- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
413

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Fredrik Henrik af Chapman, av Gustaf Halldin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 april 19 A A

413

Fredrik Henrik af Chapman

Marindirektör Gustaf Halldin, LSTF, Stockholm

Fredrik Henrik Chapman föddes i Göteborg den
9 september 1721. Föräldrarna hade inflyttat från
England. Fadern, Thomas Chapman, som skall
ha tjusats av berättelser om Karl XII:s bragder,
kom till Stralsund 1715, där han av Karl XII
antogs som kapten vid örlogsflottan. Han blev
senare holmmajor (varvschef) i Göteborg. Modern
var dotter till en engelsk skeppsbyggmästare.

Utbildningsåren

Efter att ha arbetat på olika skeppsvarv i
Göteborg reste Fredrik Henrik 1741 till London. Efter
tre års arbete på engelska skeppsvarv återvände
han till Göteborg, där han såsom delägare med
handelsmannen Peter Bagge anlade ett varv, som
huvudsakligen rustade och reparerade fartyg för
Ostindiska Kompaniets räkning. Hans strävan
gick ut på att genom teoretiska studier skaffa
sig djupare utbildning i yrket. Han sålde sin
andel i varvet och fick därigenom medel att
fullfölja detta sitt mål. Under åren 1750—1752
studerade han matematik för matematikern Fredrik
Palmqvist i Stockholm. Dessa studier fortsatte
han i England, där han tog lektioner i matematik
för professor Simpson, som givit namn åt
Simp-sonska regeln. Härefter besökte han de engelska
örlogsvarven i Wolwich, Chatham och Deptford.
I Deptford började hans undersökningar och de
ritningar som han samlat väcka misstankar; då
han skulle resa därifrån, blev han plötsligt
såsom misstänkt för spioneri arresterad och förd
till London. Han blev emellertid snart frigiven och
återfick sina ritningar, som vi nu kunna plocka
fram i våra arkiv. Han reste sedan till Holland
och efter att ha besökt skeppsvarv därstädes till
Paris. Med av svenska ambassadören Ulrik
Scheffer utverkat tillstånd fick Chapman i Brest följa
byggnaden av ett 60-kanonskepp för franska
marinen. Efter l112 års vistelse i Brest återvände
Chapman till London. Såväl i England som i
Frankrike hade man nu planer på att engagera
den svenske skeppsbyggaren. Av sin bror
upp-märksamgjord på Chapmans förtjänster
skyndade sig riksrådet Carl Fredrik Scheffer att skaffa
Chapman anställning i Sverige. Hans hemresa
påskyndades och han anställdes 1757 som under-

Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst den 28 november
1942.

DK 92 : af Chapman 629.12

skeppsbyggmästare vid örlogsflottan. Han var då
36 år.

Genom beslut vid 1756 års riksdag hade vid
denna tid på förslag av dåvarande översten vid
artilleriet Augustin Ehrensvärd galärflottan skilts
från örlogsflottan och under namn av arméns
flotta ställts under en egen chef, vartill
Ehrensvärd utsågs. Arméns flotta eller
skärgårdsflottan uppdelades i en till Stockholm och en till
Sveaborg förlagd eskader. Den förra, f.d.
Stockholms galäreskader, benämndes efter 1777
svenska eskadern, den senare, som skulle nyuppsättas,
kallades finska eskadern.

Chapmans verksamhet

vid skärgårdsflottan och Djurgårdsvarvet

Då Chapman efter att på vintern ha besiktigat
skogarna i Finland och Västerbotten på våren
1758 kom till Stockholm, var Sverige i krig med
Preussen. I Sveaborg voro fästnings- och
varvsanläggningar under arbete. Några nya fartyg hade
ännu ej byggts för den finska eskadern av
arméns flotta. I Pommern, där man i de grunda
farvattnen hade behov av skärgårdsflottans mera
grundgående fartyg, befann sig chefen för
skärgårdsflottan, dåvarande generallöjtnanten
Augustin Ehrensvärd. Den viktigaste fartygstypen i
denna flotta, galären, visade sig med sin svaga
bestyckning och stora besättning ineffektiv och
olämplig. Ehrensvärd fick här tillfälle att
närmare studera frågan om lämpliga skärgårdsfar-

Fig. 1. Blad ur Chapmans skissbok, blyertsteckning
(K. örlogsmannasällskapet i Karlskrona).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free