Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - 450-årsdagen av Georg Agricolas födelse, av E R—s - Bohusläns fältspat - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 194A
595
DK 92 Agricola: 622
450-årsdagen av Georg Agricolas födelse. Den 24 mars
1944 inträffade dr Georgius Agricolas 450:de födelsedag.
Efter avslutade studier i Leipzig och Italien bodde han
åren 1527—1533 i den lilla bergstaden Joachimsthal i
Erz-gebirge och sedan till sin död den 21 november 1555 i
Chemnitz.
Redan 1530 publicerade han sitt första
bergsvetenskapliga verk "Bermannus", en encyklopedi i dialogform, soin
utgjordes av direkta studier av det praktiska bergsarbetet.
Detta senare var något för den tiden enastående, vilket
väckte stort uppseende. Sedan ett visst motstånd
övervunnits, började han betraktas som en framstående
naturvetenskaplig skriftställare.
År 1520 hade han utgivit en latinsk grammatik, och 1531
offentliggjorde han en politisk skrift, vari han
uppmanade folket till kamp emot de framträngande turkarna. Ären
1533, 1549 och 1550 utgav han flera skrifter, behandlande
mått, vikt och myntväsen, och 1554 en utredning oin
pesten.
Under det första årtiondet i Chemnitz ägnade han sig
som landshistoriograf att skriva det sachsiska furstehusets
jämte landet Thüringens historia, ett verk, som efter
översättning till latin och omarbetning genom Georg och
Jakob Fabricius publicerades först i slutet av århundradet.
Hans andra betydande arbete inom bergsvetenskapen var
hans år 1546 offentliggjorda mineralogisk-geognostiska
skrifter, vilka förutom behandlingen av flera geognostiska
problem omfattade den första systematiska mineralogin
och en bergshanteringens geografisk-statistiska historia.
Agricolas huvudverk "De re metallica" påbörjade han
strax efter det han slagit sig ned i Joachimsthal och mera
ingående studerat bergshanteringen där. Den 1 december
1550 avslutar han verket med en tillägnan till de
sachsiska furstarna, och i mars 1553 uppger han sig ha avsänt
’das opus metallicum" med avbildningar av maskiner och
verktyg i fullt komplett skick till Basel. Verket omfattai
som bekant 12 böcker eller kapitel, behandlande följande
områden: 1. Nyttan av bergsmannens yrke, 2.
Igångsättning av bergsbruk, 3. Malmgångar, 4. Gruvfält;
Bergsmyndigheter, 5. Skärpning och brytning av malmer;
Gruvmät-ning, 6. Gruvmaskiner, 7. Proberkonst, 8. Anrikning, 9.
Smältugnar och metallframställning, 10. Skedning av ädla
metaller, 11. Separation av silver från koppar, 12. Salt,
glas och olja.
Den första upplagan utkom i Basel 1556 och den sista
kompletta latinska upplagan, som har samma sidantal
som den första, utgavs under namn av Opera i Basel 1657.
Ph. Bech utgav den första tyska översättningen ’ Vom
Bergwerk" i Basel 1557. Till engelska språket översattes
den av H C och L H Hoover och utgavs under titeln "De
re metallica, translated from the first latin edition of
1556" i London 1912. En modern tysk översättning utförd
av C Scliiffner, E Darmstaedter, P Knauth, W Pieper, F
Schumacher, V Tafel, E Treptow, E Wandhoff utkom
under titeln "Zwölf Bucher vom Berg- und Hüttenwesen"
i Berlin 1928.
På sida XXVII i det sistnämnda arbetet kunna återges
några av Agricolas egna ord ur tillägnan till de sachsiska
furstarna: "Ich habe auf die unternommene Aufgabe viel
Miihe und Arbeit verwendet, auch keine Kosten gescheut;
denn die Gänge, die YVerkzeuge, Gefässe, Gerinne,
Maschi-nen und Ofen habe ich nicht nur beschrieben, sondern
habe auch gegen Entlohnung Zeichner gewonnen, um
Ab-bildungen zu schaffen, damit die mit Worten beschriebenen
Dinge, die den gegenwartigen oder zukünftigen Menschen
unbekannt sind, ihnen keine Sctnvierigkeiten fiir das
Ver-ständnis bereiten."
