Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Svenska elfyrar, av Sven Öberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 17. Lcimpväxlare med två elektriska lampor
(Simpnäs-klubb). Lamporna äro au strålkastartyp, 500 W. När den
ordinarie lampan brinner sönder föres reservlampan upp
till brännpunkten av en elektromagnetisk lampväxlare
längst ned. Samtidigt slutes en kontakt, som föranleder
alarmsignal på kontrolltavlan i land; man har då att vid
första tillfälle föranstalta om utbyte av den ordinarie
fyrlampan.
kerhet över huvud taget för denna viktiga fyrplats,
dels också det förhållandet, att kraften till
Simp-näsklubb skulle levereras från ett landsbygdsnät,
som finge anses mindre driftsäkert än
stadskabelnätet i Kalmar.
Utrustningen på Simpnäsklubb
Reservkraftaggregatets tillkomst innebar att
gasljus kunde undvaras som reserv för det ordinarie
elektriska fyrljuset; aggregatet svarar ju för
oavbruten strömförsörjning. För den ordinarie
glödlampan kunde då en lampa av samma typ
användas som reserv, fig. 17. Härigenom erhåller man
full ljusstyrka även med reservlampan, vilket icke
blir fallet med gasreservljus i en fyr av denna
storleksordning.
Såväl klippljusapparaterna för fyrljuset som
motsvarande impulseringsapparater för
nautofon-anläggningen finnas i dubbel uppsättning, likaså
frekvenstransformatorn och alla övriga delar, som
ingå i nautofonkretsarna. Omskiftning mellan de
ordinarie och reservapparaterna kan gruppvis ske
genom elektrisk manöver från lotsstationen. Vid
enfasigt matade anläggningsdelar sker härvid
även överkoppling mellan olika faser hos nätet.
Härigenom blir driften säkerställd även för det
fall att en säkerhetsapparat löst ut för en
ordinarie anläggningsdel, vilket kan förekomma
exempelvis när glödtråden hos en fyrlampa brinner av.
Själva nautofonen är uppdelad i två lika delar,
som normalt tjänstgöra samtidigt, men som var
för sig kunna frånkopplas vid uppträdande fel.
Tack vare alla dessa arrangemang är risken för
driftavbrott på grund av apparatfel försvinnande
liten.
Reservkraftaggregatet startar ögonblickligen vid
strömavbrott — såvida fyren är tänd eller
nau-tofonanläggningen i verksamhet. I motorns
vevhus äro elektriska värmeelement inbyggda, som
säkerställa starten även vid låg temperatur.
Startbatteriet hålles ständigt laddat av en
avostatreg-lerad likriktare, ansluten till kraftnätet. En
trans-duktorkoppling sörjer för att generatorspänningen
hålles konstant vid varierande belastning.
För att aggregatet bekvämt skall kunna
kontrolleras med jämna mellanrum finnes möjlighet
att från lotsstationen starta och inkoppla det för
prov även då nätet är spänningsförande.
Motorn stoppar automatiskt resp. nekar att
starta om smörjoljetillförseln skulle avstanna, om
kylarvätskans temperatur skulle bli för hög eller
dess cirkulationen upphöra och om generatorn av
någon anledning icke skulle lämna spänning av
normalt värde. Alla dessa fel utlösa en alarm-
Fig. 18. Manövertavla för Simpnäsklubb. All övervakning
och manövrering av anläggningarna på Simpnäsklubb sker
från denna tavla, uppsatt på lotsstationen vid Simpnäs på
Björkö, 2,5 km från fyren, överst voltmeter för kontroll
av manöverbatteriet, därunder två rader med omkopplare
för till- och frånkoppling av nautofon och fönstervärmare
i lanterninen samt för omskiftning till de olika
reserv-apparaterna och provstart av reservkraftaggregatet. Under
omkopplarna en alarmklocka samt kontrollampor för
fyr-ljus och nautofon, nederst på tavlan fem grupper
indikeringslampor för olika slag av fel. T.v. om tavlan
tidström-ställare för fyrens tändning och släckning samt lokaltelefon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
