Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1944 - Värmebehandlingsstrukturens inverkan på utmattningshållfastheten hos svetsfogar i St44, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
provningen kunde konstateras, att tillfälliga
mikroskopiska slagginneslutningar, kaviteter och
blåsor orsakade en stark spridning hos värdena.
För att kunna bilda sig en uppfattning om ut-
mattningsgränsens o°u, beroende av
värmebehandlingen, uppskattades denna enligt följande regel:
vid en serie, där alla prover uppvisade brott för
N < 2 • 10°, sattes o\ <x> o— 1, där o är dubbla
spänningsamplituden hos den provstav, som vid
lägsta o uppvisade största N, bästa röntgenfilm
och högsta betyg hos brottytan;
vid en serie, där en eller flera prover ej upp-
visade brott för N > 2 ’ 10°, sattes o\ oo o + 1,
där o är dubbla spänningsamplituden hos den
provstav, som vid högsta o ej uppvisade brott för
N < 2 ’ 106 samt hade bästa röntgenfilm.
Alla enligt ovanstående beräknade värden på
o°u avrundades till ett helt antal kg/mm".
Då X- och V-fogarna hos de bågsvetsade
provstavarna gåvo mycket nära sammanfallande
resultat, kunna dessa sammanfattas i tabell 3. Som
synes av denna uppvisar draghållfastheten en
sjunkande, slagsegheten däremot, framför allt vid
gassvets, en stigande tendens efter
värmebehandling. Utmattningsgränsen slutligen är praktiskt
taget oberoende av värmebehandlingen.
Av tabellen framgår vidare, att elektroden
OK 48 P dels ger en 20—25 % högre
utmattningsgräns, dels en ca 100 % högre slagseghet
jämfört med elektroden OK 47 P. Fenomenet tor
de kunna förklaras med en påtagligt mindre
hål-kälskänslighet hos svetsmaterialet vid OK 48 P.
Genom den relativt stora tänjbarheten hos detta
elektrodmaterial har materialet stor förmåga att
utjämna eventuella spänningskoncentrationer,
dvs. materialets hålkälskonstant q1 torde vara
större än hos OK 47 P. Det kan även tänkas, att
OK 48 P ger en slaggfriare svets. Om vi t.ex.
betrakta två slagginneslutningar av sfärisk form
med radien r = 0,01 mm samt anta två olika
material med ox = 1 respektive 4 mm, komma
^-värdena att bli (konstanten k sättes till 1)
/? = 1,09 {$!<= 1 mm)
ß= 1,05 tei —4 mm)
Antas att de båda slagginneslutningarna äro
tillplattade med förhållandet — = 5 samt r = 0,01
mm, bli motsvarande ß-värden
ß — 1,25 (#! <= 1 mm)
ß = 1,13 (01 = 4 mm
Vi se därav, att i det senare fallet det mindre
hål-kälskänsliga materialet (qx = 4 mm) kommer att
ge en ca 10 % högre utmattningsgräns än det
hål-kälskänsliga. Samtidigt framgår av ovanstående
kvalitativa kalkyl, att sfäriska defekter i ett mate-
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 3. Provningsresultat.
[-Obehandlad Spännings-glödgad Normaliserad-]
{+Obehand- lad Spän- nings- glödgad Normali- serad+}
Bågsvets Elektrod: OK 47 P
Draghållfasthet, DIN-provstav... kg/mm2 54,5 53,9 49,5
borrad provstav kg/mm2 51,4 53,8 51,7
Slagseghet enl. Charpy ..... kgcm/mm2 6,7 7,2 7,2
[-Utmattnings-+’-]
{+Utmattnings- +’+} gräns o°u.......kg/mm2 19 21 21
Bågsvets Elektrod: OK MP
Draghållfasthet, DIN-provstav... kg/mm2 61,8 57,7 54,2
borrad provstav kg/mm2 65,9 62,1 57,5
Slagseghet enl. Charpy ..... kgcm/mm2 14,0 14,7 15,1
Utmattnings- +’ gräns a°u.......kg/mm2 24 25 24
Gassvets Tillsatsmaterial: AGA-H-48
Draghållfasthet, borrad provstav kg/mm2 53,9 50,2 49,0
Slagseghet enl. Charpy ..... kgcm/mm2 7,0 9,7 10,0
Utmattnings- +’ gräns onu....... kg/mm2 J! 25 25
rial äro relativt ofarliga, speciellt farliga äro
däremot kaviteter, hos vilka en dimension är av
mindre storleksordning än de två andra (tillplattade
gasblåsor, sprickor m.m.) och som äro
orienterade vinkelrätt mot spänningsflödet. Det är således
av största vikt, att tillsatsmaterialet ger en så
defektfri svets som möjligt. Tyvärr är det
omöjligt att påvisa dylika defekter annat än genom
mikroskopisk undersökning. I fig. 10 visas dylika
blåsor i en svets vid 100 gångers förstoring.
Gas-svetsens relativt höga utmattningsgräns torde
även den förklaras med att svetsen är relativt fri
Fig. 10. Mikroskopiska slagginneslutningar i en svets
(ca 100 X).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
