Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Undersökning av friktionen mellan lina och kaus i linlås, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
591
Undersökning av friktionen mellan lina och kaus i
linlås. Några speciella siffror på storleken av friktionen
mellan linan och kausen i ett linlås ha hittills ej funnits i
lacklitteraturen. En intressant undersökning av dessa
förhållanden i ett klämlinlås av Demags typ har nyligen
publicerats av dr ing. Barner*. Genom hans försök skulle
fastställas förloppet av de ändringar, som inträdde inom
linlåset, då linan belastades. Samtidigt ville man söka
klarlägga några dittills dunkla punkter om
verkningssättet hos denna typ av linlås. Linlås avsedda för 6, 22, 30,
40 och 50 t nyttig linbelastning undersöktes.
I linlåset (fig. 1) insattes den mot detta svarande linan,
varefter aggregatet inspändes i en 250 t
dragprovnings-maskin. På skänklarna fastgjordes därefter
Huggenbergs tensometrar med 50 eller 100 mm mätlängd (/ i
fig. 1). Mätsträckan placerades mitt på det ena platta
skänkeljärnet mitt emellan de båda urborrade bulthålen.
Varje försök genomfördes nu på följande sätt:
skänkel-järnen inställdes vinkelrätt mot linan, varefter
tensomet-rarna inställdes på noll-läget. Sedan drogos tryckskruvarna
till så vitt möjligt lika med en skruvnyckel. För 6 t låset
utfördes detta med en 1 m lång skruvnyckel av en man
och för de större låsen med en 1,3 m lång skruvnyckel
av två man. Härefter avlästes tensometrarna för
fastställandet av förspänningarna på skänkeljärnen.
Därpå följde en stegvis belastning av klämlinlåset med
avläsning varje gång av tensometerutslagen och
klämstyckets röpelse. För att närmare kunna följa förloppet
vid låga belastningar valde man upp till den nyttiga lastens
värde små belastningssteg och därifrån större. Vid alla
försöken var den högsta lasten lika med den tredubbla
nyttiga lasten. Sedan den högsta lasten uppnåtts avlastades
helt. Tensometerutslagen avlästes och tryckskruvarna
lossades försiktigt, så att tensometeravläsningarna kunde ske
utan att några extra biverkningar kunde uppträda. Detta
lyckades också i de flesta fall ty tensometrarna återgingo
till noll-läget, vilket utgjorde kontroll på visarnas riktiga
inställning. I allmänhet kunde följande resultat fastställas:
Vid de lägre belastningsstegen blevo skänkeljärnen
kvarstående i sitt ursprungliga läge (utslagsvinkeln <x =0).
Den vid tilldragandet av tryckskruvarna uppkomna
skänkelkraften No går vid begynnande belastning något
tillbaka till ett lägsta värde Ni. Om motsvarande
linbelastning betecknas med Pi, blir Pi större ju större
förspänningen No är. Ju hårdare tryckskruvarna dras till dess
* Glückauf, 79 (1943) h. 41/42, s. 484—486.
Fig. 1. Demaglinlås för
lin-belastningar upp till 22 t.
Mätsträckan l finnes
angiven på den undre skänkeln.
Fig. 2. Kraftför
hållandena vid in
spänning och be
lastning.
större blir N 0. Minskningen av iV0 till Ni beror därpå att
vid begynnande belastning linans tvärsnitt utsättes för en
kontraktion.
Vid ytterligare belastning vrida sig skänklarna. Denna
vridningsrörelse inträder när det minsta värdet på
skänkelkraften Ni passeras. Utslagsvinkeln ökar i början
snabbt, sedan långsammare. Skänkelkraften däremot stiger
linjärt, vilket betyder att linan blir hårdare och fastare ju
högre belastningen blir. Denna stegring fortsätter till dess
den trefaldiga nyttiga lasten uppnåtts.
En relativrörelse mellan klämstycke och den bakre
linändan kunde ej iakttas, dvs. linan glider blott emot själva
kausen. Klämstycket följer med linan i denna rörelse.
Denna vidhäftning understödjes därav att linspåret i
klämstycket är räfflat. Linspåret i kausen är däremot glatt.
Efter avlastningen minskas ej utslagsvinkeln.
Skänkelkraften stiger t.o.m. med ett mindre belopp. Klämverkan
här är således självlåsande eller automatiskt spärrande.
De olika skänklarna utsättas i allmänhet ej för samma
belastning. Högsta påkänningen äger rum i den lägsta
skänkeln. Linlås avsedda för linbelastningar upp till 22 t
äro försedda med två skänklar. Linlås för linbelastningar
över 22 t äro försedda med tre skänklar, den därnäst
högsta i den mellersta och den minsta belastningen i den sista
och högst belägna skänkeln. Fördelningen av de enskilda
belastningarna uppvisade för de olika storlekarna och vid
upprepningar av samma försök en viss spridning. Denna
kan emellertid bero därpå att tryckskruvarna ej voro lika
hårt åtdragna alla gånger.
Av de genom försöken erhållna resultaten erhålles en
klar föreställning om förloppet vid belastning av linan i
ett Demags klämlinlås. Fig. 2 visar en schematisk
framställning av förloppet. Tillståndet före belastningens
början är tecknat med streckade linjer. Vid tilldragningen av
tryckskruvarna sammanpressas linan med beloppet y.
Härvid uppstår spänningen i skänkeln No. Då en dragkraft Z
uppträder i linan inträffar ingen rörelse, tills friktionen
mellan lina och kaus har överskridits. Om friktionen i
skänkelsystemet försummas, liksom den vid försöken
iakttagna obetydliga minskningen av skänkelkraften till följd
av linans konstruktion, gäller för det första området i
klämförloppet, då Z < N0
N.= konst. (1)
a = 0 (2)
Så fort dragkraften i linan blir så stor att friktionen
övervinnes rör sig linan utefter linspåret i kausen och
klämstycket medföljer linans rörelse. Härvid vrida sig
skänkeljärnen vinkel <*. Följande företeelser uppträda nu i det
andra skedet av klämförloppet, då Z > N
Klämstyckets ledpunkter röra sig utefter cirkelbågen, när
skänklarna börja röra sig. Härvid sammanpressas linan
ytterligare. Som följd härav stiger skänkeltrycket.
Sammanpressningen av linan x vid utslagsvinkeln <x erhålles ur
relationen ctr;= / (1 — eos a). Härav följer, att
skänkelkraften vid liten utslagsvinkel stiger mindre, vid större
utslagsvinklar kraftigare. Med ökad sammanpressning
av linan ökas motståndet. Av detta resonemang följer
att skänkelkraften i förhållande till utslagsvinkeln måste
röra sig efter en parabelformad kurva. Detta bekräftas
även av försöken. Av fig. 3 framgår utslagsvinkelns
storlek i förhållande till skänkelkraften N för olika värden på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>