Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1944 - Nitroparaffinkemi — ett nytt fält för forskning och teknik, av Bertil Groth - Skriftligt diskussionsinlägg, av B Engel - Nytt konstgummimaterial, av F H S - Gummiproblemet i USA - Världens största butadienfabrik - Världens största spritfabrik - Konstgummi ur sågspån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
TEKNISK TIDSKRIFT
anilin och kloral användes för framställning av
indigo8, men om metoden är konkurrenskraftig
kan jag ej yttra mig om.
De här anförda exemplen på nitroparaffinernas
reaktionsförmåga torde ge en god bild av de
möjligheter dessa föreningar erbjuda som råvaror för
organiska synteser, men det må framhållas, att
de dock endast utgöra ett urval. Området är ur
industriell synpunkt så nytt, att man ännu ej på
långt när hunnit ingående bearbeta det. Det torde
dock ej råda något tvivel om, att man i
nitro-paraffinerna erhållit nya organisk-kemiska
industriprodukter, vilka komma att bli av synnerligen
stor betydelse som lösningsmedel och som råvaror
för framställning av nya kemiska produkter.
I/itteratur
1. US patent 1.967.667.
2. Hass, H B; Hodge, E B, & Vamjerbim, B m: Nitration of
gaseous paraffins. Industr. Engng Chem. 28 (1936) s. 339—
344.
3. Hass, H B & Patterson, j A: Nitration of n-pentane.
Industr. Engng Chem. 30 (1938) s. 67—69.
Hass, H B; Dorsky, J & Hodge, E B: Nitration of propane
by nitrogen dioxide. Indust. Engng- Chem. 33 (1941) s. 1138—
1143.
Seigle, L W & Hass, H B: Nitration of isopentane. Industr.
Engng Chem. 31 (1939) s. 648—650.
4. Mc Cleary, R F & Dbgering, Ed. F: Reaction mechanism
for nitrating paraffin hydrocarbons. Industr. Engng Chem. 30
(1938) s. 64—67.
5. Hass, H B: Nitroparaffins. Industr. Engng Chem., News
Edition, 20 (1942) s. 1369—1370.
6. Grundmann, Ch : tiber die Nitrierung höhermolekularer
Paraffinkohlenwasserstoffe. Chemie 56 (1943) s. 159.
7. Gabriel, C L: Influence of neva solvents ön development
of chemical industries (Nitroparaffins, s. 134). Industr. Engng
Chem., News Edition 19 (1941) s. 131—135.
Bogin, Ch. & WAmpner, H L: Nitroparaffins as solvents in
the coating industry. Industr. Engng Chem. 3i (1942) s. 1091
—1096.
Hodge, E B: Vapor pressures for six aliphatic nitro
com-pounds. Industr. Engng Chem. 32 (1940) s. 748.
Fowler, A R & Hunt, H: The system
nitromethane-n-pro-panolwater. Industr. Engng Chem. 33 (1941) s. 90—95.
Schumacher, J E & Hunt, H: Nitromethane-isopropyl
alco-hol-water system. Industr. Engng Chem. Si (1942) s. 701—
704.
8. Gabriel, C l.: The nitroparaffins, new synthetics for
syn-thesis. Industr. Engng Chem. 32 (1940) s. 887—892.
9. Lippinbott, S B & Hass, H B: Action of mineral acids
ön primary nitroparaffins. Industr. Engng Chem. 31 (1939)
s. 118—120.
10. Vanderbilt, B M & Hass, H B: Aldehyde-nitroparaffin
condensation. Industr. Engng Chem. 32 (1940) s. 34—38.
11. Tindall, J B: Esters of nitroalcohols. Industr. Engng
Chem. 33 (1941) s. 65—66.
12. Campbell, A w: Control of gelling in vulcanizing
cements. Nitroparaffins and chloronitroparaffins as inhibitors.
Industr. Engng Chem. ss (1941) s. 809—812.
13. Campbell, A W: Nitroparaffins and derivatives as heat
sensitizers for rubber latices. Industr. Engng Chem. 34 (1942)
s. 1106—1107.
14. Hibshman, H J, Pierson, E H & Hass, H B: Nitration
of ethane. Industr. Engng Chem. 32 (1940) s. 427—429.
