Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Den amerikanska textilindustrins struktur, av K E Sandqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
695
Den amerikanska textilindustrins struktur
Ingenjör K E Sandqvist, Göteborg
Vill man försöka skaffa sig en bild av hur den
amerikanska textilindustrin ser ut i dag, dvs.
åren före krigsutbrottet, så bör man först gå
tillbaka i tiden och se på hur den har utvecklats. En
del av den moderna amerikanska textilindustrins
särdrag får då en naturligare förklaring.
Vi få då förflytta oss tillbaka till slutet på
1700-talet. I England upplevde man dessa år i samband
med de världsomvälvande uppfinningarna såsom
ångmaskinen, Crompton och Arkwrights
spinnmaskiner och senare den mekaniska vävstolen,
den industriella revolution, som så småningom
skulle komma att befästa och utveckla
Storbritanniens handelsvälde. Det vàr emellertid två
faktorer, som snabbt bidrogo till att denna
utveckling i England hastigt spred sig till Amerika.
Dessa faktorer voro för det första den europeiska
invandringen i Amerika ocli då framför allt den
engelska, för det andra att Amerika redan då var
det största bomullsproducerande landet i världen.
Till en början hade invandringen en avgjort
större betydelse för textilindustrins utveckling än
det förhållandet att bomullen fanns inom landet.
De invandrande engelsmännen funno nämligen
att New England, där engelsmännen mest slogo
sig ned, lämpade sig utmärkt för vävning och
spinning efter moderna principer. Man lar inte
glömma att klimatet på den tiden var av
avgörande betydelse för garntillverkning och vävning.
Även vattenkraft fanns det god tillgång på.
Invandringen från England till Förenta
Staterna, som började ta riktig fart på 1820-taiet,
försåg Amerika med erforderlig kunnig arbetskraft.
Med sin redan då 30- à 40-åriga erfarenhet av
efter dåtida förhållanden storindustriell drift
hemma i England kommo de i tusental och slogo ned
sina bopålar i New Englanddistriktet och
företagen växte hastigt. Man kan emellertid inte tala
om att utvecklingen i Amerika till en början på
något sätt skilde sig från textilindustrins
utveckling i England eller det övriga Europa.
Engelsmännen, som redan vid denna tidpunkt voro de
dominerande i New Englands textildistrikt, förde
även med sig dit sitt liberala och fria tänkande,
vilket så småningom skulle komma att ställa dem
i motsättning till den i Sydstaterna dominerande
jord- och sia vägande klassen.
Föredrag: i Tekniska Samfundets avdelning för textilteknik
den 29 februari 1944.
DK 677(73)
Den ökade efterfrågan på bomull gjorde, att så
småningom de nordligare Sydstaterna, dvs.
Nord-och Sydcarolina och Virginia, lade om sina
odlingar, som tidigare hade varit ris och tobak, till
bomull, och tillsammans med de övriga
bomullsodlande staterna kommo de så småningom att
inta en mäktig ställning såväl i Amerikas
hushållning som i världshushållningen. I samband
härmed fick negerslaveriet ökad betydelse för
Sydstaternas ekonomiska liv då negrerna visat sig
vara lämpliga arbetare på bomullsplantagerna.
Motsättningarna mellan Nord- och Sydstaterna
blevo större och större. Lönearbete i norr och
slavarbete i söder kommo förutsättningarna
fölen jämn utveckling både på det ekonomiska,
politiska och sociala området att gå isär.
På 1830-talet bildades i Nordstaterna en rörelse,
som satte som sitt mål att söka avskaffa slaveriet.
Politiskt gingo de under beteckningen "Liberty
Party". I den häftiga strid som uppstod i tal och
skrift, gjorde söderns förespråkare gällande, att
slavarna på bomullsfälten hade det mycket bättre
än löntagarna i Nordstaternas textilindustri.
Vidare talade de om sina traditioner som kolonisatörer
och att de, som de ville göra gällande, med sin
mer arkistokratiska härkomst voro betydligt
överlägsna den fabriksarbetande
nordstatsbefolkning-en, som de med förakt kallade för yankees.
Unionen, menade man, kunde, 0111 den inte passade
Nordstaterna, helt enkelt upplösas. Även de
religiösa samfunden togo parti för och emot, ocli
uppluckringen fortsatte tills den 1861 resulterade
i det nordamerikanska inbördeskriget.
Kriget, som var slut år 1865 och som bekant
slutade med Nordstaternas fullständiga seger och
slaveriets upphävande, utmärker den tidpunkt,
från vilken den amerikanska textilindustrin
började utvecklas självständigt och med fullt
åtnjutande av de rika förutsättningarna i landet.
Engelsmännens inflytande var naturligtvis
fortfarande stort. Inte mindre än cirka 6 miljoner
engelsmän slogo sig ner i Nordstaterna under de
närmaste 25 åren efter inbördeskrigets slut, men
engelsmännen hade tillsammans med andra
inflyttade, tyskar, italienare, greker, fransmän och
skandinaver, börjat att bli "amerikaniserade",
dvs. det var en ny generation av tidigare
inflyttade, som började växa fram och som redan från
födelsen hade tagit intryck av den nybyggaranda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
