Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Stormsäker liv- och fiskebåtsmotor, av Gunnar Wallgren - Ljuddämpning vid dieselmotorer, av C Bm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
437
Fig. 4. Vattentät livbåtsmotor under provning.
vare vilken den vattenmängd, som släpas med
hjulet när kåpan är vattenfylld, avledes till
utloppsröret.
Är ventilen stängd, kan vatten ej inkomma i
svänghjulets kåpa, även om båten är vattenfylld,
och motorn arbetar på normalt sätt, avgivande
bela sin effekt till propelleraxeln. Skulle båten
bli vattenfylld och man befinner sig på
betryggande avstånd från haveristen eller grynnor och
skär, sker det ingen olycka, om propellern en
stund slås ifrån eller måste arbeta med reducerad
effekt. Önskas då länspumpning, öppnas ventilen,
varigenom vattnet rinner in i svänghjulets kåpa,
och svänghjulet slungar vattnet över bord.
Utnyttjar man hela pumpkapaciteten blir emellertid
motorn fullt belastad härav, och det finns då
ingen effekt över till propellern och man får
driva en stund. Vill man ha en viss
propellereffekt, får man minska på kravet på snabb
länsning. Då stänger man delvis
inströmningsventilen, och har sålunda möjlighet att med denna
ratt lägga belastning antingen på propellern eller
på stormlänspumpen.
Av fig. 4 framgår, att motorn är försedd med
handstart. Detta är emellertid endast en
reserv-anordning, enär motorn är utrustad med en
perfekt verkande krutstartanordning. I en behållare
på motorns översida placeras en startpatron med
lämpligt avvägd krutmängd av en kvalitet, som
brinner långsamt. Med reservstartveven ställes
motorn i startläge, dvs. med kolven något under
övre dödpunkten på nedåtgående slag; denna
åtgärd kan vidtas i förväg. När motorn
skall startas, handpumpas ett par slag med
bränslepumpen, och med en hammare eller
annat liknande verktyg, slår man ett lätt slag på
tändhattstiftet, varvid krutladdningen tänder, och
krutgasen rusar ner i förbränningsrummet över
en backventil. Motorn startar då ögonblickligen,
även om temperaturen är 10 eller 20° under
noll. Med piezokristall och katodoscillograf har
krutladdningstrycket noggrant uppmätts och
behållarens storlek så avvägts, att intet för
motorn skadligt tryck uppstår vid själva startskot-
tet. Prov ha även utförts, så att motorn har
startats helt nedsänkt i vatten och med vattenfylld
svänghjulskåpa; ej heller då har någon misstart
förekommit. Av fig. 2 framgår vidare, att motorn
är försedd med automatisk regulator.
Vid uppvisande för fartygsexperter har motorn
fått vackra lovord, och konstruktionen har också
till fullo godkänts av K. Kommerskollegium
enligt deras fordringar i kungörelse av den 30 juni
1943.
Ljuddämpning vid dieselmotorer.
Ljuddämpningsproble-met vid dieselmotorer, speciellt vid fartygsmaskinerier,
har på senare tid alltmera beaktats, dels på grund av
de ökade kraven på resekomfort, dels enär motorernas
effekt och varvtal ökats.
Det obehag som ett buller framkallar beror inte blott
av dess ljudstyrka (dess tryckamplitud) utan även av dess
karaktär. Ett buller består av en blandning av ett
mycket stort antal toner med olika frekvens och våglängd.
De metoder för bullerdämpning som komma i fråga bero
på vilka frekvenser som skola dämpas. Förutsättningen
för att ljudet skall kunna framgångsrikt bekämpas är
därför en kännedom om dess sammansättning, dess
frekvensspektrum. Frekvensspektrometern utgör härvid det
främsta hjälpmedlet. Fig. 1 visar ett frekvensspektrum
från en förbränningsmotors buller, erhållet med hjälp av
en dylik spektrometer. Bullret synes här uppdelat i sina
beståndsdelar i form av vertikala staplar för de olika
frekvenserna. Längden av staplarna utgör ett mått på
tryckamplituden eller intensiteten hos frekvenserna. Det
mänskliga örat är icke mottagligt för alla frekvenser utan
blott för periodtal från ca 20 p/s till 15 000—20 000 p/s,
varför blott detta område behöver beaktas i detta
sammanhang.
örats känslighet inom det hörbara området är inte heller
konstant. För t.ex. en ton med frekvensen 50 p/s behövs
det en betydligt större ljudstyrka än för t.ex. 1 000 p/s
för att örat skall reagera. Kurvan för den lägsta
ljudstyrka som örat uppfattar vid olika frekvenser
benämnes undre hörselgräns, och återges såsom kurvan a i fig. 2.
ökas en tons ljudstyrka alltmera övergår ljudintrycket
slutligen till en smärtförnimmelse. Även denna ljudstyrka
är beroende av frekvensen. Gränsvärdet för olika
frekvenser benämnes smärtgränsen och återges av kurvan b i
fig. 2.
Bullret bekämpas enligt i huvudsak två metoder. Dels
kan ljudutstrålningen från själva ljudkällan minskas, dels
kan det utsända ljudet dämpas under vägen till det
mottagande örat på olika sätt.
Upphovet till de största andelarna av motorbullret är
förbränningsförloppet i motorns cylindrar. En
dieselmotor, säges ha en mer eller mindre "hård" gång, och detta
begrepp kan förklaras på följande sätt: Man strävar vid
en dieselmotor efter en förbränning vid konstant tryck.
Bränslet skall alltså antändas omedelbart då de första
bränsledropparna sprutas in, och förbränningen skall ske
kontinuerligt under hela tiden insprutningen varar, och
med en sådan förbränningshastighet att trycket hålles
konstant. Detta är dock omöjligt att förverkliga i
praktiken. Man erhåller alltid en viss tändförsening, dvs.
antändning sker inte förrän en viss kvantitet bränsle redan
Fig. 1.
[-Frekvensspektrum-]
{+Frekvensspek-
trum+} av
avgasbuller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