Skriftligt diskussionsinlägg
Tillverkning av nitroföreningar och nitrater sker för
närvarande i fabriksteknisk skala främst i USA, där de vid
raffinering och krackning av mineraloljor erhållna
gasformiga paraffin- och olefinkolvätena användas som
lämpligaste och billigaste utgångsämnen.
Medan nitroföreningar tillverkas genom direkt nitrering
av dessa kolväten, framställas nitrater, t.ex. av nitrogly-
cerintyp genom nitrering av de vid klorering av kolväten
och hydrolys av de därvid bildade alkylkloriderna erhållna
alkoholerna.
Emellertid äro de vid nitrattillverkning erhållna
slutprodukterna vanligen mer eller mindre förorenade med
sidoreaktionsprodukter, bland vilka även nitroföreningar, dvs.
nitroparaffiner, uppträda. Genom lämplig modifiering av
reaktionsbetingelserna, t.ex. genom att man endast
partiellt klorerar de vid krackning av mineralolja erhållna
kolväteblandningarna, kan processen därför ledas så att
nitroföreningar kunna framställas vid sidan om nitrater.
Det har nämligen visat sig, att separeringen av dessa
slutprodukter blir mycket enklare och mer ekonomisk än den
relativt komplicerade framställning av rena
utgångsprodukter, som bleve nödvändig om processerna för tillverkning
av nitrater och nitroföreningar skulle utföras var för sig.
Bland nitroparaffinerna synes särskilt tetranitrometanet
ha en framstående betydelse. Detta ämne tillverkas genom
nitrering av metan eller ytterligare nitrering av
mononitro-metan under särskilda betingelser, och är kanske det mest
explosiva ämne som hittills framställts. Enligt Egloff
(Petroleum Times, kl h. 1191 s. 136) skulle vid explosion
av endast 10 g tetranitrometan en hel
laboratoriebyggnad ha förstörts, varvid 10 personer omkommo och 20
(enligt andra uppgifter 60) personer svårt skadades.
B Engel
Nytt konstgummimaterial. Ett nytt råmaterial som
synes uppvisa intressanta möjligheter för användning vid
tillverkning av konstgummiliknande substanser har
nyligen kommit i marknaden i USA. Materialet utgöres av
2-vinylpyridin, dvs. pyridinanalogen till styrol.
Enligt uppgift polymeriserar 2-vinylpyridin tillsammans
med butadien och styrol så att en kautschukliknande
substans (elastomer) uppstår, vilken kokar vid 159°C vid
normalt tryck och som kan destilleras vid ca 98°C vid
100 mm. Polymerisationsprodukten är vattenlöslig till ca
2,5 ’% och kan med lätthet emulgeras med vatten. F HS
Gummiproblemet i USA är alltjämt olöst, trots att
tillverkningen av syntetiskt gummi har stigit så oerhört, att
man för innevarande år räknar med en produktion av över
600 000 t. Svårigheten är, att man än så länge icke kan
tillverka gummiringar enbart av syntetiskt gummi. Behovet
av naturgummi uppskattas för 1944 till icke mindre än
250 000 t för samtliga allierade länder utom Sovjet. Det
förefaller dock ovisst, om den totala produktionen skall
kunna komma upp till ens 200 000 t. Härtill komma vissa
svårigheter med cord-tillgången, men dessa svårigheter
väntas ej få någon avgörande inverkan på
krigsutvecklingen. (NDA 12/2 1944.)
Världens största butadienfabrik har invigts i Port
Neches i Texas. Kapaciteten är 100 000 t/år butadien, som
är det viktigaste utgångsmaterialet för tillverkning av
syntetiskt gummi. (MT 26/2 1944.)
Världens största spritfabrik har nyligen tagits i bruk i
Ohama, Nebraska. Fabriken, som har kostat 5 M$, har
en kapacitet av 70 Ml/år. Råvaran är spannmål. (SvD
29/2 1944.)
Konstgummi ur sågspån. I Amerika har man enligt
uppgift utarbetat en metod att på tredjedelen av den tid som
hittills har erfordrats framställa sprit ur sågspån och annat
träavfall. Man planerar nu att bygga en statlig fabrik för
spritproduktionen enligt den nya metoden. Spriten skall
användas för framställning av konstgummi, röksvagt krut
och andra krigsviktiga ämnen. Man beräknar att med den
nya metoden kunna producera omkring 3 800 Ml, vilket
är 30 % mera än Förenta Staternas behov under
innevarande år. (SvD 5/3 1944.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
