- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
557

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Nya metoder för undersökning av telefontrafikens egenskaper, av Conny Palm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 maj 19 A A

557

ii-

Nya metoder för undersökning
av telefontrafikens egenskaper

Docent Conny Palm, LSTF, Stockholm

Det för telefonanläggningarnas räntabilitet och
störningsfria funktionerande synnerligen
betydelsefulla bestämmandet av lämpliga antalet
ledningar och väljare måste ofta på grund av brist
på i de olika speciella fallen direkt tillämpbart
erfarenhetsmaterial bygga på ur teoretiska
undersökningar framkomna resultat. På grund av
telefontrafikens allmänna karaktär måste de för
detta ändamål framställda teorierna utformas i
nära anknytning till sannolikhetskalkylens
metoder, varvid i främsta rummet teorierna för
stochastiska processer visa sig av betydelse. Som
grundval för hittills utförda teoretiska
undersökningar över telefontrafikproblem har nu lagts den
definita stochastiska processen, vilken motsvarar
vad teknikerna benämna slumpvis trafik.
Emellertid har det småningom visat sig att de på detta
sätt framkomna, numera mycket rikhaltiga
resultaten icke alltid med önskvärd noggrannhet
återge de verkligen förekommande
trafikförhållandena och detta gäller tyvärr ofta just de storheter,
spärrningar och dylikt, som äro av särskild
betydelse för bedömandet av telefonanläggningarnas
betjäningskvalitet. Man har länge misstänkt att
orsaken till denna bristande överensstämmelse
vore att söka i det förhållandet, att det vid
deduk-tionerna förutsatta slumpvisa schemat icke med
önskvärd noggrannhet återger trafikens
väsentliga egenskaper. Det har därför framstått som
en av telefontrafikforskningens
huvuduppgifter att framställa ett matematiskt schema, som
bättre än förutsättningen om slumpvis trafik
återger verklig trafiks egenskaper och som samtidigt
fortfarande är av så enkel natur, att den
teoretiska behandlingen av trafikproblemen icke
avsevärt kompliceras. Lyckligast vore om den
erforderliga modifieringen av det slumpvisa schemat
kunde utformas så, att de hittillsvarande på
antagandet om slumpvis trafik byggda teoretiska
resultaten fortfarande kunde tillämpas, ehuru
naturligtvis då i modifierad form. Trots den
omlagda grunden skulle man då slippa att omarbeta
behandlingen av alla hittills undersökta speciella
trafikproblem.

Sedan omkring sex år tillbaka har i samarbete
mellan K. Telegrafstyrelsen och Telefon AB L M

DK 621.395.34 : 519.27 : 621.317.083

Ericsson bedrivits en rad telefontrafiktekniska
undersökningar. En av huvuduppgifterna för denna
forskning har just varit behandlingen av det nyss
beskrivna problemet och det vill synas som om
det nu framkommit en acceptabel lösning på
detta. Resultatens tillämpbarhet i praktiken stödes
av omfattande mätningar*.

Allmänna anropsprocesser

Vid antagandet om slumpvis trafik förutsätter
man att anropen inkomma fullt oberoende av
varandra och att sannolikheten för
samtalslängderna är oberoende av anropens placering. För
behandlingen av trafikproblem vid dessa
antaganden visar sig en viss funktion vara av
fundamental betydelse, nämligen fördelningsfunktionen
för anropsavstånden. Denna har vid slumpvis
trafik formen e~yt och uttrycker den bråkdel av
samtliga förekommande avstånd mellan
successiva anrop, som äro minst t långa. Härvid är y
en för trafiken karakteristisk storhet, nämligen
medelvärdet av antalet anrop per tidsenhet. Även
vid en icke slumpvis trafik är anropsavståndens
fördelningsfunktion, som då icke längre har den
enkla nyss angivna exponentialformen, av stor
betydelse. En icke slumpvis trafik får man genom
att anta att anropen icke uppträda fullt
oberoende av varandra, vilket betyder att sannolikheten
för ett anrops uppträdande vid en viss tidpunkt
i allmänhet är en funktion av föregående anrops
placering. För att få en uppfattning om, vilka
möjligheter som kunna förefinnas att beskriva en
verklig trafiks egenskaper med hjälp av det
matematiska schema, som gäller för en icke slumpvis
trafik, har det nu visat sig lämpligt att först fullt
allmänt studera formerna för möjliga
funktionssamband mellan sannolikheterna för
näraliggande anrops placering. Beskrivningen av
egenskaperna hos en allmän anropsprocess baseras
därvid på en serie funktioner med stigande antal
variabler, vilka benämnas processens elementära
funktioner. Dessa funktioner, som ånge
sannolikheterna för uppkomsten av alla möjliga förlopp
av successiva anrop, definiera icke fullständigt

* Palm, C: Intensitätsschwanhungen im Femsprechverkehr,
Diss. KTH 1943. Ericsson Techn. 1943 h. 44.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:12:51 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1944/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free