Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1944 - Bestämning av mest ekonomisk tunnelarea för kraftstationer, av G Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
463
melse dela upp den totala anläggningskostnaden,
uttryckt i kronor, i en del som är oberoende av
arean och en del som ökar i direkt proportion
mot arean (ökningskostnaden). Man brukar
således uttrycka kostnaden på följande sätt, där
Ko är den av arean oberoende delen och k2
är ökningskostnaden i kr/m3.
Anläggningskostnaden <=
<=K0 + 1 000 • k2’ A kr/km (5)
Detta innebär således att anläggningskostnaden
totalt respektive per m3 kommer att variera i
princip så som framgår av fig. 2. Det bör
framhållas, att även om man skulle vilja räkna med
en något variabel ökningskostnad behöver
ovanstående framställningssätt för kostnaden icke
innebära någon approximation. Man måste blott
kontrollera, att den antagna ökningskostnaden
gäller just vid den slutligen erhållna arean, vilket
eventuellt därvid kan medföra en enkel passning.
Årskostnaden för en tunnel beräknas normalt
utgöra 6,5 % av anläggningskostnaden. Man
erhåller således följande uttryck på årskostnaden
K2 p= 0,065 (Ko + 1 000 kz • A) kr/år km (6)
Ic/nnc/orvo
Fig. 4. Optimal tunnelarea som funktion av ekvivalent vattenmängd Q<x med rörlig tunnelkostnad (ökningskostnad fø
i krjm3) som parameter; diagrammen gälla för konstanterna a = 0,665, b = 0,485 i ekv. (3). Den ekvivalenta årseffekten
är t.v. upptill 30, nedtill 40; t.h. upptill 50, nedtill 60 kr/kW dr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
