Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Fredrik Henrik af Chapman, av Gustaf Halldin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
TEKNIS K TIDSKRIFT
■Fig. 5. Den ena av de ritningar som approberades av Gustaf III den 23 januari 1776 och efter vilka de första
kanonsl u par na byggd es.
till. Till den svenska skärgårdsflottans seger vid
Svensksund den 10 juli 1790 — den största av
svenska sjösegrar — bidrogo kanonsluparna
verksamt. När rapporten till regeringen i
Stockholm om slaget föredrogs för Gustaf III, som för
övrigt själv i hög grad hade förtjänsten av den
lyckliga utgången, och den föredragande om
segern läste, att den framför allt vore att tillskriva
Guds beskydd, inföll konungen: "Tillägg också,
jag ber, mina kanonslupar."
Inte bara i Sverige byggdes det sedan
kanonslupar efter af Chapmans modell. I Danmark byggde
man sålunda under åren 1804—1807 eit fyrtiotal
kanonslupar av Chapmans modell. I en intressant
artikel i marsnumret 1942 av Tidskrift i
Sjöväsendet har dr-ingenjör F Neumeyer beskrivit huru
kanonslupar och kanonbarkasser efter Chapmans
ritningar i början av 1800-talet i hundratal
byggdes vid den franska kanalkusten och insattes i
den väldiga flotta om över 2 000
landstignings-fartyg, som rustades i kanalhamnarna för att
överföra den armé på 130 000 man, som Napoleon
hade sammandragit för den planerade invasionen
i England. Ritningarna hade stuckits i händerna
på de franska myndigheterna av en under 1788—
1790 års krig i svenska flottan anställd holländsk
sjöofficer, Muskein, som i Sverige eller Finland
kommit i besittning av Chapmans ritningar.
Sluparna gingo i Frankrike under benämningen
"chaloupes cannonières", "bateaux Muskein" eller
"à la suédoise".
Chapmans verksamhet
vid örlogsflottan i Karlskrona
Under frihetstiden försummades försvaret såväl
till lands som till sjöss i hög grad. Den under
Karl XII:s krig illa skamfilade., till Karlskrona
förlagda örlogsflottan behövde förnyas, men det
blev långa uppehåll mellan nybyggena. De små
anslagen åtos upp av dyrbara fartygsreparationer
med små resultat. Men utredningar gjordes
många. För att uppgöra förslag till
återuppbyggnad av den förfallna flottan anbefalldes tid efter
annan certdeputationer; den sista under denna
epok anbefalldes 1764. Såsom medlemmar i
denna ingingo jämte de militära ledamöterna
över-skeppsbyggmästarna Gilbert Sheldon i
Karlskrona, Harald Sohlberg i Stockholm och
Chapman i Sveaborg. Deputationen var färdig med
sitt betänkande 1768. På grundval av detta
beslöts, att ett 70-kanonsskepp ("Adolf Fredrik")
och ett 60-kanonsskepp ("Fredrik Adolf") skulle
byggas, båda efter av Chapman utarbetade
ritningar. I Karlskrona var då sedan flera år
tillbaka ett av Sheldon konstruerat 70-kanonsskepp
("Sofia Magdalena") under byggnad.
När några år senare Gustaf III tillträtt
regeringen och efter revolutionen 1772 fått makten
i sin hand, vidtogos energiska åtgärder för
krigsmaktens stärkande. Åtgärderna beträffande
skärgårdsflottan ha redan berörts. I fråga om
örlogsflottan i Karlskrona gällde de första åtgärderna
administrationen. Vi förbigå dem här. För far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
