Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Beräkning av tryckta strävor av furuvirke med hänsyn till virkets kvalitet, av Bertil Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
642
TEKNISK TIDSKRIFT
under dennas gång basades virket med fri ånga,
varvid tiderna voro ca 2 till 6 h, beroende på
dimension och torrhetsgrad.
Provning
Efter torkningen uttogos provkropparna, varvid
särskilt tillsågs, att ändytorna skulle bli
sinsemellan parallella och plana samt vinkelräta mot
längdriktningen.
De skilda provkropparna uttogos enligt det
system, som anges i fig. 3, med längderna respektive
3, 10, 20 och 35 gånger nominella måttet
hos minsta tvärsnittssidan. För att såvitt möjligt
eliminera inflytandet från den variation
egenskaperna förete utefter stammens längd, ha de
kortare provkropparna tagits åt roten för jämna
nummer och åt toppen för udda nummer. Varje
provkropp tilldelades ett registerkort enligt fig. 4
på vilket samtliga data för provkroppen samlades.
De uttagna provkropparna lagrades inomhus i
uppvärmd lokal på sådant sätt, att deras
genomsnittliga fuktkvot icke skulle ändras.
Provkropparna trycktes vid rumstemperatur i
lodrätt läge i hydraulisk tryckpress mellan
rörliga tryckdynor. Vid provningen mättes dels
medeltalet av sammantryckningen mellan fixa,
lodrätt under varandra belägna mätpunkter på två
motstående sidor, dels — utom för de kortaste
provkropparna — utböjningen på halva höjden i
två vinkelräta riktningar.
Sammantryckningen mättes med en anordning
genom vilken rörelsen hos två motstående sidor
med hjälp av stållinor överfördes till ett mätur
på vilket avläsningen skedde. För de kortaste
provkropparna användes i stället Kennedy-Krupps
deformationsmätare med en utväxling på ca 1: 20
och 5 cm mätlängd.
Utböjningen i sidled mättes i två vinkelräta
riktningar. Härvid spändes klena stållinor mellan
punkter på 5 cm avstånd från ändytorna, och på
halva avståndet anbragtes små hållare för
millimeterskala och spegel.
Belastningen påfördes med en belastningsökning
på 30 kg/cnrmin, men med avläsning av
deformationen med jämna intervall, vilka vart och ett
beräknades vara högst 10 % av den inom resp.
dimension och längd lägsta sannolika
brottbelastningen. Vid varje belastningssteg hölls
belastningen dessutom konstant i 30 s, varunder
eventuell ändring av deformationen avlästes.
Belastningen påfördes ända till dess att maximum var
nått och belastningen under ökad deformation
ånyo sjönk.
Vid undersökningen användes särskilt
konstruerade upplag. De bestodo vardera av två
stålplattor med mellanliggande 50 mm kullagerkula. Med
de sålunda använda upplagen erhölls en viss
utökning av provkropparnas knäcklängd för vilken
korrektion utfördes.
Provkropparna centrerades efter den geomet-
riska tyngdpunkten på ändytorna med tillhjälp
av fyra vingskruvar på respektive upplag, med en
sådan noggrannhet, att avståndet från
tryckplattans kanter till provkroppens sidor icke fick
variera mer än 0,3 mm mellan motstående sidor.
Denna excentricitet spelar en underordnad roll i
jämförelse med inhomogenitetens inflytande.
Efter hållfasthetsprovningen uttogos i närheten
av brottet, dock så att kvistar och kådlåpor
und-vekas, 1 tjocka skivor. På den ena av dessa
bestämdes antal årsringar per centimeter,
höstveds-procent, märgläge och kärnvedshalt; den andra
användes för bestämning av fuktighet,
fuktighets-fördelning och torrvolymvikt.
Mätning av fuktkvot
Fuktkvoten bestämdes genom vägning före och
efter torkning vid 98 à 103°C till konstant vikt
på de härför särskilt uttagna provkropparna.
Fuktkvoten beräknades i procent av den torra
vikten. Då emellertid icke endast den
genomsnittliga fuktkvoten är av intresse, utan även
fuktighetens fördelning, uppdelades fuktighetsskivorna
i en yttre del och en inre del. Vid denna
uppdelning drogs gränsen för den yttre delen vid
10 + 0,1 gånger minsta tvärsnittssidan i
millimeter. För t.ex. 2" X 4" var ytterdelen 15 mm bred
runt om, och för 6" X 6" 25 mm. Ytterdelens
fuktkvot i förhållande till innerdelens
definierades som fuktighetsfördelningen x. På samma prov
bestämdes torrvolymvikten genom uppmätning
och beräkning av volymen vid 15 %
fuktighetshalt. Torrvolymvikten erhölls därvid som vikten
i torrt tillstånd dividerad med volymen vid
provningstillfället.
Antalet årsringar i genomsnitt per centimeter har
betydelse på grund av den inverkan
årsringsbredden har på volymvikten. För furu är den absoluta
mängden höstved mycket mindre variabel än
vår-vedsmängden hos årsringarna. Relationen förskju-
Fig. 5. Uppmätning av märgläge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
