Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Praktisk användning av emulsionsmedel inom tvätt- och avfettningstekniken, av Yngve Dalström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
583
Praktisk användning av emulsionsmedel
inom tvätt- och avfettningstekniken
Fil. dr Yngve Dalström, LSTF, Stockholm
Tvättning av textilgods är en mycket
komplicerad både fysikalisk och kemisk process.
Avfett-ningen inom metallindustrin av detaljer och
ämnen med hjälp av alkaliska emulgeringsmedel
är kemiskt sett inte så komplicerad, men i stället
fordras det en del tekniska anordningar för att
ett gott resultat skall erhållas. Det var ju relativt
lätt för industrin att sköta avfettningen, när man
hade billig och obegränsad tillgång på organiska
lösningsmedel såsom kolväten och olika
klorety-lener. Då kunde man nödtorftigt klara sig på
ett primitivt sätt med att enkelt och flärdfritt
lägga föremålen i en behållare med lösningsmedel.
Oljorna löste sig så småningom och diffunderade
ut i lösningsmedlet, och sedan var det bara att
skölja av dem i ett nytt bad.
De alkaliska avfettningsmedlen verka inte alls
på samma sätt. Lägger man godset i ett
stillastående bad, händer det inte mycket och någon
avfettning att tala om sker inte.
Gäller det rengöring av textilvaror måste alltid
tvål i en eller annan form och i större eller mindre
mängd användas som emulgeringsmedel. Kemiskt
sett är tvål alkalisaltet av en fettsyra R * COONa.
Alla i naturen förekommande fetter bestå av en
blandning av flera fettsyraglycerider. Tvål är
alltså tekniskt sett en blandning av flera fettsyrors
alkalisalter. Som utgångsmaterial för i praktiken
användbara tvålar kunna endast användas
fettsyror med 12 till 18 kolatomer, t.ex. laurinsyra med
12, palmitinsyra med 16, stearinsyra med 18 och
den omättade oljesyran också med 18 kolatomer.
Kommer man upp till arachinsyran med 20
kolatomer, som till en del ingår i jordnötsolja och
rovolja, får man en tvål med mycket liten
tvättverkan. Tvålens löslighet i vatten av olika
temperatur är direkt beroende av respektive fettsyras
smältpunkt, dvs. titer. Laurinsyrans smältpunkt
är 43—44°G, palmitinsyrans 62—65°G och
stearinsyrans 70—71°C. Tvålarna lösa sig i vatten
av ungefär samma temperatur som den ingående
fettsyrans smältpunkt. I praktiken talar man
därför om högtemperatur- och
lågtemperaturtvå-lar. Att stå och tvätta för hand vid en temperatur
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 17 mars 1944.
DK 667.12 : 668.1 : 621.79.025/.026
av 35 à 40°G med en tvål inehållande stor procent
stearinsyra är således skäligen meningslöst.
Däremot är en sådan tvål utmärkt som
maskintvättmedel, där temperaturen är mellan 80 och 95°.
Principen vid all tvättning av textilgods är den,
att de föroreningar, som ej lösa sig direkt i
vatten, skola med hjälp av kemiskt verkande ämnen
kompletterat med mekaniskt arbete överföras i
findispersform, för att sedan sköljas bort i rent
vatten. Väven är förorenad av intorkade
äggviteämnen, kolhydrater, fett, vattenlösliga salter samt
stoftpartiklar såsom sot och kiselsyrahaltigt
damm, pigmenter osv. Av dessa lösa sig endast
salterna och sockerarterna direkt i vattnet. Alla
övriga föroreningar måste innan de kunna
avlägsnas ur väven suga åt sig vatten så att de
övergå till gelform. Detta måste ske genom
blötläggning i kallt vatten, ty i annat fall komma
äggviteämnena att koagulera och fixeras i väven.
Att man vid denna blötläggning eller förtvätt vill
ha en viss alkalitet på vattnet beror bl.a. därpå,
att de fettartade föroreningarna genom inverkan
av luftens C02 till en del äro spaltade i fria
fettsyror. Genom en begynnande förtvålning av dessa
får vattnet en mycket större fuktnings- och
ge-nomträngningsförmåga.
Efter denna förberedelse är det tvålens
kapilläraktiva krafter, understödda av mekaniskt arbete,
som skola utföra själva rengöringen. Med
kapilläraktiva krafter menas här tvålens förmåga att
nedsätta vattnets ytspänning. Härmed
sammanhänger dess skumningsförmåga. Vidare dess
emulgeringsförmåga och den därmed
sammanhängande ytspänningen i gränsskikten.
Fukt-ningsförmågan har också stor betydelse. Som
kolloid ha tvålpartiklarna negativ laddning, vilket
också bomulls-, linne-, ylle och konstsilkesfibrerna
ha i alkalisk lösning. På så sätt förhindras en
större anlagning av tvålpartiklar i väven.
Hur verka nu dessa kapilläraktiva krafter vid
praktisk tvättning? En textilvävnad kan betraktas
som en oändlig samling kapillärer. De grövsta
kapillärerna bildas i skärningspunkterna mellan
varp och inslagstrådar. De finaste finnas i själva
fibrerna och bildas av det skelett, som uppbygger
dessa. Då vattnets ytspänning nedsättes, betyder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
