- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
520

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Magnesiumlegeringarna och deras tekniska användning, av Einar Öhman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

520 TEKNIS K TIDSKRIFT

Fig. 19. Släpvagn till buss, tillverkad av profiler och plåt
av magnesiumlegering. Vagnen tar 56 passagerare och
väger 3 300 kg; viktbesparingen är 1 700 kg.

Fig. 17. Detaljer till textilmaskin, utförda av strängpressad
sektion.

påräknas, men exemplet måste betraktas som
ganska typiskt.

Magnesiumlegeringarnas användning

Som framgått av det föregående användas
magnesiumlegeringar i såväl gjuten som i smidd
och valsad form. Hittills har gjutgodset hävdat
sig bäst i konkurrens med aluminiumlegeringarna
och kvantitativt dominerar sandgjutgodset. .

Metallens lättoxiderbarhet i smält form
nödvändiggör användningen av speciella skyddsmedel
vid såväl smältning som gjutning. Det kräver
stor yrkesskicklighet att framställa ett prima
gods. De flesta magnesiumlegeringar ha ett stort
stelningsintervall, vilket medför risk för
mikrosugningar. Detta måste motverkas genom jämn
matning och en lämplig kombination mellan
sjunk och kyljärn. För att minska riskerna för
oxidation bör metallströmmen vara så lugn och
jämn som möjligt. Ingöten måste därför skäras
med stor omsorg varjämte skarpa och djupt
inskjutande hörn i formen böra undvikas.

Kokillgjutgods har stor användning vid större

serier och pressgjutgods vid mycket stora serier
av särskilt mindre detaljer. Även vid pressning,
smidning och valsning måste hänsyn tas till
magnesiumlegeringarnas speciella egenskaper.

Strängpressning samt sänksmidning i press vålla
inga större svårigheter, inte heller djuppressning
av plåt i värme. Öppen smidning måste utföras
med stor försiktighet, och hejning tål materialet
icke. Vid valsning måste observeras, att materialet
har stor benägenhet för en oförmånlig orientering
av basis parallellt med flytriktningen. Täta
mel-langlödgningar äro därför nödvändiga, vid
plåt-valsning därjämte växling av valsriktningen.

Magnesiumlegeringarnas hittillsvarande
användning illustreras av fig. 5—20. Av dessa torde
framgå, att de redan förmått hävda sig på ett
stort antal av teknikens områden. Nya
användningsområden skola säkert tillkomma, och det
finns all anledning tro, att detta det lättaste av
alla metalliska konstruktionsmaterial i framtiden
skall komma att hävda sig vid sidan av den
andra och större gruppen av lättmetaller,
aluminiumlegeringarna.

Fig. 18. Kamerahus av piessgjuten magnesiumlegering;
vid stoia serier är pressgjutgods lämpligt.

Fig. 20. Stamp till jungfru för vägarbete — en originell
användning för en ultralätt legering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free