Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Landbassänger av betong, av Sven Olof Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
653
tenytan sänkes till överkanten av de branta
sluttningarna 1 :2 emot bottenkulverten (fig. 2).
Därvid minskas vattenmängden i bassängen från
något över 1 600 till något över 600 m3, vilket är till
stor nackdel. Ty en av Malmenbassängens
viktigaste funktioner och faktiskt en avgörande
anledning till dess tillkomst är, att den samtidigt
skall utgöra branddamm för de många dyrbara,
icke eldsäkra anläggningar, som finnas i
bassängens närhet.
När vattenytan sänkes eller bassängen tömmes,
uppkommer risk för tjälskjutning bakom
sidomurarna och under de torrlagda fot- och
bottenplattorna. Sådan tjälskjutning kan förstöra
bassängen. Det är alltså av många anledningar
önskvärt att ej behöva tömma bassängen under vintern.
En sluten vattenbassäng tillfryser i huvudsak
på följande sätt. Så länge vattenytans temperatur
är över +4°C sjunker det på ytan avkylda vattnet
genom sin ökade tyngd ned till bassängens botten.
Sedan vattenytans temperatur fallit under +4°G,
kvarstannar det avkylda vattnet på ytan. När
temperaturen på ytan nedgår under 0°G, bildas
is på ytan. Vid ytterligare avkylning bildas ny
is på undersidan av det ursprungliga istäcket.
En viss volym vatten bildar omkring 10 %
större volym is. Då vattnets kompressibilitet är ringa
och eftersom den nya isen bildas i det instängda
rummet under istäcket, uppstår vid den fortsatta
isbildningen ett inre övertryck i bassängen. Så
länge istäckets tjocklek är ringa, kan övertrycket
icke växa till något större värde, ty redan ett
litet övertryck åstadkommer i det vid
bassängkanterna såsom fastfruset tänkta istäcket så stora
spänningar, att istäcket böjer sig uppåt eller
brister. Vattnet pressas i senare fallet ut i sprickorna
och övertrycket går ned till noll. Vid fortsatt
frysning frysa sprickorna till och ny is bildas
på undersidan av den gamla, varav följer en ny
tryckökning intill istäckets hållfasthet. I)et inre
övertryck, som kan uppkomma i bassängen,
bestämmes tydligtvis av det bildade istäckets styrka.
Styrkan kan slutligen bli så stor, att det därav
betingade inre övertrycket växer, så att
bassängens sidoväggar skadas.
Övertrycket kan undvikas genom att bereda
fritt utlopp för det vid isbildningen i bassängen
undanträngda vattnet. För ändamålet förlägges
tilloppsledningen till bassängen så djupt, att ingen
del av densamma ända fram till den kammare,
där pump- och reningsanläggningarna äro
uppställda. kan frysa. Denna kammare måste ju
uppvärmas för att pumpar och rörledningar icke
skola frysa sönder. I denna kammare insättes
på tilloppsröret ett ståndrör, som når upp till i
jämnhöjd med bassängens fria vattenyta och som
i sin övre ände ger möjlighet för vattnet att
avrinna till avlopp. Ståndröret bör noga
värme-isoleras. För säkerhets skull kan i ståndrörets
nederdel insättas ett termostatreglerat elektriskt
värmeelement, som höjer vattentemperaturen i
ståndröret över fryspunkten. Då det genom
isbildningen i bassängen undanträngda vattnet
alltså får fullt utlopp, kan bassängen icke längre
skadas av inre övertryck på grund av frysning.
Kakel bekläd nad
Genom invändig kakelbeklädnad av bassängen
vinnes, att vegetation ej så lätt laster och att
bassängen blir ljusare och trevligare för de badande.
Däremot blir kakelbeklädnad ganska dyrbar och
löper i utomhusbassänger stor risk att sprängas
loss. när det vattenmättade bruket fryser, i vilket
kaklet är satt. Av dessa skäl kom kakel ej i fråga
vid Malmenbassängen. I stället götos de
invändiga bassängväggarna emot form beklädd med
hårda träfiberplattor. Ytan blev härigenom slät
med undantag för små blåsor, som igenfylldes
genast efter formrivningen.
Badning
Innan de badande få gå i bassängvattnet, skola
de tvätta sig med tvål för att bli rena från smuts
och duscha för att få bort tvållödder, event.
kvarvarande svett etc. Anordningar för detta ändamål
fordras alltså vid varje simbassäng.
Om särskilda anordningar ej finnas, komma de
badande att med sina fötter föra sand och jord
från omgivande gångar och gräsmattor ned i
bassängen. Detta förebygges i Malmen genom att
de badande varje gång, innan de gå i bassängen,
tvingas att passera någon av de vid varje hörn
av bassängen byggda plaskdammarna eller
vattenmassorna. Dessa ha vattenytan 2 X 2,5 m
och 0,12 m vattendjup. Alla andra tillgångar till
grus och gräsmattor måste naturligtvis spärras.
Till skydd för icke simkunniga finnas
anordningar för att spänna ett rep mellan den grunda
och den djupa delen av bassängen.
Simtävlingar och polospel
Av det föregående framgår, att bassängen
medger samtidiga tävlingar på tio 2 m breda och
33V3 m långa banor eller på ett större antal 20 m
långa banor.
Inom den djupare delen av bassängen får en
internationell vattenpoloplan, som har
minimimåttet 18 X 27 111. plats. Fullt vattendjup, 1,8 m,
erhålles överallt utom på smala remsor av
lutningen 1 : 2 längs poloplanens begränsningar.
Trampoliner
Som förut nämnts byggdes trampolinerna av
betong. Fig. 3 visar att trampolinbalkarna
uppbäras av betongpelare på bassängens kant och
att balkarnas ’^10^^831*1113^’ förankras i ett
luftvärnstorn av betong, som förlades intill
simbassängen för just detta ändamål. En liknande
gynnsam förutsättning finnes ju i regel icke för
varje simbassäng, som skall byggas, men mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
