Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Marinen, industrin och näringslivet, av Stig H:son-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
475
Fig. A. Exempel på operationsgrupp.
nybyggnader av kryssare under 1944 i
förhållande till föregående år. Avsevärda konstruktiva
förbättringar äro att emotse, särskilt i fråga om
skyddet mot bomber, torpeder och minor. Inom
parentes måste i detta sammanhang framhållas,
att såväl kryssare som särskilt större fartyg ha
visat en enastående motståndskraft mot bomber
och moderna undervattensvapen, trots att många
konstruerats långt innan man kunnat räkna med
en så effektiv vapenverkan. Deras seghet och
stridsuthållighet ha satts på oväntat svåra prov.
En överslagsberäkning av flygstridskrafternas del
i antalet sänkta örlogsfartyg visar en ganska
märklig tendens att sjunka. År 1941 utgjorde
flygets andel i fråga om stora fartyg ca 50 %
och i fråga om små fartyg ca 40 %. 1943 hade
siffrorna sjunkit till ca 10 resp. 20 %, allt
beräknat på erkända förluster. "Bismarck"s 300
svåra och medelsvåra artilleriträffar och 8—13
torpedträffar äro ett utmärkt prov på
motståndskraft. Detsamma är också fallet med den tyska
Brest-eskaderns gatlopp i Engelska Kanalen,
sedan den i Brest utsatts för, enligt olika uppgifter,
1 500—3 000 flyganfall med 4 000 t bomber.
Trots insatser av otaliga kustbatterier, jagare och
motortorpedbåtar samt icke mindre än 600
flygplan av olika slag togo sig fartygen igenom.
Liknande motståndskraft ha brittiska fartyg visat vid
konvojoperationerna i Medelhavet. Vid den
allierade landstigningen på Sicilien utnyttjades 3 250
fartyg. Förlusterna voro endast en bråkdel av
vad London lär ha väntat och räknat med. Vid
Anziolandstigningen var antalet fartyg sannolikt
än större, och förlusterna inskränkte sig då till två
kryssare, två jagare och tre landstigningsbåtar.
Det är givet, att de här skisserade svenska
nybyggnaderna ingå i en noggrant genomtänkt plan
i fråga om stridskrafternas operativa utnyttjande.
Det är emellertid av flera skäl omöjligt att här
närmare gå in på denna fråga.
Jag skall inskränka mig till att visa en tänkbar
kombination av fartyg i en operationsgrupp, fig.
4. Den jämförelsevis starkt pansrade kryssaren
med snabbskjutande medelsvårt artilleri bildar
kärnan i gruppen. Särskilt under mörker äro dess
stridsmedel mycket effektiva. Dess rikliga
luftvärnsartilleri av modernaste slag har stora
utsikter att i samverkan med jaktflyg bryta udden
av anfallande flygförband. De i gruppen
ingående jagarna tjänstgöra som skärm mot anfallande
torpedfartyg och flygplan, samtidigt som deras
vassa taggar, torpederna, äro vapen, som med
fördel utnyttjas mot de största örlogsfartygstyper.
Motortorpedbåtarna kunna på samma sätt fylla
den dubbla uppgiften att jaga främmande ubåtar
och att i samverkan med jagarna och
flygstridskrafterna sätta in sina torpeder. Det krävs med
andra ord en ständig växelverkan mellan i
gruppen ingående fartygstyper och flygplan på
samma sätt som numera även är fallet i fråga om
luftarmadornas olika flygplantyper.
Stridsmedlens tillväxt
Svenska ingenjörer, svenska varv och svenska
verkstäder ha icke blott åstadkommit den långa
rad av nybyggda fartyg, som här visats.
Betydande luckor i vår vapenarsenal ha också relativt
snabbt kunnat fyllas under beredskapsåren. Av
naturliga skäl kunna inga exakta siffror anföras,
men de kommande bilderna tala ändock sitt
tydliga språk. De visa den relativa ökningen från
krigsutbrottet 1939 till början av detta år.
Fig. 5 visar tillväxten i en del av flottans
moderna kanoner från krigsutbrottet till nu. Figurerna
upptill avse medelsvåra pjäser, dvs. mellan 10,5
och 15 cm kaliber. De utnyttjas på alla
fartygstyper mellan stora minsvepare och kryssare samt
på ett stort antal hjälpfartyg, som dock i
allmänhet få nöja sig med pjäser av äldre datum. De
under byggnad varande kryssarnas pjäser äro
icke medräknade. Dessa kryssare komma att
bestyckas med 15 cm pjäser, som kunna utnyttjas
mot såväl sjö- som luftmål.
Laddningsanordningarna äro av en helt ny typ, som medger mycket
hög eldhastighet. Jag behöver knappast
framhålla, att det är svenskt material från början till
slut i dessa pjäser. Svensk ingenjörskonst ha vi
också att tacka för de geniala konstruktionerna.
Fig. 5 visar även t.h. ökningen i
luftvärnsautomatkanoner huvudsakligen på örlogsfartygen.
Det framgår, att tillskottet av automatkanoner är
betydande. Proportionsvis blir det ännu större på
under byggnad varande faryg. De nva kryssarna
Fig. 5. Tillväxten av
kanonbeståndet, upptill medelsvåra
pjäser, t.h.
luftvärnsautomatkanoner. 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
