Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Landbassänger av betong, av Sven Olof Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
649
Landbassänger av betong
Tekn. dr Sven Olof Asplund, LSTF, Örebro
De konstruktionsprinciper, för vilka redogöres i
det följande, ha tillämpats vid en simanläggning,
som har utförts för K. Östgöta Flygflottilj.
Dennas förläggningsort, Malmen, saknar naturliga
friluftsbad. Tillgången till ytvatten och
grundvatten är dålig. Intet mindre vattendrag eller ens
bäck finnes, som kan förbindas med en
utgrävning och till denna hålla och omsätta tillräckligt
badvatten. Vid flygflottiljens förläggningsplats
utgöres grunden av genomsläppligt grus, genom
vilket allt tillfört vatten genast försvinner ned till
det tämligen djupt liggande grundvattnet.
Jorddamm kontra betongbassäng
Med dessa naturliga förutsättningar eller rättare
sagt brist på naturliga förutsättningar förstår man
till att börja med, att en simbassäng måste ha
täta sidor och botten.
Tätning kan visserligen utföras genom ett
lerlager, men då ett tätande lerskikt icke kan läggas
i annat än små lutningar, blir dammens areal och
alltså även vattenrymden mycket stor.
Vattentillgången och möjligheterna att rena vattnet
förbjuda detta i Malmen. Lertätningen kan täckas
med grus, men det blir ändock svårt att hålla
vattnet så klart, som livräddningssynpunkter
fordra. Bassänger med lerbotten ha också många
andra, lätt insedda olägenheter.
En annan utväg är att utföra bassängens sidor
och botten av vattentät betong. Vattenrymden kan
då nedbringas, vilket är en ekonomisk fördel, om
vattnet är svårt att anskaffa eller om särskild
vattenrening erfordras. Behovet av vattenrening
minskas även till följd av att vattnet icke
förorenas av bassängens botten och sidor, om de äro av
betong.
Vattenrum framför trampoliner och sviktar
Vad som i första hand styr utformningen av en
landbassäng av betong äro de fria vattenrum som
erfordras framför trampoliner och sviktar. För
att kunna träna för eller hålla internationella
hopptävlingar måste finnas 5 m och 10 m
trampoliner samt 3 m och 1 m sviktar. Ett önskemål
för bassängen i Malmen var, att den skulle förses
med dessa hoppanordningar. Detta lät sig också
göra för små tilläggskostnader tack vare ett torn,
som ändock skulle anläggas. För denna
speciella bassäng rekommenderade Svenska Sim-
DK 725.74
förbundets ordförande, Erik Bergvall, de fria
vattenrum, som framgå av fig. 1. Minsta sidoavstånd
mellan trampoliner och sviktar föreskrevs att
vara 2,70 m, utom för 5 m och 10 m
trampolinerna, som läggas i samma plan enligt fig. 1.
För att bassängens djupa del skall bli så liten
som möjligt, böra tydligtvis 3 m och 1 m
svik-tarna placeras på just detta avstånd 2,70 m på
ömse sidor om trampolinerna.
Grunda områden
I simbassänger måste finnas grunda partier för
icke simkunniga och för simlektioner. Av värde
är en stor grund längd intill bassängens kanter,
där icke simkunniga lätt skola kunna hållas och
undervisas av på kanten gående instruktörer. Det
är också fördelaktigt, om de djupa partierna
omges av grundare "hyllor", dit de ej så säkra
simmarna kunna rädda sig, när de råka i sjönöd.
Från »hyllorna kunna de också lättare ta sig upp
på bassängkanten än om de icke bottna intill
denna.
Den grundare delen av bassängen bör i en
militär anläggning ha ett djup från ca 1,25 m intill
sidoväggarna till allra högst 1,5 m längre ut.
sa//tt d snitt b
Fig. 1. Minsta vattenrum framför trampoliner och sviktar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
