- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
474

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Marinen, industrin och näringslivet, av Stig H:son-Ericson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

474

TEKNIS K TIDSKRIFT

T,///eommi+ tom. /9t/3

Fig. 2. Utvecklingen av ubåtsbeståndet.

Nytillkomna fartyg

Erfarenheterna från det första världskriget
pekade hän på att minkriget skulle få mycket stor
omfattning i en ny kraftmätning. Den svenska
flottan hade före 1937 över huvud taget aldrig
ägt specialbyggda fartyg för minsvepning. De
gamla deklasserade torpedbåtar, som användes
under och efter förra kriget, voro dels
utrangerade, dels olämpliga för svepning av modern
min-materiel.

Fig. 1 visar t.h. antalet tillkomna mindre
min-svepare och t.v. motsvarande förhållande i fråga
om stora minsvepare. Den jämförelsevis goda
tillväxten har dock varit långt ifrån tillräcklig.
Marinen har därför planenligt måst aptera
minsvep-ningsanordningar på ett mycket stort antal civila
småfartyg, bogserbåtar, fiskebåtar etc.
Olägenheterna av denna metod äro uppenbara: civil
trafik i hamnarna och bogsering av timmer
försvåras, och fiskerinäringen lider betydande avbräck.
Denna utväg är emellertid oundviklig och äger
för övrigt sin motsvarighet i alla mariner. Ingen
örlogsflotta kan i fredstid hålla ett så stort be-

Trz/Aom/nit tom >9V3

Fig. 3. Utvecklingen av jagarbe stånd et.

stånd av specialbyggda minsvepare, som erfordras
i krig.

Ubåten har ofta bedömts vara framför allt den
svages vapen. Sanningen härav har måhända i
någon mån rubbats, sedan erfarenheterna visat
mycket stora förlustsiffror för denna fartygstyp.
Ubåten har liksom flygplanet blivit en
konsumtionsvara. Det fordras med andra ord ett relativt
stort antal ubåtar redan vid krigsutbrottet och
dessutom en väl planlagd ersättningsbyggnad för
att täcka krigsförlusterna.

Även i fråga om ubåtar har flottan, se fig. 2, fått
avsevärda tillskott tack vare en högt driven
yrkesskicklighet hos varven. Nyckelindustrierna,
tillverkare av motorer, batterier etc., ha alla sin
givna andel i framgångarna. Det är tydligt, att
vi i denna stund äga en utomordentlig
organisation för byggandet av ubåtar. Fortsatta
ersättningsbyggnader av denna fartygstyp böra därför
kontinuerligt äga rum, eljest minskas snabbt
möjligheterna att få i gång en ny krigsindustri.

Jagarna höra också till de fartygstyper, som
kunna byggas relativt fort. När kriget började,
var emellertid flottans jagarbestånd så knappt,
att omedelbara åtgärder voro av nöden för att
fylla de mest skriande luckorna. Man lyckades
också, som bekant, inköpa fyra jagare från
Italien. Av dessa voro emellertid två tämligen
gamla. De nybyggnader, som samtidigt härmed
omedelbart igångsattes inom landet, ha lett till
en jämförelsevis god komplettering av vårt totala
jagarbestånd (jfr fig. 3). Svensk varvsindustri
har härvidlag presterat utomordentliga arbeten.
De svenska jagarnas kvalitet står icke efter några
utländska.

Jagarna ha, som väntat var, med framgång
försvarat sin plats i de krigförandes örlogsflottor. De
ha växt i storlek och styrka. En modern jagare är
i fråga om vapnen starkare än en lätt kryssare
från förra världskriget. Jagarens snabbhet och
stora framkomlighet samt dess jämförelsevis goda
vapen har gjort den särskilt ägnad att sättas in
i direkt samverkan med stridskrafter ur de andra
försvarsgrenarna. I strid mot sjö- och
flygstridskrafter ha jagarna ofta krävt stöd av starkare
fartyg, främst av dess jämlike i fart, den lätta
kryssaren. Båda dessa fartygstyper äro dessutom
utmärkta nattstridsmedel till sjöss.

Kryssarna ha blivit en av sjökrigets mest
utnyttjade fartygstyper. Deras insatser ha varit
betydande och förlusterna äro härigenom relativt stora.
Kryssarnas plats som medelpunkt i snabba
operativa grupper har varit särskilt
anmärkningsvärd. Värdet av dylika operationsgrupper —
havens lätta nattbombflottiljer, om man så vill —
har dokumenterats vid ett flertal operationer av
skilda slag. Ett livligt nybyggnadsarbete pågår
också i fråga om denna typ i de flesta flottor av
någon betydelse, som bekant även i vårt land.
Amerikanarna lära komma att fördubbla antalet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free