Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Den amerikanska textilindustrins struktur, av K E Sandqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(698
TEKNISK TIDSKRIFT
Sådana procedurer som anticreasebehandling,
sanforisering, impregnering och andra olika sorts
appreteringsförfaranden, som ge varan en
permanent egenskap, och därmed en större säljbarhet,
ha bidragit till att hålla konsumtionen uppe.
De amerikanska reklamtrummorna ha också
gjort sitt till och en mycket aktiv s.k. "sales
promotion" har under de senaste åren tillämpats. År
1936 hade man 25 stora utställningar med- endast
bomullstyger och beklädnadsartiklar av bomull
på sitt program. Hundratals undersköna
mannekänger engagerades för att på dessa utställningar
för allmänheten, detaljister och grossister visa
upp vad man kunde åstadkomma av bomull med
hjälp av de nya metoderna; 600
bomullsutställningar ordnades dessutom samma år av ett antal
ambulerande sällskap.
Denna sales promotion är, vill jag betona, icke
jämförbar med den reklam, som i allmänhet
till-lämpas inom den svenska textilindustrin. Den
har ofta ett större mål än att enbart hjälpa en
enskild fabrikant att sälja mer av en viss vara.
Den är många gånger baserad på vetenskaplig
grund och noggrant utarbetad i samråd mellan
reklammän, textilfabrikanter, tekniker och de
stora textilorganisationerna, som t.ex. Cotton Textile
Institute, och från flera håll inom
bomullsfabrikantkretsar har gjorts gällande, att denna sales
promotion har varit ytterst effektiv. Oerhörda
summor ha också nedlagts på detta.
Ett exempel på dess effektivitet kan nämnas i
samband med lakansförsäljningen. De
konfektio-i^erade lakanen köptes förut i standardlängder om
90", dvs. 228 cm. Efter en sales promotion, som
gick ut på, att på vetenskapliga undersökningar
inom, som jag förmodar, sängbäddningsteknikens
område, övertyga allmänheten om att en längd på
108" dvs. 274 cm, var mera praktisk, övergick så
småningom hela den amerikanska allmänheten
till att köpa dessa längre lakan, och efter ett par
år från kampanjens början fanns knappast ett
90" lakan att uppbringa i handeln. Detta betydde
en uppskattad merförsäljning av 100 Mm"
lakans-väv om året. Förutsättningen för att en sådan
sak skall lyckas är ju bland annat att företagen
lojalt hålla ihop. I få hänseenden är detta fallet
med de amerikanska textilföretagen, men se de
större, tongivande fabrikerna, att det finns pengar
att tjäna för alla, kunna de ibland vara rörande
eniga.
Depressionen och åtgärder för dess bekämpande
Trots textilindustrins åtgärder att söka finna
nya användningsområden för sina alster och att
genom reklam söka uppehålla konsumtionen på
bomullsvaror, har emellertid den nedåtgående
tendensen ej kunnat hejdas. Jag nämnde i min
inledning, att 1927 var toppåret inom den
amerikanska textilindustrin. Efter detta år börjar
överproduktionen att göra sig alltmer gällande.
Att framställa textilalster var en lönande affär i
Amerika före detta år. På grund av
överkapitali-sering hade emellertid industrin börjat växa
konsumtionen över huvudet.
Detta resulterade i en begynnande depression,
som framemot början på 1930-talet stegrades år
från år. Under månaderna mellan president F D
Roosevelts val till Förenta Staternas president och
hans tillträde den 4 mars 1933 skärptes
pessimismen oerhört på grund av det oavbrutet
försämrade läget och man började knyta intensiva
förhoppningar på det nya regimskiftet. Roosevelt
begärde och fick till stånd en serie
undantagslagar, som han ansåg nödvändiga som en
förberedelse till sitt återuppbyggnadsarbete. Dessa lagar
kallades med ett gemensamt namn för
NRA-lagar-na, efter National Recovery Administration. För
textilindustrins vidkommande voro de viktigaste
hithörande lagarna: National Industrial Recovery
Act och Agriculture Adjustement Act, verksamma
inom resp. industri och jordbruk.
Lagarna gåvo presidenten rätt att genom ’ koder"
bestämma sådana saker som fastställandet av
minimilöner, begränsning av arbetstiden,
borttagandet av treskiftsarbete, hindra
fabriksföretagare att anställa minderårig arbetskraft och att
påfordra arbetsgivarna en mängd andra åtgärder
av social och ekonomisk karaktär. Dessa koder
skulle i stort sett utarbetas i samråd med
industrin, men presidenten hade med stöd av lagen
rätt att göra ändringar och tillägg och tredskande
industrier och enskilda företag kunde till och med
tvingas att anta dessa koder. Vidare inneburo
koderna obligatoriskt ett erkännande av
förenings-och förhandlingsrätt för industrins och
jordbrukets arbetare och anställda — ett revolutionerande
steg i amerikanarnas ögon. Socialt sett innebar ju
lagen ett stort steg framåt.
Syftet med denna lag om industriell
återuppbyggnad angavs vara att få till stånd en höjning
av levnadsstandarden hos de arbetstagare, som
berördes av lagen. Härigenom skulle köpkraften
hos befolkningens breda lager stegras och en
ökad konsumtion av industri- och
jordbruksprodukter möjliggöras, så att bättre jämvikt
återställdes mellan produktionskapacitet och
konsumtionsförmåga. Såsom en följd härav hoppades man att
arbetslösheten skulle nedbringas. Ett av
huvudsyftena var även att bekämpa illojal konkurrens.
Den första kod, som accepterades, omfattade
bomullsindustrin och trädde i kraft den 17 juni
1933. I det nödläge som industrin befann sig,
mottogs lagen först med optimism. Det dröjde
emellertid ej länge förrän diskussionen om den
började blossa upp, och man kuncle under åren
efter lagens ikraftträdande inte läsa en daglig
tidning eller en tidskrift utan att partitagarna för
och emot voro i farten. Att höja lönerna och
minska arbetstiden inom textilindustrin samtidigt
som bomullen på grund av samma lagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
