Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1944 - Logaritmiska spiraler som glidytor i friktionsjord, av Sten Odenstad - Stålmantlade pålar, av SOA - Den stora riksvägen - Cementåtgången inom landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
469
Vi återgå nu till lastfallet, fig. 1, och betrakta
till en början endast spiraler med ett visst,
gemensamt £-värde. För spiraler genom A med polen på
vertikallinjen på avståndet a till vänster om A
är det stjälpande momentet av P med avseende
på polen lika med
P [a —d)
För en av spiralerna med polen på nämnda
vertikallinje är det mothållande momentet av Q minst
och lika med
xycT3
där x är den ovannämnda funktionen av q,
återgiven i fig. 3. Förhållandet mellan det
mothållande och det stjälpande momentet är
g(a) =
xya
P{a - d)
detta förhållande är således vid givet q en
funktion av endast a. Genom derivering erhålles
2a — 3 d
och
och således
’/ \ xy 2
9(«)= p" {a_d†
r, < .. .<3
g (a) > 0 nar a — - d
g (a)luin =
27
-p-fora = 2d
Om g (a)„nn är större än 1, går vid samtliga
spiraler resultanten till krafterna mot spiralytan till
vänster om polen, varför den för jämvikt
erforderliga friktions vinkeln hos jorden är mindre än
spiralernas vinkel q. Oin däremot g (a)min är mindre
än 1, går vid en del spiraler resultanten till
krafterna mot spiralytan till höger om polen, varför
den för jämvikt erforderliga friktionsvinkeln hos
jorden är större än spiralernas vinkel q. Av. fig. 3
framgår, att man i sistnämnda fall genom att
välja spiraler med ett större värde på q ökar
värdet på x, varigenom g (a)„,in ökar. Härav framgår,
att den för jämvikt erforderliga friktionsvinkeln
hos jorden är den vid vilken det tillhörande
x-vär-det (fig. 3) gör g (a)lmia lika med 1. Detta x-värde
är
i P
y" 27 yd2
Den mot ovanstående värde på x svarande
vinkeln o i fig. 3 är således markens erforderliga
friktionsvinkel för att glidning längs en
logaritmisk spiral genom A i fig. 1 skall förhindras. Glid-
3
ytespiralens pol ligger på avståndet — d till vän-
ster om A och på den höjd över markytan, som
anges i fig. 3.
Jämförelse mellan beräkning enligt Royen med
cirkulärcylindrisk glidyta och beräkning med
logaritmiska spiraler ger för några lastfall
följande värden på markens erforderliga
friktionsvinkel.
Lastkoefficient 4 P K ~ 27 ~yd2 Friktionsvinkel erhållen med
cirkulärcylindriska glidytor logaritmiska spiraler
0,30 9,°6 9,°0
0,60 13,°7 12,°5
1,65 19,°6 21,°2
14,80 31,°6 31,°5
54 36,°1 38,°6
Överensstämmelsen mellan de två metodernas
resultat är, som synes, överraskande god vid
friktionsvinklar mindre än 38°. Detta kan anses
bestyrka tillförlitligheten hos resultat, erhållna med
hjälp av logaritmiska spiraler som glidytor. I alla
de lastfall, då analytisk behandling icke är
möjlig, t.ex. vid lutande terräng eller snedlast, måste
grafisk passningsräkning tillgripas. Logaritmiska
spiraler äro då på grund av den relativa
enkelheten och överskådligheten i användningen
avgjort att föredra framför cirkulärcylindriska
glidytor.
En viss försiktighet måste dock iakttas vid
dylika räkningar. Om t.ex. terrängen i fig. 1
antas plan inom cirkulärcylinderns område men
därefter antas höja sig åt vänster inom återstående
område av den logaritmiska spiralen, ger tydligen
den senare lägre erforderlig friktionsvinkel hos
marken än den förra; cirkulärcylinderns resultat
måste då anses vara det rätta. Om terrängen i
stället faller, blir förhållandet det motsatta.
Stålmantlade pålar. Vid ett grundläggningsarbete för en
lastkaj användes grundpålar av stålrör med en diameter
av 460 mm och en tjocklek av 13 mm. Rören nedslogos
öppna i nedre änden i 12,2 m längder, som skarvades ined
invändigt fastdrivna korta skarvrör. Rören nedslogos med
ånghejare till fast botten på 32 m djup, rensades därefter
med komprimerad luft och fylldes slutligen med betong
av hållfastheten e^g ^ 285 kg/cm2. (Engng News Rec. 3 juli
1943.) SOA
Den stora riksvägen från Stockholm söderut, som f.n.
är under byggnad, passerar på en sträcka av 200 m sjön
Aspen; för att här få ett bärigt fundament för vägbygget
sänktes nyligen genom sprängning ca 80 000 m3 morängrus
ned till fast grund under den dyiga sjöbottnen. Härtill gick
det åt 6 083 kg dynamit, som hade fördelats på 117
spräng-rör, vilka voro placerade på ett avstånd av 4 m från
varandra och voro laddade med 25 till 51 kg sprängämne. I
enlighet med beräkningarna sänktes vägbanken ned till
sjöns nivå. (MT 1/3 1944.)
Cemëntåtgången inom landet. Av Skånska Cement AB:s
styrelseberättelse för 1943 framgår att förbrukningen av
cement inoin landet har ökats med 14 % jämfört med
året förut. Att det har varit möjligt att trots den minskade
importen av stenkol tillgodose den stigande efterfrågan har
helt och hållet berott på att man lyckats anskaffa
inhemska ersättningsbränslen och förbättra bränsleekonomin
vid cementbränningen. Trots ökade produktionskostnader
har cementpriset blivit oförändrat. (SvD 2/3 1944.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
