Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Emulsionsteori i korta drag, av Guy S:son Frey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
579
Fig. 13. Fasta emulgatorpartiklar i gränsytan oljalvatten.
enbart elektrokinetiskt. Exempel på dylika
ingrepp är inverkan av väte- eller kalciumjoner på
tvålstabiliserade emulsioner. Här bildas tydligen
fri, utpräglat oljelöslig fettsyra resp. kalktvål,
vilket radikalt ändrar förhållandena i gränsytan. Vid
exempelvis fettalkoholsulfat och salter av
sulfon-syror, föreligga starka syror, som bilda
vattenlösliga kalksalter, de visa sig också betydligt
mindre känsliga för dy lik påverkan.
Av det ovan sagda torde framgå att
stabilitets-problemet icke kan erhålla en tillfredsställande
lösning på basis av enkla föreställningar om
ytspännings- och laddningseffekter. Än mindre blir
detta fallet, om man i frågeställningen inbegriper
en viss selektiv verksamhet hos emulgatorn.
EimilsionsTbildningens dualism
Vid mekanisk bearbetning av en
vätskeblandning, föreligger principiell möjlighet till bildning
av två emulsionstyper, i det att komponenterna
alternativt kunna uppträda som dispers eller
kontinuerlig fas. Vilket av de två alternativen
som i varje särskilt fall realiseras bestämmes
givetvis i viss mån av volymsförhållandet, sp. vikt
hos faserna, dessas viskositet etc. Så är det t.ex.
uppenbart att en vätskeblandning med stort
överskott av den ena komponenten har en tendens
att ge sådan emulsionstyp, där ifrågavarande
komponent är kontinuerlig fas. Det är emellertid
ett påfallande faktum att emulgatorn i vissa fall
måste tillmätas en avgörande betydelse.
Exempelvis ge alkalitvålar under vanliga förhållanden
endast emulsioner av olja i vatten under det att
förhållandet är det motsatta vid kalk- eller
aluminiumtvålar. Detta måste tolkas så, att
tillståndet i gränsytan är en medbestämmande och
stundom dominerande faktor vid valet av
emulsionstyp. Gränsytan måste med andra ord
tillskrivas en dirigerande förmåga. Att åtminstone
i princip klarlägga den mekanism varigenom
detta kan förklaras måste anses som en av
emulsionsteorins viktigaste uppgifter.
Bancroft har på ett tidigt stadium angivit
riktlinjerna för en tankegång, som visat sig fruktbar.
Han konstaterade att en gränsyta fysikaliskt sett
bör uppfattas som en särskild fas, ett skikt, som
skiljer de båda emulsionskomponenterna. Detta
Fig. 14. Väfningens inflytande på emulsionstypen.
Gynnsammaste fall: typ 1 (Ramsden).
skikt kan antas förete två ytspänningar, vilka
icke nödvändigtvis behöva vara lika. Skillnaden
i ytspänning på ömse sidor om gränsskiktet
medför av lätt insedda skäl att detta får en tendens
att kröka sig på ett sådant sätt att ytan med den
minsta ytspänningen blir konvex (fig. 12).
Att gränsytans, eller rättare sagt ytskiktets,
ytspänning är lägre på den ena sidan än på den
andra kan, om man tar steget fullt ut och tilldelar
ytskiktet substantiell natur, formellt även
uttryckas så att ytskiktet eller gränsfilmen lättare vätes
av emulsionens ena komponent, "preferential
wetting". Detta betraktelsesätt får en åskådlig
parallell i behandlingen av det fall då emulgatorn
är en fast pulverformig substans.
Den fasta emulgatorpartikeln (fig. 13) antas ha
formen av en sfär, som adsorberats till gränsytan.
Om båda vätskorna ha lika stor vätningsförmåga
skall vätningsvinkeln vara 90°, vilket om sfären
är fritt rörlig innebär, att den skall befinna sig
mitt i gränsytan (mittbilden). En förskjutning i
vätningsförhållandena resulterar i en motsvarande
förskjutning av emulgatorpartikeln, nämligen till
dess vätningsvinkeln uppfyller jämviktsvillkoret
enligt (2) ovan.
Förändringen kan även (kvalitativt) uttryckas
Fig. 15.
Ytfilm
(äggvita) i
gränsytan olivoljal
Ivatten
(Morse).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
