Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Emulsionsteori i korta drag, av Guy S:son Frey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 8. Vät ning sjämvikt och
vätningsvinkel.
Fig. 6. Nedsättning av ytspänningen vatten/luft vid tillsats
av fettsyrors Na-salter (Donnan).
pen är riktad mot och mer eller mindre inbäddad
i vattenfasen, under det att kolvätekedjan
befinner sig i det angränsande mediet (fig. 5).
Då emulgatormolekylen adsorberas till
gränsytan sker som ovan nämnts samtidigt och
med nödvändighet en nedsättning av
ytspänningen. Graden av denna ytspänningsdepression är
beroende av en viss balans mellan
emulgatormoleky-lens hydrofila och oleofila egenskaper. Fig. 6
återger försök av Donnan, vilka visa nedsättningen av
ytspänningen olja/vatten i närvaro av Na-tvålar
i växande koncentration. Kapillaraktiviteten
börjar först göra sig nämnvärt gällande vid
kapryl-syra (C8) men ökas därefter hastigt. Man har
funnit att kapillaraktiviteten går genom ett
mycket flackt maximum vid myristinsyra (CIA) för
att sedan sakta sjunka. Natriumcerotat (C26)
visar en mycket ringa kapillaraktivitet. Detta
anses bero därpå, att de hydrofila egenskaperna hos
de lägre syrorna överväga i sådan grad att
tvålarna lösa sig i vattnet utan utpräglad adsorption.
Fig. 7.
Ytspänningen mellan
vattenlösningar av Na-oleat
och A: bensol, B:
luft (Harkins).
Hos de högsta leden i serien är förhållandet det
motsatta, dvs. de hydrofila egenskaperna äro
kraftigt motverkade av den starkt oleofila kedjan
och räcka ej för att fixera molekylen i gränsytan.
I motsvarighet härtill finner man som bekant
att en fri högre fettsyra eller en högre alkohol är
för utpräglat oleofil för att tjänstgöra som
verksam emulgator. Först då de hydrofila
egenskaperna ökas, exempelvis genom saltbildning resp.
lämplig förestring, erhålles den önskade
balansen. I gynnsamt fall finner man då (fig. 7 B)
att ytspänningen i gränsytan vatten/luft genom
en relativt obetydlig tillsats av kapillaraktiv
substans kan nedbringas från det ursprungliga
värdet (ca 70 dyn/cm) till värden i närheten av
dem, som känneteckna kolväten (25—35 dyn/cm).
Detta synes ganska naturligt, ty som följd av
den orienterade adsorptionen blir ytan klädd med
mer eller mindre tätt sammanpackade
kolvätekedjor, som alltså förmedla kontakten med den
omgivande luften. I en gränsyta vatten/olja finner
man att ytspänningen kan nedbringas till mycket
låga värden (fig. 1 A). Även detta är naturligt
med hänsyn till kolvätekedjans oleofila karaktär.
Det minimum i ytspänningen vatten/luft som
iakttas på fig. 7 är ett fenomen som
åstadkommit mycket huvudbry. Som vi erinra oss
fordras för positiv adsorption enligt Gibbs formel
att ytspänningen avtar då aktiviteten resp.
koncentrationen stiger. I detta fall får man
emellertid vid ökad emulgatorkoncentration en stegring
av ytspänningen trots att en mycket utpräglad
adsorption otvivelaktigt föreligger. Vi skola icke
här ta ställning till denna fråga utan nöja oss
med att påpeka att ifrågavarande
oregelmäs-sigheter göra sig gällande samtidigt med att
ett annat fenomen uppträder i tvållösningen,
nämligen micellbildning. Vid micellbildningen
sammansluta sig ett stort antal tvålmolekyler till
kolloidala, elektriskt laddade aggregat.
Bildningen av dessa stora aggregat måste vara en
långsamt förlöpande process och dess termodynamik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
