Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Föreningar - Tekniska Samfundets avdelning för Väg- och Vattenbyggnadskonst, av D M - Karlskoga Bergslags Tekniska Förening, av N C - Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(656
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Tekniska Samfundets avdelning för
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 21 mars 1944 under
ordförandeskap av civilingenjör S Askling.
Sammanträdet besöktes av ett 60-tal
ledamöter och ett flertal teknologer
från CTH.
Verkst. direktören i AB Elektrosvets,
civilingenjör David Arvidsson, talade
om "Svetsning av byggnadsstål". Han
framhöll att stålets sammansättning har
stor betydelse för dess svetsbarhet. I
stort sett är man numera överens om,
att ett svetsbart byggnadsstål bl.a. icke
får innehålla högre legeringshalter än
0,20 c/c kol, 0,50 % kisel, 1,50 % mangan,
0,05 c/0 svavel och 0,05 % fosfor. Dessa
maximivärden finnas angivna i ett
föreliggande förslag till
byggsvetsnor-mer. Kolhalten har utan tvekan den
största inverkan på svetsbarheten. Redan
en kolhalt av 0,25 % kan, vid oförsiktig
svetsning, medföra upphärdning i
övergångszonen och därigenom risk för
sprödbrott. Kisel ger benägenhet för
kälsvetssprickor. Kiselhaltens inverkan
på svetsbarheten är dock ännu icke fullt
klarlagd. I marknaden finnas nu
elektroder, som medge fullgod kvalitet på
svetsfogarna vid en kiselhalt av upp till
0,50 c/c och kanske mer. Med ökad
manganhalt stiger risken för
uppkomsten av farliga omvandlingar i svetsens
närhet, varför manganhalten begränsats
till 1,5 Svavel och fosfor äro att
betrakta som föroreningar och dess mängd
sammanhänger med råmaterialets
renhet och järnets framställningsmetoder.
Stigande fosforhalt medför risk för
sprödbrott (kallbräcka). Fosfor ger
benägenhet för segningar i götet, särskilt
i otätat stål. Vid valsning kunna dessa
föranleda lamellering eller
dubbelvals-ning. Dessa materialfel kunna medföra
olägenheter. Särskilt kan detta bli fallet
vid svetsning av påläggsplåtar, fästa vid
underliggande material medelst
käl-svetsar. Om detta material är
lamelle-rat, fäster plåten vid ett skikt, som
genom överbelastning kan brista.
Svetsbarheten kan emellertid icke
fastställas enbart genom analys. Materialets
struktur bör vara finkornig. Åldringen
har även stor betydelse. En mycket
måttlig tillsats av aluminium, ca 0,10 %,
synes ge garanti för att materialet blir
åldringsbeständigt.
Om svetsbarheten kan
sammanfattningsvis sägas, att svårigheterna öka
med halten av de legeringsämnen, som
jngå i materialet. Svetsning av St 37
och St 44 erbjuder icke några särskilda
svårigheter, även om viss
uppmärksamhet måste ägnas åt St 44, särskilt vid
grövre godstjocklekar, på grund av
benägenhet för åldring. Svetsning av St 48
och St 52 erfordrar dels en mycket
noggrann undersökning och kontroll av det
ingående materialet, dels ett
förstklassigt och noggrant utförande med
yrkes-kunnigt folk under fackmässig- ledning
och kontroll. Vid svetsning av
handelsjärn torde viss försiktighet tills vidare
böra iakttas. Användningen av
thomas-järn bör inskränkas när det gäller
svetsade konstruktioner på vilka ställas
höga fordringar.
Tekn. dr S O Asplund, som därefter
talade om ".Konstruktion av mjuka
hängbroar", erinrade om, att andra
byggnadsverk än hängbroar beräknas
under förutsättning, att
kraftöverföringen ej påverkas av formförändringar hos
byggnadsverket. Skulle emellertid en
hängbro beräknas sålunda, kunna fel på
flera hundra procent uppstå. Vissa
konstruktionsdelar komma då att bli
våldsamt överdimensionerade med därav
följande slöseri med material, under det
att andra delar bli underdimensionerade
så att säkerheten äventyras. Man måste
därför vid beräkning av hängbroar ta
hänsyn till formförändringarna. Den
beräkningsmetod som gör detta
kallas deformations- eller deflektionsteorin
(Ritter 1877, Müller-Breslau 1881, Melan
1888). Deformationsteorin såg i sin
ursprungliga form mer skräckinjagande ut
än den egentligen var. Teorin kom
därför ej till användning förrän vid
Manhattanbrons byggnad år 1909. Sedan
dess ha de flesta större hängbroar
beräknats enligt deflektionsteorin. Trots ganska
tidsödande matematisk analys har man
ej haft råd att undvara bruket av teorin.
Principen för influenslinjer i
deflektionsteorin angavs av Godard (1895) och
sedan åter, dock utan analys, av Hoening
(1915). Röde använde (1930)
influenslinjer vid praktisk beräkning av hängbroar.
