Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 16. 22 april 1944
- Limmade trälamellbalkar för större laster, av H B
- Övergångsanordningar vid rörliga broupplag, av Sune Ewerdahl
- Fullskaleprovning av vägbank, av r
- Insänt: De tekniska högskolornas eftersläpning, av Thomas Övergaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
*
TEKNIS K TIDSKRIFT
Limmade trälamellbalkar för större laster. För en
förrådsbyggnad i Seattle skedde en betydande tillverkning av
limmade träbalkar, omfattande 500 balkar av 9,14
respektive 12,19 m längd och med en tvärsektion av inte mindre
än 48 X 104 respektive 109 cm. Balkarna
sammanlimma-des med kaseinlim av 2" plank, som skarvades i sid- och
längdled. Två av de 9 m långa balkarna provbelastades
med hjälp av en tämligen primitiv anordning, i huvudsak
bestående av en stor trälåda, som successivt fylldes med
sand, och med hjälp av vilken en totallast av 228 t
anbragtes på de båda provbalkarna. Provbelastningen
motsvarade en kantpåkänning i balkarna av 150 kg/cm2.
(Engng News Rec. 3 juni 1943.) H B
övergångsanordningar vid rörliga broupplag. De vid en
bros rörliga upplag förefintliga anordningarna vid
avbrottet i farbanan utgöra visserligen små men på intet sätt
obetydliga detaljer i brokonstruktionen. Anordningarna ha
i huvudsak två uppgifter att fylla, dels skola de göra det
möjligt för brons fria ände att såväl förskjuta sig som
vin-keländra sig vid temperatur- och belastningsvariationer, dels
skola de göra det möjligt för fordon, folk och djur att
komma över avbrottet utan risker eller obehag. Det är
självklart, att större fordringar måste ställas på
konstruktionernas utformning ju större avbrottet och ju högre
fordonshastigheten är. I fig. 1—11 visas schematiskt
utformningen av olika i Tyskland använda övergångsanordningar.
Konstruktionerna äro indelade i följande grupper:
I. avbrott utan någon täckning eller utfyllnad i
mellanrummet;
II. avbrott utbildat med tandformig utfyllnad;
III. avbrott täckt med övergångsplåt.
a. övergångsplåtens överyta ligger i samma plan som
far-banan på den ena sidan, under det att farbanan på den
andra ligger lägre;
b. såväl övergångsplåtens överyta som farbanorna på
båda sidor om plåten ligga i samma plan, varvid en
öppning förefinnes vid plåtens fria ände;
c. farbanorna på båda sidor om övergången ligga i
samma plan. övergångsplåten ligger dock snett på så sätt,
att den i ena änden ligger i plan med farbanan men i
andra änden skjuter under en överliggande övergångs-
Fig. 1—11. Olika slags utformning av
övergångsanord-itingar.
plåt. Någon öppning såsom i föregående grupp finns
dock ej.
Det i fig. 1 visade utförandet användes endast vid små
öppningar (högst 2 à 3 cm) men förekommer numera
sällan på grund av svårigheten att hålla en så liten öppning
fri från smuts, snö och is. Ej heller det i fig. 2 visade
utförandet är lämpligt. De i grupp III a visade
konstruktionerna äro ej heller lämpliga, då språng uppstå i
far-banans överyta. De i grupp III b visade konstruktionerna
äro de vanligaste och äro i de flesta fall fullt
tillfredsställande. Vid stora dilatationslängder bli emellertid
öppningarna vid övergångsplåtarna stora till men för den
snabba trafiken. Detta har man sökt undvika i de i fig. 8
och 9 liksom i fig. 10 visade konstruktionerna, antingen
genom att dela upp öppningen i två eller flera mindre
öppningar eller ock genom att fylla ut öppningen med en
länkformigt utförd platta. De i fig. 9 och 10 visade
utförandeformerna ha därjämte den fördelen, att man där
löst problemet att hindra vatten från att tränga ned från
farbanan på lagerpall och lager.
Genom den i fig. 11 visade konstruktionen har man
eliminerat de nackdelar, som i större eller mindre
utsträckning vidlåda de tidigare nämnda utförandeformerna; bl.a.
är den så utförd, att alla muttrar äro åtkomliga från brons
undersida för att möjliggöra utbyte av skadade
konstruktionsdelar. Anordningen har bl.a. använts år 1937 vid en
472 m lång och 20 m bred gatubro och har hittills
fungerat med gott resultat. Den har dessutom föreslagits för
dilatationslängder upp till ± 500 mm. För broar med
lättare trafik kunna enklare konstruktioner användas.
(Bau-techn. 1943 h. 8/9.) Sune Ewerdahl
Fullskaleprovning av vägbank. Byggandet av en
väg-bank tillsammans med omfattande prov och särskilda
observationsanordningar jämte data om raset är ett
experiment i naturlig skala, som sällan kan utföras. I Pendleton
i USA har dock ett markgenombrott under en hopstampad
vägbank kunnat förutses, så att erforderliga åtgärder
kunde vidtas, innan raset inträffade, för att belysa bankens
och markens sätt att förhålla sig under byggtiden och vid
tiden för raset samt senare. Man måste dock iaktta stor
försiktighet vid tillämpandet av en viss
konstruktionsmetod där dåliga grundförhållanden äro för handen. Den
halva av banken, som vätte at landsidan, erbjöd ett helt
annat förlopp med markerad brist på enhetlig rörelse
jämfört med rörelsen på sjösidan. Grundundersökningar
avslöjade, att banken vilade på en ytterst mjuk lera på
en punkt, där banken korsar ett grunt vattendrag, som
tidigare var Arkansasflodens strömfåra. Beräkningar av
de sektioner, som erfordrades för att garantera stabilitet,
visade att det mest ekonomiska förfarandet var att
undanskaffa leran eller med andra ord att belasta banken, tills
den sjönk. (Proc. amer. Soc. Civ. Engrs 1942 h. 12.) r
Insänt
De tekniska högskolornas eftersläpning
Det torde vara en allmän uppfattning bland teknici, att
statsmakternas administrativa tyngd utgör en black om
foten på de tekniska högskolorna i deras kapplöpning
med utvecklingen. Att denna uppfattning är riktig, torde
framgå av det följande.
Man . kan såsom exempel peka på ett kanske extremt
fall, professuren i elektrisk anläggningsteknik på CTH,
som föreslagits av sakkunniga 1919, 1934 och 1940 och
som först nu 1944, 25 år efter att behovet fastställts,
hunnit till proposition.
En uppskattning av högskolornas genomsnittliga
eftersläpning kan man erhålla ur vissa siffror i de
högskolesakkunnigas betänkande s. 221 o.f. rörande nya professurer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0482.html
