Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Pulvermetallurgi, av Karl Bonthron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 april 19U
i
521
Pulvermetallurgi
Dr-ing. Karl Bonthron, LSTF, Fagersta
Pulvermetallurgi är egentligen ingen nyhet.
Inkaindianerna tillverkade sina smycken genom
att smida samman stoft av guld och silver, de
gamla hjältesagornas konstförfarna vapensmeder
smidde sina underbara svärd av porös järnsvamp,
som de utreducerat ur myrmalmen utan
smältning, och i början av 1800-talet präglade ryska
myntverket platinarubler av sintrat platinapulver.
Men det är först på senare tid som
pulvermetallurgin börjat få större industriell användning,
och från att först ha varit förbehållen
framställningen av mycket speciella legeringar har den
på senaste tiden börjat användas för
maskindetaljer av vanligt järn, stål och metall.
Varför utgår man då från ett pulver, i stället
för att smälta och gjuta metallen på vanligt sätt?
Jo, i vissa fall fortfarande av samma skäl som
de nyss nämnda exemplen från forna tider. Då
kunde man inte smälta metallerna, man kunde
inte komma upp i tillräckligt hög temperatur.
Det finns fortfarande exempel på samma
anledning till ett pulvermetallurgiskt
framställningssätt, nämligen de svårsmälta metallerna: volfram
för glödtrådar i lampor och delar till röntgenrör,
molybden för hållartrådarna i lampor och rör
och för motståndselement i elektriska ugnar,
tantal för syrabeständig kemisk apparatur. Dessa
metaller ha mycket höga smältpunkter — ca
3 000° — men här använder man
pulvermetallurgi, inte enbart därför att det är svårt att arbeta
med så höga temperaturer, utan även därför att
om man smälte metallen så skulle smältan
förorenas av degelmaterialet och lösa upp gaser. Och
strukturen av en metall som gjuts vid så hög
temperatur blir alltid mycket grovkornig, och detta
tillsammans med föroreningar och lösta gaser
skulle göra metallen spröd och omöjlig att
bearbeta.
Sådana svårigheter undviker man genom att
arbeta pulvermetallurgiskt. Man får därigenom
möjlighet att direkt bygga upp den struktur man
vill ha genom att foga kristall till kristall i stället
för att låta kristaller växa fram fritt ur en smälta.
På så sätt får man också frihet att kombinera
vilka beståndsdelar som helst, man blir
oberoende av om de kunna lösa sig i varandra i smält
eller i fast tillstånd. Man kan t.ex. kombinera
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den 24 mars
1944.
DK 621.775.7 : 669-492 : 621.326.411
metaller med metalloider eller metaller med
metallföreningar — varje önskad kombination av
beståndsdelar är i princip möjlig att uppnå
pulvermetallurgiskt.
Svårsmälta metaller
I fråga om volfram, molybden och tantal vill
man åstadkomma en finkornig struktur för att
få metallen formbar, duktil, så att man kan
bearbeta den till tråd, bleck eller rör.
Fig. 1 visar schematiskt hur tillverkningen av
volframtråd för glödlampor går till. På bilden
är också schematiskt angivet hur strukturen
förändras i de olika stadierna. Man ser hur den
finkorniga strukturen i den pressade och försintrade
biten blir grövre under färdigsintringen och hur
kornen sedan smidas och dras ut till en fin
fibrös struktur.
Det väsentliga inom denna grupp av metaller
är alltså att få fram en finkornig, duktil metall,
en metall som låter sig formas.
’ Hårdmetall
En närbesläktad grupp av legeringar, som fått
en mycket stor praktisk betydelse, utgöra de
sintrade hårdmetallerna. Hårdmetallverktygen ha
givit oss en flerdubblad produktion per arbetare
i våra mekaniska verkstäder och tråddragerier.
Hårdmetall uppfanns hos glödlampsfirman
Os-ram i Berlin, och Tyskland har hittills varit
främst, när det gällt att utnyttja dessa nya
verktyg.
En amerikansk tidskrift3 har t.ex. påpekat, att
Fig. 1. Tillverkningsschema för volframtråd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
