Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Den amerikanska textilindustrins struktur, av K E Sandqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(700
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Arbetarbostäder hos Joanna Cotton Mills i South
Carolina. Hyran år 25—40 centjvecka.
textilindustrin 15,70 dollar per vecka, det blir i
runt tal 62,80 kr. per vecka. I Sverige tjänade
samma år enligt Statistisk Årsbok arbetare
anställda inom hela den svenska textilindustrin 80 öre/h.
Om vi räkna med en arbetsvecka på 48 h, blir
det en genomsnittlig veckoförtjänst på 38,40 kr.
Vi skola alltså jämföra den amerikanska
textilarbetarens 62,80 kr. per vecka med den svenske
textilarbetarens 38,40 kr per vecka. Differensen
förefaller ju att vara stor till den amerikanske
arbetarens fördel, om man, som jag nu gjort,
räknar om den tjänade dollarn efter växelkursen.
I stället bör man ju för att vara rättvis se efter
vilka levnadskostnadsförhållanden den
amerikanske textilarbetaren har. Något säkert index går
emellertid inte att få tag på, beroende på att
levnadsförhållandena i de olika delarna av Förenta
Staterna växla oerhört. Emellertid har jag på
olika vägar fått upplysningar, som, om jag
sammanställer dem, visa, att dollarn i Amerika
vid berörda tidpunkt, alltså 1937, i medeltal hade
en köpkraft i Amerika jämförbar med ungefär
vad 2,50 kr. hade här i Sverige. Detta skulle
betyda, att jämförelsesiffrorna bli 38,40 för våra
textilarbetare och 39,25 för de amerikanska, alltså
praktiskt taget ingen skillnad att tala om. Då får
man ju bortse från arbetsveckans längd, som i
Amerika var 37 h mot 48 h i Sverige.
Emellertid äro i stort sett de amerikanska
textilarbetarna sämre lottade än våra svenska, ty vi här
i Sverige kunna glädja oss åt att ha en
lönereglering, som baserad på levnadskostnadsindex
garanterar en ganska jämn levnadsstandard för alla.
I Amerika finns det enskilda textilarbetare inom
Fig. 3. Exempel på bostadsbebyggelsen omkring en typisk
sydstatsfabrik (B F Goodrich Co.).
samma yrkesgrupp, som tjäna 35 % över
medelnivån, men även sådana, som tjäna 35 % under.
Den totala lönedifferensen mellan Nordstaterna
och Sydstaterna var 1937 ungefär 20 % till
Nordstaternas förmån, men även från fabrik till fabrik
varierade lönerna för t.ex. vävare kraftigt, ända
ner från 10 upp till 22 dollar per vecka.
Förmåner in natura är en sak, som förekommer
mycket inom den amerikanska textilindustrin, och
som utgöra en dold löneförmån, som inte
framkommer i tillgänglig statistik. Framför allt i
Sydstaterna ha företagen, ofta i samarbete med
korporationer och religiösa samfund, kommit
mycket långt i sin strävan att få fram bl.a.
billigare bostäder. Som ett exempel härpå kan nämnas,
att Joanna Cotton Mills i S.G. på detta sätt byggt
bostäder åt sina arbetare, där de kunna få hyra
rum för 25—40 cent per vecka,
I samarbete med YMCA, en motsvarighet till vårt
KFUM. ha på många håll organiserats stora
välfärds- och rekreationsanordningar till arbetarnas
bästa. Genom att dela upp kostnaderna mellan
företagen, den nämnda organisationen och
arbetarna, har man låtit uppföra byggnader,
innehållande simbassänger, gymnastiksalar, bibliotek,
samlingslokaler, biografer och sjukstugor med
fria läkare och fri spädbarnsundersökning m.m.
I utkanten av städerna finnas ofta golf- och
tennisbanor. Negrerna ha alltid särskilda lokaler,
och dessa äro lika snyggt inredda som de vitas.
Om negrerna bör jag kanske tala om, att de
numera sysselsättas ganska sparsamt inom
textilindustrin, och då framför allt med tungt arbete.
De äro beskedliga och villiga till arbete men
endast under förutsättning, att de hela tiden ha en
vit bas över sig, som talar om för dem, vad de
skola göra. Att lämna negrer ensamma i ett
bomullsmagasin eller vid en balbrytare resulterar
oftast i att de ta sig en tupplur.
Tidsstudier
Amerikanarna äro ju pionjärer, när det gäller
tidsstudier. Det är därför ganska märkvärdigt att
finna, att 1937 tidsstudier och arbetsstudier
användes i mycket liten utsträckning. Tyngdpunkten
Fig. Exteriör av Pepperellfabriken, Biddeford.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
