Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Modernt luftvärn på örlogsfartyg, av A G Jedeur-Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
TEKNIS K TIDSKRIFT
Dgkanfallet utföres på liknande sätt som
störtanfallet. I exemplet är dykvinkeln 30®.
Vid torpedanfcillet sker inflygningen till en
början som vid ett dykanfall med liten dykvinkel.
Flygplanet nedföres emellertid till en höjd av
blott 50—100 m ovan vattenytan. På denna höjd
sker inriktning rakt mot fällningsläget under en
tid av ca 10 s, varefter torpeden avskjutes.
Ut-flygningen sker i allmänhet förbi målet.
Låganfallet utföres med hög hastighet utefter
vattenytan eller i skydd av terrängföremål, t.ex.
öar. Vid beskjutning göras om möjligt
undanmanövrer i sida. För inriktning fordras rak kurs
under ca 10 s. Bomben fälles på ett relativt stort
avstånd från målet, och utflygningen sker över
eller i närheten av detta. Det är vid denna
anfallstyp som amerikanarna använda studsbombning.
Likheten med fig. 1 är slående och framhäver
tydligt det förhållandet, att torpedvärnet och
luftvärnet ha snarlika uppgifter. Observeras bör
att torpedtaktiken utnyttjar konstgjord dimma
på samma sätt som flygtaktiken molnen. De krav,
som flottan tidigt måste uppställa på
torpedvärnet, gälla därför även luftvärnet, med det
tillägget att kraven på eldberedskap,
rikthastig-het, eldhastighet och utgångshastighet ha måst
skärpas betydligt, samtidigt som
elevationsområdet måst utsträckas till 60 à 90°.
Höganfall avvärjas med fjärrluftvärn och,
utanför dess räckvidd, med jaktflyg. Övriga flyganfall
avvärjas i första hand med närluftvärn, som, då
så är möjligt, understödes av fjärrluftvärn och
jaktflyg.
I stora drag arbetar luftvärnet ombord på
följande sätt (fig. 3): anfallande flygplan
lokaliseras av luftvärnsutkikarna, utrustade med
ekoradio och kikare, och inrapporteras till
luftförsvarschefen, som ger order om luftvärnets
eld-fördelning och eldöppning och lämnar
orientering till jaktflyget.
Vid fjärrluftvärnet sker inriktning genom att
centralsikte och avståndsmätare först fånga
målet, varvid samtidigt pjäserna svängas in genom
fjärriktning eller centralriktning. Centralsiktet och
avståndsmätaren, som vanligen äro hopbyggda
till ett rörligt torn, ge snarast möjligt, och därefter
•kontinuerligt, erforderliga mätdata till
centralinstrumentet. Detta uträknar och utsänder
omgående och kontinuerligt till pjäserna erforderliga
riktelement och tempering. Elden avges med
tem-perad krevadammunition såsom följande eld eller
spärreld.
Vid närluftvärnets grövre pjäser äro i allmänhet
centralsiktet och centralinstrumentet samt ofta
även avståndsmätaren sammanbyggda med
pjäsen till ett aggregat. Pjäserna inriktas mot målet
genom att detta fångas i pjäsens eget sikte.
Centralinstrumentet, ofta utformat som en enkel
korrektör, matas kontinuerligt med uppgifter om
avstånd och målets kurs och fart. Skjutelemen-
HÖJD
Fig. 2. Olika typer av flyganfall mot fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