Genom att direkt beskriva det praktiska arbetet och
genom att rikligt illustrera alla tillvägagångssätt,
maskiner, verktyg etc. bröt han nya vägar för bergsvetenskapen.
Under 150 år stod Agricolas verk som ett mönster för alla
vetenskapsmän och forskare inom området; som teknisk
uppslagsbok förlorade den ej sin betydelse förrän i mitten
och slutet av 1700-talet. Fortfarande utgör den
bergsvetenskapens historiska monumentalverk. Även här i
Sverige torde den ha spelat en dominerande roll, tills
Rin-mans "Bergverks-Lexicori’ år 1789 såg dagen. För vad
Agricola uträttat för bergsvetenskapen bringas han vid
detta jubileum även hyllning från svensk sida. E R—s
Bohusläns fältspat har f.n. högkonjunktur på grund av
krigsläget, och brytningen försiggår i forcerad takt. På
flera ställen ha nva, givande fyndigheter påträffats.
Dessutom har man tagit itu med brytning av glimmer, som det
finns gott om i Bohuslän, särskilt i trakten av Bullaren;
den vanligaste formen är kaliglimmer. (NDA 14/2 1944.)
Problemhörnan
Problem 4/44 var följande:
"Bevisa att uttrycket nP — n, där n är ett helt tal och
p ett primtal, är jämnt delbart med p."
Detta teorem är identiskt med Fermats "lilla sats", som
enklast bevisas genom induktion. Antag sålunda att satsen
gäller för n,= m. Det skall då visas, att den även gäller
för m + 1.
Enligt binomialteoremet har man
(m -f — (m + l) = mP+j mP-1 + mP~2 +.... — m.
Men enligt antagandet är mP — m jämnt delbart med p.
Det gäller sålunda att visa, att övriga termer äro jämnt
delbara med p. Samtliga dessa innehålla som faktor en
binomialkoefficient av typen
p(p-l)(p-2)....
1. 2. 3 ....
Alla binomialkoefficienter äro hela tal. Detta betyder, att
alla nämnarens faktorer kunna bortförkortas mot
motsvarande faktorer i täljaren. Nu är dock p alltid större
än något i nämnaren förekommande tal och kan, om det
är ett primtal, sålunda icke förkortas bort. Alla
binomial-koefficienterna äro sålunda var för sig jämnt dividerbara
med p, något som därför gäller hela summauttrycket
härovan.
Satsen kan med samma slags serieutveckling lätt visas
gälla för n — 2 (eller om man så vill för ni=l) och är
härmed bevisad för alla positiva heltalsvärden för n.
Ovanstående är återgivet efter en av civiling. Uno Olsson
insänd lösning. Av övriga problemlösare ha hrr I
Eriksson, L v. Håmos, N F Enninger, G af Jochnick, E Lennart
Johansson, Bo Kihlgren, T Ygge, sign. L—O Lr, fix, Carl
Alfred samt Ög gått till väga efter samma metod. E
Genberg har för beviset i stället använt sig av talteorins
s.k. kongruenser.
Problem 6/44
En barometer har det utseende
som fig. visar. Den vänstra skänkeln
är fylld med en vätska av specifika
vikten 72. På denna fyllning flyter i
högra skänkeln en vätska av
specifika vikten 71. I vilken proportion
ökas barometerutslaget i högra
skänkeln jämfört med det fall, att
barometern vore fylld enbart med
vätskan 72 och saknade
ansvällningar? Ex. 71 = 0,8; 72 = 13,6; A =
«= B = 20 C.
Red. mottar alltjämt gärna nya
förslag till problem, lämpliga för denna
avdelning. Honorar eftor införandet.
A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
