- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
630

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Svenska elfyrar, av Sven Öberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

630

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Exempel pd vanliga fyrkaraktärer. Sx =
snabb-blixtsken (minst 60 blixtar per minut), Bx = blixtsken,
B = blänksken (blänken är en "långsam blixt" >2 s),
K = klippsken (ljus- och mörktider lika), Int = intermittent
sken (längre ljustid än mörktid).

väl de med fast fyrpersonal som de obevakade —
sedan omkring 1930 skridit fram med en
hastighet, som endast överträffas av fotogenglödljusets
införande under vårt sekels första decennium. Det
är ock främst på detta systems bekostnad som
elektrifieringen hittills fortgått och väl alltjämt
någon tid kommer att fortgå. Av de senaste årens
utveckling att döma synes den tidpunkten icke
vara avlägsen, då det elektriska ljuset erövrat den
främsta positionen bland ljuskällorna hos
Sveriges angöringsfyrar.

Klippljusapparater

Frånsett en del fyrar av mindre betydelse,
såsom vissa hamn- och fiskefyrar, ges fyrskenen
alltid en viss ljus- eller fyrkaraktär, fig. 2. Man har
sålunda huvudkaraktärerna blänksken, blixtsken,
klippsken, intermittent sken och morsesken,
kännetecknade av olika procentuell fördelning mellan
ljus och mörker m.m. Fyrkaraktären göres olika
hos varandra närbelägna fyrar för att de lättare
skola kunna särskiljas.

I de flesta större fyrar erhålles blixtsken eller det
långsammare men eljest likartade blänkskenet ge-

nom att linsapparaten, sammansatt av ett antal
strålkastarlinser, får rotera kring ljuskällan, fig.
3. Hos övriga fyrar åstadkommes ljuskaraktären
numera nästan undantagslöst genom regelbunden
tändning och släckning av fyr ljuset; linsen är i
dessa fyrar en stillastående trumlins, fig. 4.

Liksom agaljuset och dess glödnätsvariant
da-lénljuset har det elektriska ljuset fördelen av att
lätt kunna tändas och släckas. Hos agaljuset
utnyttjades denna fördel redan från början, främst
på den grund att härigenom erhölls en högst
avsevärd och för systemets stora framgång avgörande
gasbesparing, speciellt vid blixtskenet med dess
relativt korta ljustider. Den rytmiska tändningen
och släckningen av gaslågan åstadkommes med
hjälp av den klippljusapparat, som är en av dr
Daléns stora uppfinningar.

Även i en elektrisk fyr, där ljuskaraktären skall
åstadkommas genom avbrott i strömtillförseln till
lampan, erfordras en klippljusapparat, och en
sådan tillverkas sedan ett femtontal år tillbaka av
AGA, fig. 5. Apparaten kännetecknas främst
därav, att motor eller andra hastiggående delar
saknas, varigenom en utmärkt god driftsäkerhet
kunnat uppnås.

Obevakade fyrar

De lotsverkets fyrar, som icke ha ständig
bevakning, dvs. praktiskt taget alla ledfyrar och en del
av angöringsfyrarna, skötas av tillsyningsmän,
vilka för regelbunden översyn besöka sina fyrar
varje eller — för agafyrar — varannan månad.
För att en elektrisk fyr av detta slag skall
uppfylla de fordringar, som skäligen kunna uppställas
i fråga om tillförlitlighet under olika förhållanden,
måste dess utrustning innefatta en reservapparat,
som automatiskt träder i funktion vid såväl
strömavbrott som fel på den ordinarie
fyrlampan.

Som reservljus av nyssnämnt slag användes i
allmänhet agaljus, alltså med acetylenbrännare för
öppen låga, fig. 6. Vid en sådan installation löper
alltid — även under fyrkaraktärens mörkperioder
och vid dagsljus, då fyren hålles släckt av en tid-

Fig. 3. Roterande
strdlkastarlins. Varje
"linsfack" kastar ut
ett ljusknippe mot
horisonten. Vid
linsapparatens rotation
vrida sig
ljusknippena runt såsom
ekrar i ett jättehjul, och
den avlägsne
betraktaren får intrycket av
regelbundet
återkommande ljusblixtar. Ljusförstärkningen är 100—2 000 gånger
i normala linsapparater av detta slag. Vid avskärmning av
en fyr med strålkastarlins, vilket förekommer i
undantagsfall, erhållas stora osäkerhetsvinklar mellan sektorerna.

Fig. A. Stillastående
trumlins. Trumlinsen

samlar ljuset från _

lampan till en
"horisontell skiva"; ljuset förstärkes alltså i alla horisontella
riktningar samtidigt. Ljusförstärkningen är normalt 10—
40 gånger. Trumlinsen användes i fyrar, där avskärmning
i ledsektorer förekommer, dvs. i de allra flesta ledfyrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free