- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
706

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Aluminium och aluminiumlegeringar för plastisk formgivning, av Vilhelm Christiansen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(706

TEKNISK TIDSKRIFT

dagar

Fig. 3. Hållfasthetsegenskaper hos dural. A = efter
mjuk-glödgning. B = efter kallvalsning av det mjukglödgade
materialet. O <=. efter upplösningsbehandling. 1, 2 etc. = efter
kallåldring. C t= efter kallvalsning av härdade materialet.

gån minskas genom upplösningsbehandlingen vid
550° jämfört med material som glödgats vid 300°,
vilket beror på att kopparn genom
upplösningsbehandlingen upptas i fast lösning.

Vid normala durallegeringar, som utom Cu alltid
innehålla en tillsats av Mg, inträder en successiv
hållfasthets- och hårdhetsökning hos den
upplös-ningsbehandlade och hastigt avkylda legeringen
redan vid dess lagring vid vanlig
rumstemperatur, kallåldring. Urtypen för dessa legeringar är
duralumin, som upptäcktes av Alfred Wilm år
1906. Wilm angav som lämpligaste
tillsatsmängder: ca 4 % Cu, ca 0,5 % Mn och ca 0,5 % Mg.
Denna sammansättning ligger sålunda inom
gränserna för de ännu i dag använda legeringarna. I
avsikt att erhålla förbättrad hållfasthet har man
dock numera något ökat legeringstillsatserna. På
fig. 3 anges huru hos en durallegering
hållfasthetsegenskaperna ändras genom mjukglödgning,
genom kallvalsning av det mjukglödgade
materialet, genom upplösningsbehandling samt under
kallåldringsperioden. Kallåldringen sker till en
början relativt hastigt men sedan allt långsam-

mare, och den är praktiskt taget avslutad efter
5—8 dygn. Höjes temperaturen påskyndas
åldringshastigheten.

I det kallåldrade materialet kan någon
utskill-ning av CuA12 ej fastställas ens vid de starkaste
mikroskopiska förstoringar. Inte ens genom
röntgenografiska undersökningar kan man
fastslå att någon ny fas, dvs. CuAla, har bildats
genom utskillning ur den fasta lösningen. Vidare
tyda vissa fysikaliska egenskaper, speciellt
elektriska ledningsförmågan på, att någon ny utskild
fas knappast kan bildas under kallåldringen.
Under förloppet inträder nämligen en minskning
i elektriska ledningsförmågan, under det att en
utskillning ur den fasta lösningen skulle
förorsaka en ökning av densamma. Man anser därför
numera, att under kallåldringen blott sker en viss
förskjutning eller omlagring inom Al-gittret,
varvid ej uppstå några utskilda nya faser och ej
några större ändringar i gitteravstånden. Endast en
utskillningsförberedelse anses sålunda äga rum,
vilken medför ökning i hållfasthet och hårdhet.

Dural mjukglödgas vid 340—370°.
Upplösningsbehandlingen utföres vid
495—510°.-Hållfasthets-egenskaperna hos Al—Cu—Mg-legeringarna
finnas angivna i tabell 1. Genom varmåldring vid
140—170° kan högre brottgräns och sträckgräns
erhållas än genom kallåldring. Till följd av
utskillning av CuA12 vid denna
varmåldringsbe-handling försämras dock, såsom framgår av det
följande, korrosionsegenskaperna i så hög grad,
att varmåldring sällan tillämpas vid vanliga
durallegeringar.

I tabell 2 a återges resultaten av
korrosionsundersökningar utförda på duralmaterial, vilket
utsatts för angrepp från luften i Berlin. Resultat
återges dels på material som är kallåldrat (A, B
och C), dels på material som är varmåldrat (D och
E). Av resultaten framgår, att det varmåldrade
materialet hastigare förstöres än det kallåldrade.
Angreppet sker i huvudsak interkristalliniskt längs
korngränserna, vilka uppluckras utan att
nämnvärda mängder aluminium behöva upplösas. Dylik
korrosion förekommer utom vid durallegeringar

Plåt- Brottgräns kg/mm2 Förlängning %
Legering tjocklek Månader Månader
mm 0 8 27,5 37,5 0 8 27,5 37,5
A. 3,5 Cu, 0,5 Mg, 0,5 Mn, 0,2 Si, 0,2 Fe 0,5 1,0 43,2 43,0 43,2 38,0 42,7 18,3 19,8 17,7 15,9 18,7
B. 4,2 Cu, 0,5 Mg, 0,3 Mn, 0,3 Si, 0,2 Fe 0,5 1,0 40,9 41,0 39,9 36,5 40,4 20,7 21,0 19,9 15,5 19,4
C. 4,2 Cu, 0,3 Mg, 0,6 Mn, 0,3 Si, 0,3 Fe 0,5 42,8 42,2 37,0 — 16,2 17,6 12,0
D 3 89 Cu 0 85 Si, 0.43 Fe.......... 0,5 0,5 38 3 34,2 32,8 25,0 31,2 14,5 19,0 6,3 16,4 3,7 11,4
E. 4,2 Cu, 0,8 Mn, 0,96 Si, 0,74 Fe .. 35,9 —

Tabell 2 a. Korrosionsförsök på kallåldrad respektive varmåldrad dural.
A, B och C kallåldrade, D och E varmåldrade vid 130—140°. Proven voro uppsatta på ett 4 m högt torn i Berlin-

Adlershof, lutade 45° och vända mot söder.
(Korr. Met. Werkst. s. 410.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free