- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
431

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Motordrivna snöslungor, av J Götzlinger - Järnvägssnöslunga för Skåne, av Helge Forssman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 april 19AU

431

Fig. 11. Dansk snöslunga, apterad som snölastare.

system förbundet med bilramen med ledbara
kopplingsarmar. Dessa äro försedda med
ställbara fjädrar, vilka hålla slungan tryckt mot
marken. Låsanordningen, som håller slungan i
arbetsläget. är utförd som en justerbar friktionsbroms,
som ger efter så snart den omkring matarskruven
anordnade skärmen med sin skoning stöter mot
ett hinder.

Slungan kan svängas 90° bakåt och kommer
vid transport helt att ligga bakom bilen. Med
hjälp av bilens tippanordning kan slungan höjas
över marken såväl i transport- som i arbetsläge,
det sistnämnda för att kunna skära av toppen på
en mycket hög vall. Alla för körning och
svängning av slungan erforderliga manöverorgan äro

placerade i bilens förarhytt på dess vänstra sida,
där slungans förare har sin plats. En dylik
snöslunga är f.n. under utförande och kommer om
möjligt att provköras före vinterns utgång.

Alla axlar hos snöslungorna äro lagrade i
kul-eller rullager.

Det bör framgå av ovanstående, att det under
de senaste decennierna har pågått en oavbruten
utveckling och förbättring av maskinerna för
snöröjning. En jämförelse av de uppnådda resultaten,
i den utsträckning det är möjligt i krigstid, tyder
på att de nya motordrivna snöslungorna av svensk
tillverkning mycket väl borde kunna ta upp
konkurrensen med liknande maskiner av utländskt
fabrikat.

Endast på ett område tycks utvecklingen här i
landet stå alldeles stilla. Det är i fråga om
gatu-renhållningen i städerna efter snöfall.
Metoderna, som användas här, äro förvånansvärt
traditionsbundna. Att i en storstad som Stockholm vid
varje ymnigare snöfall vara nödsakad att
mobilisera en hel armé av snöskottare enbart för att
köra bort snöhögarna, som belamra trottoarerna,
måste i högsta grad vara oekonomiskt i
jämförelse ined att använda maskinell snölastning — för
att inte tala om de obehag alla fotgängare utsättas
för, när de tvingas att ibland under veckor få
vada i modden. Det kan i detta sammanhang
nämnas, att i Danmark, där snöförhållandena i
allmänhet icke på långt när äro så svåra som här,
snöslungor användas i städerna, där de genom en
enkel ränna apteras till snölastare (fig. 11).

Järnvägssnöslunga för Skåne

Civilingeniör Helge Forssman, LSTF, Stockholm

De snörika månaderna mars 1941 och februari—
mars 1942 visade med all önskvärd tydlighet
nödvändigheten av, att man även i vår sydligaste
provins måste vara beredd på verkliga krafttag
och ha tillgång till effektiva redskap för att
bemästra de svårigheter, som vid dylika tillfällen
kunna uppstå för såväl landsvägs- som
järnvägstrafiken. Det var särskilt de av Statens Järnvägar
numera övertagna järnvägslinjerna i södra och
sydvästra Skåne, som voro mest utsatta för svåra
snöhinder, som helt lamslogo trafiken. De
redskap, som stodo till förfogande, visade sig vara
otillräckliga. För att klara järnvägstrafiken
beordrades därför snöslungor och plogar från de
norra delarna av landet, men även dessa visade

DK 625.245.91

sig för svaga, när det gällde att bemästra den
hårda "skånska" snön, när den drivit ihop i
drivor, som kunde vara 2 m höga.

Den "norrländska" snön är nämligen i regel lätt
att forcera, även när den är tämligen hårt packad.
I Skåne packar sig snön på grund av fuktigheten
från havet nästan alltid samman i enastående
hårda drivor, som det behövs särdeles kraftiga
redskap för att forcera. Dessutom blandar sig på
skånska slätten snön ofta med jord och sand,
varigenom drivorna få en helt annan konsistens
än vad fallet är uppåt landet.

Då det sålunda stod fullt klart, att för södra
Sverige disponibla snöröjningsredskap icke voro
tillräckliga att bemästra verkligt svåra situatio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:20:10 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1944/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free