Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Praktisk användning av emulsionsmedel inom tvätt- och avfettningstekniken, av Yngve Dalström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
TEKNIS K TIDSKRIFT
detta att tvättlösningen med visst tryck kan
tränga in i vävens alla håligheter och lösgöra de
smutspartiklar, som satt sig fast där. Man kan
lätt övertyga sig med ett enkelt försök om
yt-spänningsnedsättningens betydelse. Tar man ett
trådnät med lagom fina maskor och häller rent
vatten på detsamma, så stannar en massa
vattendroppar i maskorna, men tillsätter man ett
yt-spänningsnedsättande medel som t.ex. tvål, stanna
inga droppar i maskorna. När smutsen lösgjorts
ur fibrerna, blir det tvålens emulsionsförmåga,
som får fortsätta att ta hand om den. De
kolloidala tvålpartiklarna lägga sig som en hinna kring
de olösliga smutspartiklarna och med hjälp av
relativt svag mekanisk rörelse såsom kokning eller
den, som åstadkommes i en tvättmaskin med
fram- och tillbakagående rörelse, bildas en
tämligen findispers och stabil emulsion, vilken
hindrar smutspartiklarna att falla ut igen. Man har
sedan bara att med rent vatten skölja bort den.
En av tvålens nackdelar som emulgeringsmedel
är här, att den bildar relativt starka
adsorptions-föreningar med vävens cellulosa, dvs. tvålen löser
sig i de små mängder alkalicellulosa, som
förefinnas. Det blir därför ganska svårt att avlägsna
de sista resterna av tvål ur väven, detta allra
helst om man har kokat i lösningar av enbart
tvål. Som praktiskt emulsionsmedel i
vattenlösningar har tvålen ytterligare en del icke
önskvärda egenskaper, som gjort att man ivrigt sökt
efter andra fettsyraföreningar med bättre
egenskaper. Kemiskt har tvålen formeln R • COONa,
där R är en kolkedja med 12 till 18 C. Na- eller
K-joner utbytas lätt mot Ca- och Mg-, som i form
av sura salter finnas i allt naturligt vatten. Det
bildas då olösliga kalk- och magnesiumtvålar och
på så sätt förstöres en avsevärd mängd tvål,
förutom det, att då utfällningen av dessa salter sker
i vävens fibrer, kommer askhalten genom dessa
inkrusteringar att ökas. Man skyddar sig mot
detta genom att innan tvålhaltiga medel tillsättas
vattnet avhärda detta, dvs. med kemiska medel
såsom soda, NaOH eller trifosfat utfälla de sura
Ca- och Mg-salterna i olösligare, neutral form.
Rör det sig om stora vattenmängder, använder
man sig av basutbytesfilter, innehållande zeoliter
eller t.ex. en konsthartsprodukt såsom Wofatit.
Vid användning av såväl den ena som den andra
avhärdningsmetoden måste man emellertid ta i
beräkning, att det avhärdade vattnet alltid
kommer att innehålla den mot hårdheten ekvivalenta
mängden soda eller bikarbonat. Detta måste
särskilt beaktas då det rör sig om avfettning av
järn- och metallföremål, som spolas med
avhärdat vatten. Idealet vore naturligtvis om man vid
all slags rengöring kunde använda sig av
destillerat vatten. Naturen skulle ju kunna ge oss en
ganska stor mängd, om vi bara på något tekniskt
användbart sätt kunde uppsamla regnvatten. För
att undvika dessa svårigheter har man försökt
införa andra atomgrupper i fettsyramolekylen
för att därigenom hindra den att reagera med
Ca och Mg. Det först något så när användbara
medlet fick man genom att sulfonera en del fetter
såsom olivolja och ricinolja eller olein. På så
sätt fick man salter, av formeln
HOCO • R • 0S03Na
turkisk rödolja. Dessa medel ha en väsentligt
sämre skumkraft och därmed
sammanhängande sämre emulsionsförmåga än motsvarande
natriumsalter, dvs. tvålar. Fuktningsförmågan är
mycket god men dess kalkbeständighet
lämnar mycket övrigt att önska. Ett mycket bättre
resultat ernås med fettalkoholsulfonaten (noga
taget äro dessa föreningar fettalkoholsulfat) där
0S03 går in i alkoholradikalen, så att salter
av formeln R • 0S03Na erhålles. Dessa
skumma alldeles utmärkt, inte bara i alkaliska
lösningar utan även i svagt sura lösningar, vilket
har stor betydelse vid tvättning av ylle, särskilt
färgat. De kapilläraktiva krafterna äro i stort
sett lika med tvålens, men de ha den stora
fördelen att vara mycket okänsliga för vattnets
Ca-och Mg-salter. Att så är fallet tycks delvis bero
därpå att den gips CaS04, som skulle kunna
bildas i de koncentrationer, som det rör sig om, är
fullt vattenlöslig, samt att det bildas vattenlösliga
komplexa kalksalter. Fettalkoholsulfonatens
emul-geringsförmåga är mycket större än motsvarande
tvålars, enligt litteraturuppgifter ca 5—10 gånger
större. Gör man direkta försök att t.ex. emulgera
en viss kvantitet olja, finner man att
fettalkohol-sulfonat emulgerar tre till fyra gånger bättre än
tvål. Trots detta har det vid praktiska försök
visat sig, att vanlig tvål är bättre än
fettalkohol-sulfonat för vittvätt, som sker vid hög
temperatur. Detta naturligtvis under förutsättning att
avhärdat vatten användes.
En orsak till att fettalkoholsulfonaten ej äro så
bra för tvättning av bomulls- och linnecellulosa,
som sker vid hög temperatur, är lustigt nog den,
att smutsemulsionerna bli så findispersa, att de
faktiskt ha en benägenhet att åter adderas till
vävens yta. Praktiskt kan man säga, att den
smutsbärande egenskapen hos
fettalkoholsulfonaten är mindre än hos tvålen. En annan nackdel
är, att fettalkoholsulfonaten äro mycket dyrbara
att framställa. Själva sulfoneringen är ju enkel,
men för att av respektive fett framställa
motsvarande fettalkohol fordras mycket stor apparatur.
Man arbetar där t.ex. med tryck av omkring
200 atm. Vad man ekonomiskt vinner genom att
spara på fett, förloras genom det dyrare
framställningssättet. Som beståndsdel i alkaliska av~
fettningsmedel för metallindustrin äro däremot
fettalkoholsulfonaten med undantag av sitt höga
pris idealiska. Där kommer just deras stora
förmåga att överföra olja och fetter i mycket
findispers form till sin rätt. Att avfetta järn- och
metallföremål är ju något helt annat än att ren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
