan man emellertid icke
förvänta att finna norr om Scoresbysund, och
brytning kan dessutom i Ostgrönland icke
teknisk-ekonomiskt ske utom i samband med
avsevärd guldhalt.

Platina har varken i terrängen eller i de 7
kemiskt undersökta proven kunnat påvisas.

Spår av nickel förekommer i några grova
basalter med magnetkis samt i Hollandögabbron.
Kobolt och vanadin kunde icke påvisas i
erup-tiven och vanadin ej heller i landets kol och i
övriga sediment. Man kan dock förmoda, att dessa
metaller kunna uppträda i de tertiära eruptiven
söder om Scoresbysund.

En större pikritförekomst, som möjligen kan
förväntas innehålla nickel, ligger vid Kap Carita
vid mynningen av Westfjorden i
Scoresbysunds-fjorden. Fyndet är gjort av Backlund. Det synes
röra sig om nästan konformt förekommande,
mäktiga pikritgångar i metamorfa komplexet. De
uppges vara från 10 till 50 m mäktiga och i stort
sett medveckade. Några av dessa föra magnetkis,
och enligt Backlund finnes en mer än 10 m
mäktig gång med cirka 50 % av detta mineral. Gången
skäres av en vit pegmatit och tycks ovan
vattenytan hålla cirka 2 000 000 t bergmassa. Prov på
pikriten äro tagna men voro omöjliga att
hem-forsla år 1934. Ur brytnings- och
utlastningshän-seende ligger fyndigheten rätt väl till, men fjorden
är isfylld största delen av året.

Backlund har påvisat impregnationer av
arsenikkis i tertiära effusiv vid Drömbukten (fig. 4).
Enligt Koch innehöll något prov från
oxidationszonen därifrån cirka 0,3 % arsenikkis och 1,5 g/t
guld. Av proven att döma torde den primära
malmen ställvis kunna hålla några gram guld
per ton brutet berg, och möjligheten att finna
anrikade platser synes icke vara utesluten. I den

Koune fjäll

[ Kont tn Qntot†rio3

||||j| Eotrioa

[g8?j Öure perprt

^^ Undre .

||y t Kontinental korbon

|; j 11 :| Devon
, ’ Dislokationslinje

Fig. 3. Geologisk skiss över Wegenerhalvön, upprättad år 1934 av Olof Eklund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free