Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Från de tekniska högskolorna, av R Woxén och G Hössjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
593
Från de tekniska högskolorna
KTH
Professuren i flygteknik sökes av civilingenjörerna B
Lundberg och S Luthander. Lärarkollegiet uppförde
Lundberg i första förslagsrummet. Häremot anförde Luthander
besvär, vilka dock lärarkollegiet beslöt lämna utan
avseende. Styrelsen har däremot med frångående av
lärarkollegiets beslut enhälligt beslutat bos K. M:t
hemställa, att Luthander utnämnes till innehavare av
professuren.
Vid en högtidlighet den 25 maj 1944 kommer högskolan
att promovera ett antal doktorer och hedersdoktorer. HKH
Kronprinsen och ecklesiastikminister Gösta Bagge ha
förklarat sig villiga att låta sig kreeras till teknologie
hedersdoktorer. Enligt lärarkollegiets beslut skola till
hedersdoktorer ytterigare utses högskolans preses, f.d.
generaldirektör G Malm; förutvarande rektorerna, professorerna
H Kreuger och T Lindmark vid KTH samt S Hultin vid
CTH; professor T Svedberg, Uppsala; direktör Hemming
Johansson, Stockholm; major Fredrik Jonson, Stockholm;
dr-ingenjör F Ljungström, Lidingö; och disponent G
Sundblad, Iggesund.
Sakkunnigbetänkandet angående den högre tekniska
undervisningen har slutbehandlats av lärarkollegiet. Bland
viktigare principuttalanden må följande anföras.
Högskolan betecknar som sin uppgift att utbilda
ingenjörer, att bedriva forskningsverksamhet samt att utbilda
forskare samt understryker nödvändigheten av att härför
erforderliga medel ställas till förfogande i avsevärt större
omfattning än de sakkunniga föreslagit.
Maximalt ca 450 nyintagna studerande per år förordas.
1 fråga om inträdesfordringar hänvisas till en pågående
statistisk och psykoteknisk undersökning. Den av de
sakkunniga föreslagna nya utbildningslinjen inom
realgym-nasiet tillstyrkes kraftigt.
Spärr mellan första och andra årskursen föreslås
försöksvis tillämpad.
Såväl antalet förste assistenter som anslaget för övriga
assistenter föreslås utökade. Laboratoriebiträden med
kvalifikationer, liggande mellan förste assistenternas och
laboratorievaktmästarnas, föreslås anställda.
Om teknisk licentiatexamen framhålles ånyo att denna
liksom teknisk doktorsgrad även bör få omfatta
matematiska eller naturvetenskapliga ämnen.
Med hänvisning till de ansökningar, som för de tre
senaste budgetåren inkommit beträffande forskningsbidrag,
föreslås detta anslag för budgetåret 1945/1946 upptaget till
300 000 kr. för KTH, under det att de sakkunniga
föreslagit cirka 100 000 kr. En publikationsserie föreslås i
format B 5.
Om högskolans inre organisation har lärarkollegiet i vissa
avseenden avvikande mening från de sakkunniga. I stället
för överstyrelse föreslås inrättandet av en kansler för rikets
tekniska högskolor med ett vid sin sida ställt råd.
Härigenom anses bättre kontakt kunna nås med näringslivet i
dess helhet, samtidigt som det anses lättare att kunna
erhålla en kansler än en preses, beroende på att den
förre dels erhåller större ansvar, dels ock kan ges
högre arvode.
Lärarkollegiet bör medverka vid utnämningsfrågor
rörande kansler, rektor, prorektor och avdelningsföreståndare
på vid universitet och högskolor vanligt sätt. Med hänsyn
till den stora betydelse det tillmätes att rektor åtnjuter
lärarkollegiets förtroende, bör rektor väljas av detta.
Vidare anses rektor i likhet med vad som tillämpas vid
universiteten böra bibehålla och ha ansvaret för sin
professur, då han härigenom tvivelsutan kommer att hålla
avsevärt bättre kontakt med den tekniska utvecklingen.
