Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1944 - Nya konstruktionsprinciper för telefonreläer, av Sten Vigren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(678
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Reläfjäder av ny typ.
fjädrar och kutsar kunnat avsevärt reduceras.
Detta har uppnåtts, dels genom att fjädrarna
givits en speciell form för att möjliggöra
användning av en ny förbockningsmetod genom vilken
automatiskt önskat kontakttryck erhålles, dels
genom en ny universell konstruktion av de för
hela fjädergruppen gemensamma stöd- och
lyft-kutsarna, vilka kunna användas för vilken
fjäderkombination som helst.
En ny fjäderkonstruktion
Vid denna äro fjädrarna (se fig. 1) utförda med
ett uttag intill infästningsstället så att en
försvagning här erhålles, vilken utnyttjas som
bock-ningspunkt. Innan fjädrarna hopmonteras till
fjädergrupper, bockas infästningsdelen i viss
vinkel mot den styva kontaktfjäderdelen (underst i
fig. 1). Då fjädern insättes på sin plats i
fjädergruppen rätas den ut genom anliggning mot
kutsarnas avsatser resp. mot kontakter på andra
fjädrar, varvid den genom förbockningen alstrade
fjäderspänningen ger det avsedda kontakttrycket
(se fig. 2). Vinkelns storlek bestämmer det
blivande kontakttrycket, vilket sålunda ej åstadkommes
genom manuell justering med f jäderriktare.
Denna vinkel kan avpassas så, att de olika fjädrarna
vid sin montering erhålla sin bestämda
förspänning, då de uträtas. Detta förbockningsresultat
kan givetvis även erhållas genom att använda en
vid infästningsstället försvagad planfjäder, som,
vid sin insättning i fjädergruppen genom
kilfor-made isoleringsbrickor, bringas att med sin fria
del bilda en viss vinkel i förhållande till den
in-fästade delen (se fig. 3).
Förbockning av en vanlig bladfjäder fyller
däremot icke fordringarna vid de för telefonreläer
vanligen förekommande relativt låga
kontakt-och vilotrycken. Den för dessa tryck erforderliga
bockningen blir nämligen vid en dylik fjäder så
liten, att den är svår att hålla konstant vid en
serietillverkning. Vidare komma även mycket
Fig. 3. Förbockning med kilformiga isolationsmellanlägg.
Fig. 2. Reläfjädern monterad.
små avvikelser i kontaktfjädrarnas lägen vid
infästningsstället i den monterade gruppen att
medföra avsevärda variationer i kontakt- och
vilotrycken. Dessa fjädrarnas olika lägen, som bero
på isoleringsbrickornas tjocklek och lyftkutsarnas
höjd m.m., måste emellertid ur
tillverkningssynpunkt tolereras.
Det är för att undvika denna känslighet för
olikheterna i graden av uträtning som en försvagning
göres nära infästningsstället på den nya
kontaktfjädern, så att en relativt stor bockning av
fjädern erfordras för att ökat vilo- eller
kontakttryck skall erhållas. Vid den inom Telegrafverket
använda fjäderkonstruktionen med ett hål vid
bockningsstället kräves sålunda en bockning av
3—5° för de förekommande trycken och vid dessa
vinklar ha de tolererade variationerna i
fjädrarnas lägen i olika grupper ingen praktisk betydelse
för de erhållna kontakttrycken. Det är alltså av
stor betydelse för resultatet, att fjädrarna utmed
större delen av sin fria längd ha en relativt styv
sektion i förhållande till försvagningen vid
infästningsstället. Vid långa kontaktfjädrar är det
därför lämpligt att uppstyva den fria delen
genom lämpligt väld sektion. Så har t.ex. skett vid
fjädrarna till koordinatväljaren (se fig. 4 och 13).
Den vid infästningsstället belägna böjliga delen
av fjädern kommer härigenom att tjänstgöra som
fjädrande gångjärn, och det är fjäderkraften eller
egenspänningen hos fjädern inom detta
begränsade område, som ensam bestämmer fjäderns
förspänning i gruppen. Kontaktändans fjädring
åstadkommer endast, att fjädrarna i
kontaktögonblicket genom den uppkommande efterfjädringen
tryckas ihop, varigenom säker kontakt uppstår.
Utförda prov ha vidare visat, att en på detta sätt
utförd kontaktfjäder är praktiskt taget
vibrationsfri i påverkningsögonblicket, vilket även är av
stor betydelse för erhållande av en säker
kon-taktgivning.
Fig. 4. Reläfjäder uppstyvad utmed sin fria längd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