Det är numera möjligt att uppställa
hängbroberäkningar i sådan form, att
en gång för alla beräknade
influensfunktioner kunna användas" för
beräkning av alla hängbroar av samma
"typ". Härigenom underlättas
beräkningsarbetet betydligt. Samma
influensfunktioner gälla nämligen för alla
broar med samma spännviddsförhållanden,
kontinuitetsvillkor och styvhetsvariation
även om absoluta spannlängder, absoluta
styvheter, trafiklaster och alla
förhållanden berörande kablarna variera. Det är
att märka, att influenslinjemetoden
lämnar lika exakta resultat som Melans teori,
trots att i hängbroar proportionalitet ej
råder mellan krafter och deformationer,
vilket är den vanliga förutsättningen
för användningen av influenslinjer.
Varje sats influensfunktioner kan
alltså användas för en stor grupp broar.
Uttagningen av dessa funktioner blir ett
engångsarbete. För broar med fritt
upplagda, jämnstyva balkar kunna
influensfunktionerna beräknas analytiskt.
Tabeller och diagram finnas beräknade för
enspannsbroar. Sådana tabellvärden
finnas även beräknade, varav
influensfunktionerna för flerspannsbroar lätt
kunna sammansättas. För kontinuerliga
balkar och för icke jämnstyva balkar
bestämmas influensfunktionerna enklast
genom modellförsök. Modellförsök i detta
syfte pågå vid tekniska högskolans
brobyggnadsinstitution.
Dr Asplund övergick därefter till
praktiskt konstruktiva synpunkter och
berörde bl.a. spännviddens ekonomi och i
vad mån mjukheten bör begränsas av
nedböjningar, lutningsändringar,
vindspänningar eller av hållfasthet. Han
gick vidare in på kablarnas byggnad och
rostskydd och på den praktiska
utformningen av hängaranslutningar, sadlar,
torn, förankringsstag, förankringar m.m.
De intressanta föredragen illustrerades
med ljusbilder.
Ett 20-tal av de vid sammanträdet
närvarande samlades till en angenäm supé.
Vid kaffet lämnade dr Asplund några
glimtar från en nyligen företagen resa
till Köpenhamn. D M
Karlskoga Rergslags Tekniska
Förening sammanträdde den 21 april
1944 under disponent E Wijkanders
ordförandeskap. Därvid höll bergsingenjör
S Arvidsson, Bofors, föredrag över
ämnet "Metallurgisk planering".
Föredraget kommer att publiceras i Teknisk
Tidskrift. N G
Sveriges Mekaniska Verkstäders
Förbund höll den 24 april 1944
ordinarie årsstämma på förbundets lokal i
Stockholm under ordförandeskap av
direktör B R Gyllenram.
I samband med styrelsevalet beslöt
stämman vitöka antalet
styrelseledamöter från 18" till 20. Vidare förrättades
val av fullmäktige i Sveriges
Industriförbund och av representanter i dess
styrelse.
Vid konstituerande styrelsesammanträde
utsågs till ordförande direktör A Lindén.
Verkställande direktör är civilingenjör
A Björklund.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Kemi och Rergsvetenskap håller
vårmöte torsdagen den 1 juni 1944.
Kl. 15.00. Sammanträde hos AB
Pharmacia, Lövholmsvägen 5 (spårvagn 18
avgår från Södermalmstorg kl. 14.42).
1. Inval. — 2. Skrivelser. — 3.
"Orientering över den svenska
läkemedelsindustrin", av civilingenjör E Göth. —
4. "Några nyare läkemedel",
meddelande av civilingenjör E Askelöf. — 5.
Visning av AB Pharmacias anläggningar.
Kl. 17.30. Middag (8 kr. ; anmälan till
klubbmästaren senast den 28 maj) på
Mosebacke (spårvagn 18 avgår från
Lövholmsvägen kl. 16.55). — Anförande
av fröken M Ruthquist, Institutet för
Praktisk Psykologi och Yrkesvalsfrågor:
"Anlagsundersökningar." Praktisk
demonstration av yrkesvalsprov under
medverkan av konsulent L Bergström.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder fredagen den 2 juni
1944 kl. 15.00 på Gillet,
Brunkebergstorg 13—15. 1. Föreningsärenden. —
2. "Ett trafik flygbolags tekniska
organisation och arbetsuppgifter", föredrag av
civilingenjör B Björkman. — 3. "Nyare
typer av fartygsmaskineri", föredrag av
tekn. dr I Jung. — 4. "Merkantila
synpunkter på Arakoncernens
nybyggnadsverksamhet 1940—1943", föredrag av
direktör B Svalander. — Middag kl. 19.00
på Svenska Teknologföreningen
(anmälan till klubbmästaren senast den 30
maj). — Samkväm.
Svenska Konsulterande
Ingenjörers Förening håller årsmöte på
Restaurang Tre Kronor, Lidingövägen 75
(spårvagn 10) torsdagen den 1 juni
1944 kl. 18 precis. Mötet avslutas med
middag (vardagsdräkt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