Vidare anföres det viktiga skälet, att mången professor
säkerligen icke kommer att vara villig att åta sig rektors-
befattningen, om han samtidigt nödgas ta avsked från
sin professur. Ävenså anses det vara av betydelse, att en
person, som icke längre önskar kvarstå som rektor, har
möjlighet att återgå till sin professur i stället för att helt
lämna högskolan. En dylik anordning gör det även
avsevärt lättare att underlåta att välja om en rektor, som icke
visat sig lämplig. Hittills har rektors vikarie icke erhållit
tillfredsställande lön, varför det i många fall stött på
svårigheter att erhålla lämpliga vikarier. Detta föreslås
avhjälpt genom oinreglering av lönen och införande av viss
pensionsrätt.
Avdelningsråd föreslås inrättade men då det anses vara
absolut nödvändigt att intim kontakt åstadkommes mellan
industrins representanter och samtliga lärare inom
avdelningarna, föreslås en sådan anordning, att samtliga lärare
skola delta i vissa av rådets sammanträden.
Avdelningsråden föreslås härför utökade med ett antal bisittare,
utsedda av högskolan icke tillhöriga organisationer eller
av kanslern på förslag av respektive avdelningskollegium.
Deras antal föreslås kunna utökas utöver sex. Vid
kommande ändring av högskolornas stadgar bör närmare
föreskrivas till vilka sammanträden bisittarna skola
kallas.
För kontroll av undervisningen föreslås, att samtliga
lärare obligatoriskt föra dagbok, vilken granskas av
avdelningsföreståndaren. Ävenså skola högskolans samtliga
professorer och bisittarna i avdelningsråden ges stadgeenlig
rätt att åhöra föreläsningarna.
De sakkunnigas strävanden att förkorta proceduren vid
tillsättande av professorsbefattningar och liknande hälsar
lärarkollegiet med stor tillfredsställelse. Vissa
modifikationer i proceduren föreslås emellertid. Enligt förslaget
skulle tillsättningen börja med utseendet av sakkunniga.
Såväl i avdelningskollegium som i professorsnämnd kan
emellertid sitta en professorsvikarie eller en speciallärare,
som själv ämnar söka professuren i fråga och som följd
härav ej bör få utöva inflytande på valet av sakkunniga.
Likaså kan en till sakkunnig föreslagen eller utsedd person
själv ha för avsikt att söka professuren. Vidare kan en
sakkunnig finna sig icke kunna eller böra bedöma viss
sökande. Av dessa skäl föreslås, att de sakkunniga utses
först sedan man vet vem eller vilka, som skola bedömas.
Sedan sakkunniga utsetts, tillsättes beredningsnämnd. Vid
befordringsärendets fortsatta behandling skall sedan enligt
sakkunnigförslaget muntliga överläggningar äga rum
mellan de sakkunniga och beredningsnämnden. Härvid skall
varje sakkunnig avge en utredningspromemoria. Detta
finner lärarkollegiet betänkligt och anser, att de
sakkunniga skola avge sakkunnigutlåtanden i den omfattning,
som hitintills varit bruklig. De sakkunniga ha vidare
föreslagit, att endast den lämpligaste bland de sökande skall
förordas till professuren under det att ingen gradering av
de övriga sökandena skall göras ävensom att
inkompetensförklaring ej skall förekomma. Ett bibehållande av
graderingen är emellertid enligt lärarkollegiets förmenande
ofrånkomlig, exempelvis i sådana fall då den i första
rummet uppförda icke kan eller önskar ifrågakomma, ävensom
då överklaganden äga rum, då de instanser, som skola
behandla besvärsärendet, måste vara orienterade om
ordningsföljden. Vidare synes inkompetensförklaring böra
bibehållas.
Kallelse kan för närvarande endast äga rum före
ansökan, ett förfarande som de sakkunniga föreslå
bibehållet, beroende på att kallelse efter ansökan ansåges
kunna minska högskolans möjligheter att förvärva
framstående tekniker från näringslivet. Erfarenheten har
emellertid visat, att kallelse i vissa fall försvårats vid det
nuvarande systemet, bl.a. beroende på att man såväl inom
som utom lärarkollegiet stundom bestritt en föreslagen
kallelses berättigande. Skedde däremot kallelse efter
ansökan, skulle av professuren intresserade personer bli
kända och kallelsens berättigande lättare kunna bedömas.
Lärarkollegiet föreslår, att kallelseförfarande skall få till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
