Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1944 - Bergsprängning — några nya synpunkter, av K H Frænkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 5. Triangel kil.
metoden enligt borrplanen, fig. 3 och 4, lämnade
kvarstående vallar mellan kilraderna. Indriften
blev 1,74 m med en sprängämnesförbrukning av
1,58 kg/m3. För att få bort de kvarstående
vallarna och därmed öka indriften fordrades, att
antingen sprängämnesmängden per hål ökades
eller att kilhålen sattes tätare.
Vid fortsatta försök framkom en enklare och
tekniskt lättare lösning. En borrplan ritades,
fig. 5, där borrhålen i efterföljande kilrad sattes
mitt emellan borrhålen i närmast föregående och
med ett borrhål mindre för var eller varannan
kilrad. Uppmätningarna av ett försök med
triangelkilen, som den har kallats på grund av
kilhålens placering och inslagsöppningens form,
visas i fig. 6, 7, 8 och 9. Indriften blev 1,90 m
med en sprängämnesförbrukning av 1,28 kg/m3.
Det måste framhållas, att den angivna
sprängämnesförbrukningen för solfjäderskilen och
triangelkilen äro minimivärden, beroende på att den
erforderliga sprängämnesmängden beräknats
serie för serie efter den verkliga försättningen. För
praktiskt bruk vid helsalvskjutning böra dessa
värden ökas med ca 20 % med hänsyn till bergets
Fig. 6.
Triangelkil under
ut sprängning
( måttkäppen
i mitten
motsvarar 1 m).
Fig. 3. Solfjåderskil.
För att möjliggöra noggranna uppmätningar över
varje skotts verkan tillverkades en ridå, bestående
av horisontala laddkäppar, förbundna med
vertikala snören, så att ett rutnät med 0,5 m sida
i varje ruta erhölls. Denna ridå upphängdes
framför ortgaveln vinkelrätt mot ortens
längdriktning, fig. 1. Såväl före sprängningsförsöken
som efter varje skottserie uppmättes från denna
ridå koordinaterna för ca 50 punkter på
ortgaveln, varvid samtidigt en
stereoskopfotografe-ring av ortgaveln utfördes. Berget bestod av
glim-merrik gnejs med stråk av ren kvarts och kan
betecknas som svårskjutet, då inga slag
underlättade utsprängningen och glimmern gjorde berget
segt.
Försöken med vanlig kil (även kallad bondkil
eller plogkil) enligt borrplanen, fig. 2, visade dålig
sprängverkan i detta svårskjutna berg. Indriften
blev ej större än 1,46 m med en
sprängämnes-åtgång av 2,32 kg/m3. Denna
sprängämnesförbrukning är något för hög beroende på att
salvorna ej gingo ut till borrat djup och det
sprängämne, som var längst in i borrhålen, ej kunde
helt utnyttjas.
Försök med solfjäderskil, dvs. solfjädersformig
placering av inslagshålen enligt den amerikanska
Fig. i. Solfjäderskil med ridå.
förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
